Lärare

Lärare.Här har vi samlat information som du som lärare kan ha särskild nytta av. På bibliotekets startsida hittar du fler tjänster och mer information om vår service.

Inspiration- så har andra gjort

Här har vi samlat olika exempel på hur lärare på högskolan arbetar med att utveckla undervisningen med hjälp av digital teknik. De lärarträffar som anordnats fungerar som en mötesplats för högskolans lärare att medverka och diskutera frågor kring IKT och andra aktuella högskolepedagogiska frågor.

Senaste lärarträffen anordnades november 2012 och information om nya tillfällen kommer att läggas ut här på webbplatsen. Biblioteket och utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning arbetar gemensamt med dessa frågor på högskolan.

21 november 2012

__________________________________________________________________________________

"Internet som stöd för utbildning och lärande: från självstudier till gränslöst lärande"

Allt för ofta ses teknik som ett sätt att stödja självstudier. Smart användning av teknik kan komplettera traditionella utbildningsformer genom att stödja gränslöst och aktivt lärande. När, varför och hur kan olika medier, (och kombinationer) stödja lärande på nya och spännande sätt?

Stefan Hrastinski föreläserStefan Hrastinski, docent i medieteknik vid KTH.

Stefan Hrastinski

Stefan inledde föreläsningen med att låta publiken, som mest bestod av studenter, svara på frågan: "Vad är bäst - utbildning i klassrummet eller på nätet?" Publiken svarade (alternativen: klassrum, nätbaserat, ingen skillnad) via sina egna Smartphones och med verktyget Mentimeter. Sedan fick publiken chans att motivera sina svar.

Material/Läs mer

Två av Stefans böcker som handlar om nätbaserat lärande:

  • "Nätbaserad utbildning: en introduktion", Hrastinski, Stefan (2009).
  • "Mer om nätbaserad utbildning: fördjupning och exempel", Hrastinski, Stefan (red.) (2011).
Länktips: Mentimeter, KTH Social

Lärplattformen (LMS:et, Learning Management System) är viktig i nätbaserad undervisning. Stefan poängterade att om ett lärosäte bestämmer sig för att införa ett nytt LMS bör man lägga hälften av budgeten på själva införandet. Lärplattformen berör många användare dagligen; studenter, lärare och administrativ personal.

Stefan berättade även om KTH Social, ett verktyg för kommunikation och samarbete. Här skapar både lärare och studenter innehåll. Exempelvis kan studenter dela föreläsningsanteckningar med varandra. Stora delar av KTH Social ligger ute helt öppet för alla att ta del av.

Gästföreläsningen var ett samarbete mellan ämnet Medieteknik och Enheten för lärande och forskarstöd.

 

14 mars 2012

__________________________________________________________________________________

"E-möten som verktyg för nätbaserat lärande"

Varför ska man ha möten (handledning) på distans? När? Hur? Vilka svårigheter och vilka möjligheter kan finnas med e-mötesverktyg i undervisningen - sett i ett pedagogiskt och tekniskt perspektiv?

Minna Räsänen framme vid katedern vid lärarträff.

Minna Räsänen

Träffas på distans
Bortom tekniken.
Minna Räsänen, Medieteknik.

Använda Adobe Connect vid Södertörns högskola
Hur fungerar det?
Erik Lundsten, IT-pedagog, Biblioteket.

Nätbaserad skrivhandledning
Studieverkstan om sina erfarenheter av handledning på nätet.
Kajsa Sköldvall och Charlotte Rising Holm, Studieverkstan.

Lärarträffens tema var hur man på ett bra sätt kan använda verktyg som t.ex. Adobe Connect i lärandesituationer. Först hölls tre presentationer och sedan gavs tid för diskussion och reflektion. Deltog gjorde både lärare som arbetar med distanskurser och campuskurser med nätbaserade inslag samt andra medarbetare på högskolan.

Reflektioner från deltagarna:

  • Tekniken är inte allt, det behövs en pedagogisk tanke.
  • Möten är lättare att genomföra på distans om man träffats först i "verkligheten".
  • Tekniken hjälper, men den kan vara ett hinder om man inte kan den.
  • Allt beror på vilket typ av möte du ska genomföra.
  • Bestäm det först. Det är inte säkert att ett e-möte alltid är det bästa sättet.

 

6 december 2010

__________________________________________________________________________________

Pernilla Josefsson framme vid katedern vid lärarträff.

Pernilla Josefsson

"Använda sociala medier i nätbaserade kurser och arbetet med kursen Medieaktivism"

Hur kan man arbeta med sociala medier i nätbaserade kurser?
Hur ser kursupplägg och arbete med den nätbaserade kursen Medieaktivism ut?

Sociala medier i nätbaserade kurser
Pernilla Josefsson, doktorand på KTH och lärare på Högskolan Väst.

Erfarenheter från en nätbaserad distanskurs
Om kursen Medieaktivism. Linus Andersson, Medie- och kommunikationsvetenskap.

Efter inledande föreläsningar fick seminariedeltagarna delta i diskussionen som inleddes med att Pernilla kort kommenterade Linus kursupplägg.

 

 

 

11 maj 2010

__________________________________________________________________________________

"Erfarenheter från nätbaserat lärande"

Hur kan man få till en dialog i nätbaserade kurser? Programmet Camtasia för att skapa undervisningsmaterial, hur funkar det? Hur kan Utbildningsradions program UR Access användas?

Flera lärare diskuterar vid lärarträff.Skapa undervisningsmaterial med Camtasia
Från kursen Vinets utveckling.
Bengt Bollmark, Kemi och Geologi.

Utbildningsradions program (UR Access)
UR Access i den nätbaserade kursen Introduktion till geografiska informationssystem och på programmet Lärarutbildning med interkulturell profil inriktning mot förskola, kombinationsutbildning.
Mona Petersson, Naturgeografi.

Dialog i nätbaserade kurser
Erfarenheter från konstvetenskapens nya nätbaserade kurser.
Cecilia Strandroth, Konstvetenskap.

Tre lärare fick berätta utifrån egna erfarenheter av nätbaserade kurser. Bengt berättade hur han arbetar med programmet Camtasia för att skapa en ny typ av undervisningsmaterial (bild, text och ljud) för den nätbaserade kursen Vinets utveckling.

Utbildningsradions program är tillgängliga via Internet och används flitigt av studenterna på Södertörns högskola. Urvalet av material i UR Access är på högskolenivå bäst inom det naturvetenskapliga området. Mona gav exempel på hur hon använt UR Access.

Cecilia berättade om erfarenheter från konstvetenskapens nya nätbaserade kurser. Hon tog upp frågan om hur läraren skapar en meningsfull dialog med studenterna, och mellan studenterna, i nätbaserade distanskurser.

 

9 december 2009

__________________________________________________________________________________

"Juridiken kring e-lärande, Jing i undervisningen och att använda video i kursen Retorisk analys"

Vad gäller för anställda på högskolan kring upphovsrätt? Arbeta med video, hur funkar det i en retorikkurs? Vad är Jing?

Tre lärare runt ett bord vid lärarträff.Juridiken kring e-lärande
En sammanfattning av en kurs om e-juridik.
Martin Lindqvist, Medieteknik.

Video i kursen Retorisk analys
Om arbetet med video i kursen Retorisk analys.
Jenny Rosqvist, Retorik.

Programvaran Jing i undervisningen.
Använda programvaran Jing i undervisningen.
Peder Söderlind, Medieteknik.

Martin gick bland annat igenom vad offentlighetsprincipen innebär för anställda på högskolan samt vad som gäller angående upphovsrättsskyddat material och kurs/distanswebben.

Jenny och hennes kollega Torbjörn Andersson berättade om arbetet med kursen Retorisk analys. De spelade in små korta introduktionsfilmer till varje läsvecka. Syftet var att öka känslan av närvaro och ge studenterna ett ansikte på lärarna. Filmerna spelades in i styrelserummet i Moas båge och redigerades med programmet Windows Movie Maker. Jenny och Torbjörn fick mycket positiva synpunkter från studenterna för filmerna.

Peder berättade hur studenterna gavs möjlighet att redovisa en uppgift med en inspelad skärmfilm. Det här var ett sätt att komma bort ifrån all textbaserad kommunikation på kurs/distanswebben. Han berättade även om hur han och Martin Lindqvist låtit studenterna använda Google Docs när de skrivit ett grupparbete. Det visade sig vara ett effektivt verktyg för både lärare och studenter.

 

29 april 2009

__________________________________________________________________________________

"Lärande på distans"

Hur planerar man och bygger upp en distanskurs och hur kan man sedan hålla den levande? Vilka av lärplattformens olika verktyg kan användas för att skapa sammanhållning och diskussion?

Erfarenheter av kurser på distans
Jenny Berglund.
Religionsvetenskap.

Peder Söderlind
Medieteknik.

Jenny och Peder berättade om kursupplägg, sina positiva erfarenheter av att använda kurs- och distanswebben och vad man bör tänka på då man kommunicerar och interagerar på dem. Jennys erfarenhet är att kurswebben "dör" om det inte finns en regelbunden aktivitet. Det är också viktigt att det alltid ska ha hänt något nytt när studenterna loggar in på distanswebben. Regelbundenheten är viktig för att skapa känslan av sammanhang och social gemenskap. På campuskurser finns det i seminariet då man träffas "ansikte mot ansikte".

Material/Läs mer

Sammanfattning.pdf

Peder lyfte fram vikten av att planera kursen ordentligt. Han poängterade att kurs- och distanswebben endast är en plattform och att distanskurser kan göras på många olika sätt. Planeringen utgör ca 50 % av arbetet med kursen och genomförandet 50 %.