Forskning / Forskarutbildningsområden

Politik, ekonomi och samhällets organisering

Grafiskt element för forskningsområdet politik, ekonomi och samhällets organiseringSödertörns högskola har examensrätt på forskarnivå inom området Politik, ekonomi och samhällets organisering. Här studeras förändringar och sammanflätningar i det moderna samhällets institutioner, i dess organisering och i människornas vardag.

Områdets inriktning

Många har omvittnat att politiken, agerandet på marknader och människors vardagsliv i hög grad är sammanflätade med varandra i moderna samhällen. För att förstå samhällsförändring är det nödvändigt att inte enbart studera vad som händer inom exempelvis politiken eller på marknader, utan också vad som händer i mötet mellan olika institutioner.

Vi behöver också studera hur stater, marknader och frivilligsektorn konkret är organiserade, och hur sammanflätningen mellan organisationer inom dessa olika samhällssfärer ser ut. Sociala relationer och möten mellan människor styrs i hög grad av föreställningar, normer och resurser som är skapade inom ramen för existerande institutioner och organisationsformer.

Inom området Politik, ekonomi och samhällets organisering studeras de förändringar och sammanflätningar som sker i det moderna samhällets institutioner, i dess organisering och i människornas vardag.

Ett sammanflätat forskningsfält

Forskningsfältet Politik, ekonomi och samhällets organisering har under senare år utgjort ett starkt forskningsområde vid Södertörns högskola, och det är ett område som framförallt har utvecklats i ett växelspel mellan ämnena företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Samhällets organisering, legitimering och reglering i vid mening har stått i fokus.

Forskarna vid högskolan inom detta fält har studerat många olika slags organisationer (stater, byråkratier, internationella organisationer, företag, frivilligorganisationer etc.) och dessa organisationers relationer både till varandra och till människors levnadsvillkor. Studierna har skett på tre olika sammanflätade samhälleliga plan: det institutionella, det organisatoriska och det mellanmänskliga. För mer information om respektive plan, se länkarna till höger.

Ett brett ramverk för samarbete...

Som grund för området Politik, ekonomi och samhällets organisering finns ett brett institutionellt och organisationsteoretiskt ramverk. Empiriskt kan studierna röra många olika områden.

Företagsekonomer intresserar sig exempelvis för entreprenörers handlingsutrymmen och den kraft som finns i institutioner som ekonomistyrning och redovisning. Statsvetare intresserar sig för på vilket sätt som idéer om demokrati och styrning tar sig olika uttryck i olika nationella sammanhang, men också hur nya rörelser kan växa fram i brytningstider mellan olika dominerande idéer. Sociologer intresserar sig för hur välfärdsstaters organisering styrs av föreställningar och normer men också avgörs av samhälleliga maktförhållanden, och för hur organiseringen och regleringen i sin tur påverkar människors levnadsvillkor.

Gemensamt studerar vi hur stater, företag och andra kollektiva och individuella aktörers handlande både begränsar och möjliggörs av institutioner och organisering, men också hur denna organisering och detta idéskapande kan styras av normer, föreställningar och de sociala nätverk som finns i vardagen. Vi uppmärksammar naturligtvis också icke avsedda konsekvenser av olika styrförsök samt sådan samhällsförändring som inte är planerad.

Den institutionella sammanlänkningen mellan samhällen, den organisatoriska sammanflätningen mellan olika samhällssfärer och det mellanmänskliga rummet utgör således de tre aspekterna av en pågående samhällsförändring som vi intresserar oss för.

...men också stor variation

Processerna som vi studerar kännetecknas både av ordning och oordning, samförstånd och konflikt, förändring och kontinuitet, inkludering och exkludering. De resulterar i påtagliga rumsliga och sociala asymmetrier: välstånd koncentreras till vissa platser samtidigt som vi ser en framväxt av nya urbana (etniska) underklasser; vissa regioner växer i styrka medan andra stagnerar; vi får en bättre hälsa och ökad livslängd för vissa grupper men inte för alla. Invävdheten och sammanflätningarna ger upphov till sociala och politiska spänningar, som tar sig uttryck i kamp om resurser men också i en kamp när det gäller att definiera vad som utgör problem och möjliga lösningar.

Det finns således inom området en bred gemensam teoretisk föreställning om idéskapande, organisering och handlande i moderna samhällen. Samtidigt finns det en stor variation när det gäller dels vilka teorier på "mellannivå" som används, dels när det gäller de empiriska fenomen som studeras. Vår inriktning är å ena sida generell och handlar om att förstå nya former för nationell, europeisk och globalt reglering, och vilka konsekvenser dessa kan få, bland annat för demokrati och effektivitet.

Å andra sidan är den specifik och handlar om förändringars drivkrafter, innebörd och konsekvenser inom specifika politikområden: exempelvis välfärdspolitik, sjukvård, folkhälsa, arbetsmarknad, integration, migration, kultur, urbanpolitik samt europapolitik. Genom det samarbete som finns inom området är det möjligt att låta empiriska studier som har genomförts inom många olika empiriska områden bli en del av en gemensam ambition att skapa en bredare teoretisk förståelse.

Ett starkt forskningsområde

Det kunskapsfält som ovan har beskrivits och som har vuxit fram - Politik, ekonomi och samhällets organisering - har under senare år utgjort ett starkt forskningsområde vid Södertörns högskola.

Högskolan rymmer idag inom detta fält både en stor grupp forskare och ett ansenligt antal doktorander. Sammantaget står forskarna för såväl en bred kunskap inom forskningsfältet (området) som en djup specialkunskap inom varje avgränsad del (ämnena). Initialt kommer utbildningar i företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap att ges inom området..