Forskning / Projekt

Estetikens århundrade i nytt ljus: estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling (RJ)

Call for papers
Karl Philipp Moritz’s Interdisciplinary Stance
For a long time, Karl Philipp Moritz was viewed as a minor figure in German intellectual history and as a mere epigone of Goethe. Today, he is appreciated for his important role in the evolution of several disciplines: modern aesthetic theory, psychology, and pedagogy, just to mention a few. He is considered the instigator of the theory of aesthetic autonomy, the inventor of the psychological case study, and a reformer of pedagogical practices.
Lately, researchers have begun to emphasize the various intersections between these different disciplines, thus revitalizing the understanding of Moritz’s place in eighteenth-century thought. Following this trajectory, scholars are hereby invited to submit abstracts for a panel on the interdisciplinary stance in Moritz’s work. The scope of the panel is to engage more systematically with the connections between disciplines in his theoretical and fictional work. The papers should aim at combining or contrasting Moritz’s contributions to various intellectual and artistic fields, thus revealing the consistencies, tensions, and/or developments of his thought.
The following list of keywords are suggestions only and not meant to limit the scope of inquiry:
• Aesthetic autonomy
• Art history
• Beauty
• Ethics
• Formation
• Grammar
• Interest and disinterest
• Language pedagogy
• Mythology
• Pedagogy
• Perfection
• Politics
• Prosody
• Psychology
• Signature
• Theology
Please send abstracts (350-600 words) and a short bio in either English or German to Mattias Pirholt, Södertörn University (mattias.pirholt@sh.se) by January 15, 2019. The panel is sponsored by the North American Goethe Society.

 

Projektdeltagare

Mattias Pirholt

Mattias Pirholt

Professor, projektledare

Forskningsintressen: J. W. Goethe, K. Ph. Moritz, Weimarklassicism, tidig romantik

 

 

 

 

 

 

Camilla Flodin

 

Camilla Flodin

FD i estetik, forskare

Forskningsintressen: Kant, Hölderlin, Schelling, Adorno, konst–natur-förhållandet

 

 

 

 

 

 

Karl Axelsson

Karl Axelsson

FD i estetik

Forskningsintressen: smakteori, Shaftesbury, Hume, Hobbes, Locke, Cambridgeplatonismen, Addison

 

 

 

 

 

 

Projektets mål

1700-talet är århundradet då estetiken i modern mening uppstår. Den vedertagna beskrivningen hävdar att den estetiska autonomin etablerades i den brittiska 1700-talsteorin om en specifik estetisk intresselöshet för att sedan fullbordas i den tyska romantikens poetologiska och filosofiska program. Projektet avser att kritiskt pröva giltigheten av en sådan diakron redogörelse, genom att analysera den omfattande estetiska heteronomi som utmärkte den brittiska och tyska diskursen. Projektet fokuserar särskilt hur ledande kritiker och filosofer införlivade frågan om intresselöshet och konst i diskurser om det politiska samhället och den moderna naturvetenskapen. Projektet anlägger därmed ett helt nytt perspektiv på den estetiska autonomins etablering, fördelat på tre sammanhängande delprojekt: (1) den tredje earlen av Shaftesburys ansats att i början av 1700-talet inlemma etisk-teologiska frågor om ideal intresselöshet och konstverket som en organisk helhet i diskurser om det politiska samhället; (2) den tyska estetikens verk-begrepp och ambitionen att fullfölja och modifiera idéarvet från Shaftesbury genom att introducera ett vetenskapligt begrepp om organisk natur; och (3) den romantiska och idealistiska estetikens mål att utveckla analogin mellan konstverk och organism till en modell för det ideala samhället bortom en naturvetenskaplig mekanistisk syn på naturen.

 

Aktuellt

Projektet är värd för 2020 års SGIR-konferens (Society for German Idealism and Romanticism), The Formation of Aesthetics in the Long Eighteenth Century i Stockholm.

Camilla Flodin är inbjuden talare vid 2018 års SGIR-konferens (Society for German Idealism and Romanticism), Conceptions of Life in German Idealism and Romanticism, 6–7 december 2018, University of Sydney, Australien: https://www.thesgir.org/cfps---conference-announcements.html

Karl Axelssons bok Political Aesthetics: Addison and Shaftesbury on Taste, Morals, and Society kommer att publiceras av Bloomsbury 2019

Karl Axelssons svenska översättning av den tredje earlen av Shaftesburys Moralisterna, en filosofisk rapsodi kommer att publiceras av Thales 2018

 

Tidigare händelser

Camilla Flodin och Mattias Pirholt deltog vid minisymposiet Schellings undersökningar om den mänskliga frihetens väsen vid Södertörns högskola, 21 september 2018. Flodin talade om Schelling och ondskans problem, medan Pirholt diskuterade Frihetsskriften som poetisk text.

Forskningsvistelse vid National Archives i Kew (London) i september, för studier av Shaftesbury Papers (brev och opublicerade dokument).

Karl Axelsson höll presentationen ”Shaftesbury och Sensus Communis” vid workshopen Sensus Communis, Södertörns högskola i april 2018.

Projektet organiserade workshopen Shaftesbury's The Moralist and the Birth of Aesthetics, vid Södertörns högskola, 15 maj 2018. Särskilt inbjuden gäst var Lawrence Klein (University of Cambridge).

Camilla Flodin presenterade ett paper med titeln ”The Unity of Diversity – on Tied to Tide” vid workshopen ”Collaborations with Nature: The Environmental Public Art of Turpin+Crawford” vid University of Sydney i mars 2018.

Mattias Pirholt föreläste på temat "Natur, natur! Shakespeare och naturbegreppet hos Wieland, Goethe, Herder och Tieck”, Shakespeare och filosofin, symposium vid Södertörns högskola, 21 april 2017. Mer information finns här.

Camilla Flodin höll ett föredrag om Adorno och Schelling vid en workshop vid University of Essex, 11 september 2017.

Projektdeltagarna presenterade projektet vid 1700-talsseminariet vid Uppsala universitet, 6 december 2017, kl. 16-18

Publikationer

Heidelberg : Universitätsverlag Winter, 2018.

Die Goethezeit fällt mit der Geburt und Konsolidierung der Ästhetik zusammen, die von den Idealisten und Romantikern als einheitsstiftendes Zentrum des Denkens konzipiert wurde. In diesem Zuge formulierten sie auch ein neues Verständnis der Autonomie des Kunstwerkes und des Künstlers, das für den heutigen Diskurs über Kunst gültig geblieben ist. Das vorliegende Buch hingegen sucht die Grenzbereiche des Ästhetischen dieser prägenden Jahre der Ästhetik auf, um den unsicheren Zustand ihrer Entstehung zu untersuchen. Johann Wolfgang Goethe beeinflusste durch verschiedene Rollen, als Autor, Künstler, Beamter, Herausgeber und Inspirator, die Gestaltung der Ästhetik. Er thematisiert in seinen Schriften immer Fragen der Grenzen des Ästhetischen. In fünf Kapiteln, die sich der ästhetischen Erfahrung, dem Symbolbegriff, der Ästhetik der Arabeske, dem Ziel der Preisaufgaben und der Beschreibungskunst Goethes widmen, untersucht das Buch die Beweglichkeit der Grenzen eines noch nicht definierten Diskurses.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Mattias Pirholt

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2018

Institution/Centrumbildning

Kultur och lärande
Litteraturvetenskap

Forskarutbildningsområde

Kritisk kulturteori

In: Lychnos. Göteborg : Lärdomshistoriska Samfundet, 2017. 11-26.

One of the most original voices in British post-revolutionary philosophy belongs to the third Earl of Shaftesbury (1671–1713). Rather than supporting the Hobbesian and Lockean idea of modern political society as an artificially formed creation, Shaftesbury perceives society as a beneficial outcome of nature and natural rationality. Shaftes­bury’s understanding of natural society is furthermore entwined with aesthetic mat­ters. The aim of the following article is twofold. First, due to the fact that Shaftesbury’s ideas rarely are analysed in any detail by Swedish scholars, it offers an introduction to Shaftesbury’s take on the complex relation between society and poetry to readers of eighteenth-century intellectual history in general, and readers of the history of literature in particular. Second, given that Shaftesbury is frequently regarded as the first modern advocate of aesthetic autonomy, I wish to problematize such an account by showing how Shaftesbury opposes the idea that poetry holds an instrumental value for society, while he simultaneously maintains the inseparability of poetical truth, artistic whole, and political naturalism. As this article shows, the Promethean myth of creativity is central for Shaftesbury’s understanding of the relation between society and poetry.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Karl Axelsson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2017

Institution/Centrumbildning

Kultur och lärande
Litteraturvetenskap

Forskarutbildningsområde

-

In: Retracing the Past. Santa Cruz, California : International Association for Aesthetics, 2017. 29-41.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Camilla Flodin

Karl Axelsson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2017

Institution/Centrumbildning

Kultur och lärande
Litteraturvetenskap

Forskarutbildningsområde

Kritisk kulturteori

Status

Pågående

Projektledare

Mattias Pirholt
Lektor, Professor
Institutionen för kultur och lärande

Personer knutna till projektet

Camilla Flodin
Projektforskare, Fil dr
Institutionen för kultur och lärande

Karl Axelsson
Projektforskare, Fil dr
Institutionen för kultur och lärande

Mer information

Projektstart: 2017
Projektslut: 2020

Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ)

Projektet har Östersjö- och Östeuropaanknytning: Nej

Information in English

Ämnen som projektet är knutet till

Institution/Centrumbildning som projektet är knutet till

Forskarutbildningsområde som projektet är knutet till