Forskning / Projekt

Öster om Kosmopolis: Världsmedborgaren och den papperslösa paradoxen

Projektets huvudsakliga syfte är att diskutera och problematisera föreställningar om det kosmopolitiska. Kosmopolitismen som föremål för akademiskt intresse har sedan sovjetimperiets upplösning och kalla krigets slut expanderat. En avsikt är att ge ett nytt och belysande perspektiv på den huvudsakligen samhällsvetenskapliga diskursen genom dels en begreppshistorisk analys med utgångspunkt i den senare Kosellecks teori om tidsskiktsperspektiv, dels en analys utifrån Gadamers teori om verkningshistoria. På så sätt kan implicita och explicita betydelser av det kosmopolitiska ge perspektiv på den samtida diskussionen.

Det kosmopolitiska har ett viktigt ursprung i den västerländska upplysningstanken och dess implicita eurocentrism. Under den tid som diskussionerna om kosmopolitism försiggått har föreställningarna varierat om vad begrepp som stat, medborgare och nation representerar. Inte minst detta förhållande problematiseras genom en fokusering på Öst- och Västeuropa samt Ryssland/Sovjetunionen. Den kosmopolitiska forskningen har mycket att vinna på att inkludera Ryssland och östra Europa.

En av kosmopolitismens teoretiska utmaningar utgörs av relationen mellan det universella och det partikulära. Projektet belyser detta förhållande inom fyra delprojekt. Inom ett av dem analyseras mellankrigstidens Nansenpass som ett försök att lösa den absurda medborgarskapssituation som uppkom efter första världskriget. Problemet med papperslösa migranter återkommer i en samtida diskussion i ett annat delprojekt. Världsmedborgarskapstanken, som beskrivits i de två ovan nämnda delprojekten, kan betraktas som ett reellt hot för staten och därmed anses som legitimt föremål för spionverksamhet, inte minst under kalla kriget då Världsmedborgarrörelsen ansågs höra samman med Sovjetunionen. Detta belyses i ytterligare ett delprojekt. Bilden kompletteras med en analys av det sensovjetiska försöket att skapa en global fredspolitik utifrån föreställningar om det universella och det partikulära. De kosmopolitiska strömningarna under sovjetiskt 1960- och 80-tal är onekligen inskrivna i samtidshistorien men kan ändå kännas parentetiska i relation till de tio senaste årens utveckling i Ryssland, med dess starka uttryck människorättsbrott och främlingsfientlighet. Denna omständighet utgör en av drivkrafterna i projektets ambition att rekonstruera kosmopolitiska ställningstaganden.

Publikationer

In: Critique of Cosmopolitan Reason. Oxford : Peter Lang Publishing Group, 2014. 3-34.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Kristian Petrov

Rebecka Lettevall

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2014

Institution/Centrumbildning

CBEES

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

Kritisk kulturteori

Baltic Worlds 2014, 7 (1): 29-41.

The postcommunist concept of transition, as it was in use during the 1990s and early 2000s, is analyzed from the viewpoint of its intellectual prehistory. The concept is partly contrasted with alternative notions, partly relocated to its antithesis of communist ideology, where “transition” actually was an established concept. Via Hegel and Lenin, the concept’s logic of asymmetry and negativity is theoretically demonstrated. One thesis is that radical versions of teleological postcommunist transitology have unconsciously reproduced an essentially communistconceptualization of change that may generate new ideological biases and misconceptions. The reconstruction of the dialectics between communist and postcommunisttransitology indicates and responds to a need for historical reflexivity.  

FörfattarePubliceringsårÄmne

Kristian Petrov


Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2014

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

Historiska studier

Kritisk kulturteori

Politik, ekonomi och samhällets organisering

Oxford : Peter Lang Publishing Group, 2014.

Since the Enlightenment, the definition of terms such as humanity, citizenship and rights has fluctuated and these ideas continue to haverelevance for contemporary discussions of globalization from a «cosmopolitan» perspective. This volume goes back to the conception ofcosmopolitanism in Greek antiquity in order to trace it through history, resulting in an unmasking of its many myths. The concept is reconstructedwith reference not only to well-known (and some lesser known) historical thinkers of cosmopolitanism, but also to noted «anti-cosmopolitans».The first aim of the book is to display historical perspectives on a discourse which has been dominated by ahistorical presumptions. Thesecond is to critically explore alternative paths beyond the Western imagination, redefining the Enlightenment legacy and the centre-peripherydichotomy. Most notably, Eastern Europe and the Arab world are integrated within the analysis of cosmopolitanism. Within a framework ofconceptual history (Begriffsgeschichte), cosmopolitan reason is criticized from the viewpoints of comparative literature, psychoanalysis,phenomenology, postcolonialism and moral philosophy.The book’s critical approach is an attempt to come to terms with the anachronism, essentialism, ethnocentrism and anthropocentrism thatsometimes underlie contemporary theoretical and methodological uses of the term «cosmopolitanism». By adding historical and contextualdepth to the problem of cosmopolitanism, a reflexive corrective is presented to enhance ongoing discussions of this topic within as well asoutside academia.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Kristian Petrov

Rebecka Lettevall

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2014

Institution/Centrumbildning

CBEES

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

Kritisk kulturteori

Ideas in History 2013, 7 (1-2): 5-13.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Katarina Leppänen

Rebecka Lettevall

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2013

Institution/Centrumbildning

CBEES

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

-

Europe-Asia Studies 2013, 65 (2): 321-346.

The aim is to present a conceptual and historical reconstruction of Gorbachev's notion of a ‘European home’, its underlying philosophy of history as well as its relation to Russian cosmism. The concept is contextualised within the convergence debate of the post-war period, in which a rapprochement between communism and capitalism was posited. The essay concludes with reflections on what the conceptualisation can tell us about the fall of communism and what impact the concept has had on today's search for a common European identity. An argument is advanced that the notion contained paradoxes that rather contributed to the dislocation of post-Soviet Russia from Europe.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Kristian Petrov


Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2013

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

Historiska studier

Kritisk kulturteori

In: East European Diasporas, Migration and Cosmopolitanism. London and New York : Routledge, 2012. 13-24.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Rebecka Lettevall

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2012

Institution/Centrumbildning

CBEES

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

Historiska studier

New York : Routledge, 2012.

Whether in science or in international politics, neutrality has sometimes been promoted, not only as a viable political alternative but as a lofty ideal – in politics by nations proclaiming their peacefulness, in science as an underpinning of epistemology, in journalism and other intellectual pursuits as a foundation of a professional ethos. Time and again scientists and other intellectuals have claimed their endeavors to be neutral, elevated above the world of partisan conflict and power politics. This volume studies the resonances between neutrality in science and culture and neutrality in politics. By analyzing the activities of scientists, intellectuals, and politicians (sometimes overlapping categories) of mostly neutral nations in the First World War and after, it traces how an ideology of neutralism was developed that soon was embraced by international organizations.This book explores how the notion of neutrality has been used and how a neutralist discourse developed in history. None of the contributions take claims of neutrality at face value – some even show how they were made to advance partisan interests. The concept was typically clustered with notions, such as peace, internationalism, objectivity, rationality, and civilization. But its meaning was changeable – varying with professional, ideological, or national context. As such, Neutrality in Twentieth-Century Europe presents a different perspective on the century than the story of the great belligerent powers, and one in which science, culture, and politics are inextricably mixed.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Geert Somsen

Rebecka Lettevall

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2012

Institution/Centrumbildning

CBEES

Historia och samtidsstudier

Idéhistoria


Forskarutbildningsområde

Historiska studier

Status

Pågående

Projektledare

Rebecka Lettevall
Docent
Centre for Baltic and East European Studies (CBEES)

Personer knutna till projektet

Shamal Kaveh

Mer information

Projektstart: 2010
Projektslut: 2017

Finansiär: Östersjöstiftelsen

Projektet har Östersjö- och Östeuropaanknytning: Ja

Information in English

Ämnen som projektet är knutet till

Institution/Centrumbildning som projektet är knutet till