Forskning / Projekt

Trafikverket, en modern myndighet

Förvaltningsakademin genomför tillsammans med Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet detta projekt. Utgångspunkt är att framtiden kommer att ställa stora krav på Trafikverkets samspel med andra aktörer när det gäller tjänsteutveckling, större infrastrukturprocesser, internationellt arbete etc. Möjligheten att styra och påverka kommer framöver mindre att vara en följd av att man är hierarkiskt överordnad och kan påtvinga andra sina lösningar, och mera vara beroende av att man har överlägsna kunskaper och en förmåga att - tillsammans med andra - hitta kreativa lösningar. Den nödvändiga moderniseringen påverkas också av det faktum att Trafikverket är en nyskapelse där två stora myndigheter med åtminstone bitvis olika kulturer ännu inte helt har smält samman.

Det här forskningsprojektet syftar till att utveckla förståelsen för Trafikverkets verksamhet och roll, och bidra till att utveckla Trafikverket mot att bli en modern myndighet. Fyra delstudier genomförs som alla knyter an till viktiga aspekter i den förändrade myndighetsrollen.

 

Delstudie 1: Trafikverket som kvalificerad beställare
Att upphandla har alltid varit en central aktivitet för Trafikverket (och dess föregångare). Ambitionen hos Trafikverket är att renodla beställarrollen, och att därigenom skapa förutsättningar för ökad konkurrens. Höga ambitioner vad gäller tekniska lösningar (för att skapa ett effektivt, konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem) förutsätter upphandlingsprocesser där sådan tjänste- och teknikutveckling görs möjlig. Förskjutningen från ’utförandeentreprenad’ till ’totalentreprenad’ innebär att också mer strategiska uppgifter hos Trafikverket ska upphandlas, . Hur ska upphandlingar genomföras som leder till ökad produktivitet och innovation? Vilka möjligheter och begränsningar ger Lagen om Offentlig Upphandling och EG:s upphandlingsdirektiv när det gäller att utveckla innovativa lösningar och nytänkande? Vilken kompetens krävs för att kunna genomföra bra upphandlingar? Trafikverket har antagit en handlingsplan för en renodlad beställarroll och strävat efter att ta ett samlat grepp genom inrättandet av ett Produktivitetskontor. Produktivitetskontoret ska samordna myndighetens arbete för ökad produktivitet. Vi ska i delstudien följa arbetet inom Produktivitetskontoret, för att på så sätt se hur man konkret inom myndigheten arbetar för att förverkliga ambitionerna att renodla beställarrollen. Genom att på detta sätt följa det konkreta produktivitetsarbetet, blir det möjligt att bättre förstå utvecklingen av myndighetsrollen.

 

Delstudie 2: Trafikverket som samarbetsingenjör
Transportplaneringen ska på ett bättre sätt än tidigare integreras i samhällsplaneringen. Sektoransvaret är borttaget och Trafikverket ska i detta arbete mer än tidigare samverka med andra aktörer: kommuner, regioner, näringsliv och medborgare. Trafikverkets roll blir samhällsbyggarens. Ambitionen är att ha ett öppet, inbjudande och erbjudande arbetssätt med regional och lokal delaktighet, samtidigt som processerna ska kunna föras framåt på ett bra sätt. Hur ska myndigheten utveckla denna roll som nyskapande aktör i samhällsbyggnadsprocesser? Hur ska en sådan ”governance-styrning” åstadkommas? Vilken kompetens krävs hos medarbetarna på Trafikverket för att kunna forma och delta i denna typ av governance- processer? Vi kommer att följa någon eller några pågående processer där Trafikverket har ambitionen att spela en viktig roll (exakt vilka processer får avgöras efter en dialog med myndigheten) Genom denna delstudie kommer vi att kunna bidra till att bättre förstå på vilket sätt som Trafikverket kan utvecklas i sin roll som samarbetsingenjör.

 

Delstudie 3: Trafikverket som internationell aktör
Att det internationella arbetet är av stor betydelse för Trafikverket hänger samman med att transporter i hög grad är gränsöverskridande. Hållbara samhällsbyggnadsprocesser, dvs. det som verket har som uppgift att åstadkomma, förutsätter en övergripande internationell eller transnationell reglering. I hög grad sker den internationella regleringen genom standardisering, dvs. den bygger på frivillighet och medskapande. Sådana regleringar kan både hindra och möjliggöra skapandet av långsiktigt hållbara transportsystem, exempelvis möjligheten att skapa europeiska järnvägskorridorer. En förutsättning för att Trafikverket ska kunna utveckla rollen som samarbetsingenjör är att myndigheten utvecklar förmågor och färdigheter i att agera på ett effektivt sätt i internationella regleringssammanhang. Vi kommer i delstudien att dels följa Trafikverkets arbete med att påverka regler (standarder) i ett antal specifika projekt, dels undersöka vilka generella strategier som myndigheten har utvecklat för det internationella arbetet (exakt vilka projekt som ska studeras får avgöras i en dialog med Trafikverket). Genom denna delstudie kan vi bättre förstå hur Trafikverket arbetar för att stärka sin roll som en aktiv och framgångsrik internationell aktör.

 

Delstudie 4: Trafikverket som sammanhållen myndighet
Trafikverket ska framöver göra mindre på egen hand, och mera beställa av andra. Trafikverket ska framöver inte detaljstyra i lika stor omfattning. Ökad samverkan med andra aktörer: företag och enskilda; regioner och kommuner; forskning och frivilligorganisationer ska istället bidra till att Trafikverket upphandlar lösningar (funktioner) på uppkomna frågeställningar och behov. Trafikverket ska utveckla sitt internationella aktörskap för att på så sätt skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar infrastruktur. Vad betyder dessa förändringar (som har undersökts i de tre olika delstudierna) för myndigheten Trafikverket, och för dess identitet och varumärke? Utbytet med andra är centralt. Hur väl värderingarna om lyhördhet, nyskapande och helhetssyn framdeles kommer att genomsyra bilden av Trafikverket beror till en del av hur väl myndigheten lyckas i sitt samspel med andra aktörer. Hur ska myndigheten utveckla kultur och arbetssätt för att kunna klara den nya rollen? Hur stärka sitt varumärke och bli en attraktiv arbetsgivare? Genom att följa förändringsarbetet inom Trafikverket (framförallt inom Human relations, kommunikation och strategisk utveckling) kring frågor om samverkan och identitetsskapande, kommer vi att bidra till den pågående diskussionen i myndigheten om vad det kompetens- och verksamhetsmässigt innebär att vara en modern myndighet.

 

Resultaten av studierna
Sammantaget kommer studierna att ge ett bidrag till den kvalificerade forskningen om statsförvaltningen. Samtliga fyra delstudier anknyter till vitala och viktiga forskningsområden: om tjänsteutveckling och upphandling (delstudie 1); om governance och ”mjuk” styrning (delstudie 2); om standardisering som regleringsform (delstudie 3); om identitet och värdeskapande (delstudie 4). Inom samtliga dessa områden ska studierna utveckla generell kunskap om förvaltningsorganisationers styrning och förändring. Genom att forskningen utförs i en miljö där det också bedrivs många andra projekt om statens omvandling, blir det möjligt att placera in förändringarna i Trafikverket i ett bredare förvaltningspolitiskt sammanhang.

Studierna kommer också att bidra till Trafikverkets egen kunskapsuppbyggnad och reflektion när det gäller den nya myndighetsrollen. Mer konkret ska de visa vad pågående förändringar kommer att innebära för kraven på kompetens och arbetssätt inom myndigheten och andra aktörer. Samtliga delstudier handlar om förändringar som är sammankopplade med ambitionen att utvecklas som en modern myndighet, och det är viktigt att se de fyra studierna som sammanlänkade. För att förverkliga ambitionerna i projektet blir det nödvändigt att hitta samarbetsformer och arenor som gör det möjligt att löpande utnyttja forskningsresultaten (såväl från de olika delstudierna som för projektet i sin helhet) i myndighetens dagliga arbete. Det är både viktigt och värdefullt för en myndighet som Trafikverket att finnas med bland sådana myndigheter som det forskas om (jämför de idag allmänt förekommande diskussionerna om best practice, bench-marking, exempel för andra etc.).

Publikationer

Huddinge : Södertörns högskola, 2016. (Förvaltningsakademin ; 8)

Styrningen av transportpolitiken avspeglar generella trender i samhällsstyrningen. Precis som i andra delar av samhället, har idéer om konkurrens, marknader, management, renodling och samverkan väglett utvecklingen inom detta politikområde.Tre faser kan urskiljas i styrningens historia. Först den organisering som skedde i slutet av 1980-talet – framförallt uppdelningen av SJ – där förutsättningar för konkurrens skapades. Därefter en mellanperiod där det skapades interna marknader inom Banverket och Vägverket. I en tredje fas inrättades Trafikverket som en marknadsskapande myndighet.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Leonora Mujkic

Bengt Jacobsson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2016

Institution/Centrumbildning

FörvaltningsakademinSamhällsvetenskaper

-


Forskarutbildningsområde

-

Status

Pågående

Projektledare

Bengt Jacobsson
Professor
Institutionen för samhällsvetenskaper

Personer knutna till projektet

Hanna Sofia Rehnberg
Lektor, Fil dr
Institutionen för samhällsvetenskaper

Emma Ek


Göran Sundström, docent i statsvetenskap vid Score/Stockholms Universitet.

Martin Qvist, FD, Postdoc, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Göran von Sydow, FD, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet

 

Mer information

Projektstart: 2013
Projektslut: 2016

Finansiär: Trafikverket

Projektet har Östersjö- och Östeuropaanknytning: Nej

Information in English

Ämnen som projektet är knutet till

Institution/Centrumbildning som projektet är knutet till