Forskning / Projekt

Kvinnorörelsen och språket

2021 har svenska kvinnor haft rösträtt i etthundra år. Vägen till rösträtt var svår och utdragen, och efter rösträttens visade sig vägen till fullständig jämställdhet med männen vara längre än man kanske hade hoppats. I denna kamp har det svenska språket alltid varit viktigt. Feministerna har alltid varit medvetna om språkets makt, och har också insett mer och mer att de också själva har makt över språket: makten att använda det men också makt att förändra och utveckla det när det varit nödvändigt.

Tillgången och erövrandet av det offentliga språket har nämligen alltid varit både ett mål och ett medel i kampen. Ett av de många kraven kvinnor har ställt är att kunna höja sin röst och höras i offentligheten. Först och främst ville de ha rösträtten, men de ville också kunna tala, skriva och debattera på samma villkor som männen. Men de har också använt sig av språkets makt för att driva dessa krav. Redan innan rösträtten formellt var dem given såg de till att ta sig in på nya språkliga arenor och erövra språkliga praktiker som förut varit förbehållna männen: de bildade diskussionsklubbar och politiska föreningar, startade politiska tidskrifter och skrev debattartiklar och petitioner.

Men de har inte bara skaffat sig tillgång till det offentliga språket. De har också diskuterat, kritiserat och utvecklat det. Nya arenor, praktiker och uttryckssätt har skapats för inte bara för att ge röst och plats åt kvinnorna vid sidan om männen. Det har också handlat om att hitta ett offentligt språk som fungerar i ett samhälle där kvinnorna och männen kan förenas av en gemensam uppgift som medborgare och samhällsvarelser.

När vi närmar oss hundraårsjubileet kan det vara intressant att se tillbaka och försöka förstå hur kvinnorörelsen har samspelat med den offentliga svenskan. Hur har feministerna erövrat nya språkliga arenor, genrer och praktiker, och hur har detta i sin tur påverkat språket, offentligheten och medielandskapet? I projektet genomför vi ett antal fallstudier, som fokuserar olika arenor, genrer eller centrala frågeställningar. Förutom den nya empiri som våra intervjuer och arkivstudier kommer att bidra med kommer projektet ge fördjupade teoretiska insikter i hur språket används som politiskt redskap och hur detta driver språkutveckling.

I en första fallstudie har vi undersökt feministisk språkplanering under den andra vågens kvinnorörelse genom att studera hur Grupp 8 och den offentliga språkvården såg på språkets relation till kvinnans underordning och i vilken mån de två aktörerna hade något samröre med varandra.

I vår nästa, pågående, fallstudie studerar vi feministiska tidskrifter. Mitt fokus är hur rösträttspressen skrev fram en aktiv feministisk politisk position, medan Lena Lind Palicki studerar feministiska tidskrifter under nittiotalets DIY-era.

 

 

Status

Pågående

Projektledare

Karin Milles
Lektor, Docent
Institutionen för kultur och lärande

Personer knutna till projektet

Lena Lind Palicki, Språkrådet

Mer information

Projektstart: 2014
Projektslut: 2017

Finansiär: Erik Wellanders fond, Ridderstads fond

Projektet har Östersjö- och Östeuropaanknytning: Nej

Information in English

Ämnen som projektet är knutet till

Institution/Centrumbildning som projektet är knutet till