Forskning / Forskarutbildningsområden

Historiska studier

Grafiskt element för forskningsområdet historiska studierHistoriska studier är ett humanistiskt område där samhälle, kultur och kulturarv studeras ur olika aspekter och med utgångspunkt i olika ämnestraditioner. Här finns en livaktig forskningsmiljö med en stor vetenskaplig bredd. Gemensamt för området är att det omfattar empiriska vetenskaper med fokusering på långa tidsperspektiv.

Området omfattar ämnena arkeologi, etnologi, historia, idéhistoria och religionsvetenskap. Förutom studier i respektive ämne genomförs gemensamma forskarkurser, seminarier och olika arrangemang.

Profilområden

Fyra gemensamma vetenskapliga profiler binder samman forskarutbildningsområdet Historiska studier, som en gemensam vetenskaplig grundval. Det är Östersjö- och Östeuropaforskning, genusperspektiv, samtidshistoria, samt forskning kring kulturarv och kulturella processer.

Östersjö- och Östeuropastudier

Östersjö- och Östeuropastudier utgör en stor del av forskningen vid Södertörns högskola, och inte minst inom Historiska studier är det en central del av området. Inom samtliga fyra ämnen bedrivs en omfattande Östersjö- & Östeuropaforskning. Det gäller dels forskningsprojekt finansierade av Östersjöstiftelsen, dels den forskning som bedrivs av en majoritet av de forskarstuderande som idag är verksamma vid Södertörns högskola.
Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) inrättades 2005 med uppdraget att koordinera forskning om Östersjön och Östeuropa vid Södertörns högskola. Det är en utpräglat mångvetenskaplig miljö, som lockar många internationellt framstående gästforskare. Bland de tillsvidareanställda forskarna vid centret finns flera med koppling till de ämnen som ingår i Historiska studier. Dessa, liksom gästforskarna vid denna centrumbildning har nordöstra Europa som specialitet. 
CBEES och de forskare som är anställda där är en stor tillgång, i synnerhet för våra nuvarande doktorander, och några av de anställda vid CBEES bidrar med sina specialkunskaper såsom  huvudhandledare eller handledare till forskarstuderande inom de ämnen som ingår i Historiska studier. Det fokus på ett större tidsdjup, som präglar Historiska studier, kan härigenom få en tydligare profilering inom Östersjöforskningen. Östersjöforskningen utvecklas ständigt och ett exempel som i högsta grad berör Historiska studier är att det från och med 2010 finns ett nytt forskningsinstitut för marinarkeologisk forskning kallat MARIS vid Södertörn högskola. Institutet utgör en plattform och samlingspunk för såväl den nationella som den internationella marinarkeologiska östersjöforskningen. Ett av MARIS huvudmål är att ta initiativ till nätverksbyggande mellan forskare inom detta fält och initiera ny forskning.

Samtidshistoria

Den samtidshistoriska profilen, med särskilt fokus på politiska idéer och politisk historia, är till stor del koncentrerad till det Samtidshistoriska institutet (SHI), men finns även inom idéhistoria, historia, etnologi samt i viss mån även i arkeologi. Vid SHI har sedan starten 1999 i genomsnitt ett 20-tal forskare och doktorander varit anställda årligen. Verksamheten vid institutet har dominerats av två uppgifter: att initiera och utveckla forskning kring samtidshistoriska frågor samt att uppmärksamma problem kopplade till dokumentationen av det nära förflutna. Här finns också en stark koppling till idéhistoriska perspektiv. Institutet har ett anslag från Östersjöstiftelsen för sin infrastruktur, medan forskningen finansieras av externa medel. Sedan starten har projekt och planeringsbidrag utgått till sammanlagt ett 40-tal projekt från ett betydande antal forskningsfinansiärer.

Ämnet idéhistoria vid Södertörns högskola har i forskning och undervisning på högre nivåer sedan starten 1997 varit inriktat mot 1900-talets idéhistoria, särskilt seklets senare hälft. Fokus har varit på politiskt tänkande, och det gäller även den idéhistoriska  avhandling som tillkommit inom ramen för forskarskolan BEEGS. Idéhistoria har under flera år haft ett gott samarbete med Samtidshistoriska institutet.

Även inom etnologiämnet är den samtidshistoriska inriktningen, liksom politiska och ekonomiska aspekter framträdande. Det gäller inte minst i de studier som gjorts om konsekvenserna av internationell migration och det mångkulturella samhällets problematik, ofta baserade på diskursteoretiska, post-koloniala, post-marxistiska och feministiska perspektiv. Globalisering, europeisering och transnationella rörelser av kapital, varor, tjänster och arbetskraft till följd av nyliberala reformer har resulterat i en rad studier av hur dessa övergripande processer förstås och hanteras kulturellt i lokala, vardagsnära sammanhang, med huvudsaklig anknytning till arbetsliv och allmänna livsvillkor. Här föreligger ett givande kunskapsutbyte med samtidshistorikerna inom området.

Genusstudier

Genusstudier är ytterligare ett av Södertörns högskolas profilområden och har en given plats inom området Historiska studier. Inom samtliga ämnen finns empirisk forskning med genusperspektiv. Ett flertal professorer och andra seniora forskare bedriver eller har bedrivit forskning med uttalade genusperspektiv och det är en stark profil även bland Post-doc och andra yngre forskare. Flera av dagens doktorander har likaså en genusprofil på sina avhandlingsämnen.
Historiska studier och ämnet Genusvetenskap (som är placerat vid Institutionen för kultur och lärande), har idag ett välutbyggt samarbete. Särskilt den kompetens som där finns på det genusteoretiska området är till stöd för områdets doktorander. 

Kulturarv och kulturella processer

Kulturarv och kulturella processer utgör den profil kring vilken de fyra ämnen som ingår i Historiska studier har byggt upp ett samarbete genom ett program inom grundutbildningen, och kan därmed, beskrivas som områdesspecifikt. Många av handledarna och forskarna inom områdets forskarutbildningsämnen har forskningsprojekt som knyter an till denna profil, liksom flera doktorander.

Kulturell förändring och kontinuitet över kortare och längre tidsdjup står i centrum för flera forskningsprojekt inom de ämnen som ingår i Historia studier. Detta rör alltifrån mode via synen på arbete till idéer om normalitet och avvikelse i olika tider och skeenden, kopplat till ekonomiska och politiska förändringar. Empiriskt rör sig de olika projekten över stora delar av Östersjöregionen, inklusive Sverige, och omfattar även transnationella och translokala studier. Etniska relationer, kulturell mångfald, integrationsfrågor och kulturhierarkier hör till den särskilda specialisering som präglar högskolans etnologiämne och delar av historieämnet. Detta är synligt i forskning och undervisning samt återkommer i flera pågående och avslutade avhandlingsarbeten.