Forskning / Projekt

Estetikens århundrade i nytt ljus: estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling (RJ)

1700-talet är århundradet då estetiken i modern mening uppstår. Den vedertagna beskrivningen hävdar att den estetiska autonomin etablerades i den brittiska 1700-talsteorin om en specifik estetisk intresselöshet för att sedan fullbordas i den tyska romantikens poetologiska och filosofiska program. Projektet avser att kritiskt pröva giltigheten av en sådan diakron redogörelse, genom att analysera den omfattande estetiska heteronomi som utmärkte den brittiska och tyska diskursen. Projektet fokuserar särskilt hur ledande kritiker och filosofer införlivade frågan om intresselöshet och konst i diskurser om det politiska samhället och den moderna naturvetenskapen. Projektet anlägger därmed ett helt nytt perspektiv på den estetiska autonomins etablering, fördelat på tre sammanhängande delprojekt: (1) den tredje earlen av Shaftesburys ansats att i början av 1700-talet inlemma etisk-teologiska frågor om ideal intresselöshet och konstverket som en organisk helhet i diskurser om det politiska samhället; (2) den tyska estetikens verk-begrepp och ambitionen att fullfölja och modifiera idéarvet från Shaftesbury genom att introducera ett vetenskapligt begrepp om organisk natur; och (3) den romantiska och idealistiska estetikens mål att utveckla analogin mellan konstverk och organism till en modell för det ideala samhället bortom en naturvetenskaplig mekanistisk syn på naturen.

Anthony Ashley-Cooper, 3rd Earl of Shaftesbury

Workshop om Shaftesbury

Den tredje earlen av Shaftesburys (1671–1713) dialog The Moralists, a Philosophical Rhapsody (1709) är ett centralt verk i estetik- och litteraturhistorien. Under 2018 ges Shaftesburys bok ut i svensk översättning och i samband med utgivningen anordnas workshopen ”Moralisterna och estetikens födelse” tillsammans med professor Lawrence E. Klein (University of Cambridge). För vidare information och anmälan kontakta: Karl.Axelsson@sh.se

 

Aktuellt

Camilla Flodin kommer att presentera sitt paper ”The Unity of Diversity – on Tied to Tide” på workshopen ”Collaborations with Nature: The Environmental Public Art of Turpin+Crawford” vid University of Sydney i mars. I sitt paper utforskar Flodin idéer om konstverkets exemplariska enhet, och i synnerhet analogin mellan konstverket och organismen hos de tyska romantikerna och idealisterna, i ett försök att tolka det platsspecifika konstverket Tied to Tide av konstnärerna Jennifer Turpin och Michaelie Crawford.

Mattias Pirholt kommer att hålla ett föredrag med titeln "Symbolic Stimuli and the Philosophy of Action. The Impact of Herder’s Concept of the Symbol on Nineteenth-Century Thinking, from Schelling to Simmel" vid den internationella Herder-konferenen i Åbo, Finland, i juni 2018.

 

Tidigare händelser

Mattias Pirholt föreläste på temat "Natur, natur! Shakespeare och naturbegreppet hos Wieland, Goethe, Herder och Tieck”, Shakespeare och filosofin, symposium vid Södertörns högskola, 21 april 2017. Mer information finns här.

Camilla Flodin var inbjuden att hålla ett föredrag om Adorno och Schelling vid en workshop vid University of Essex, 11 september 2017.

Projektdeltagarna presenterade projektet vid 1700-talsseminariet vid Uppsala universitet, 6 december 2017, kl. 16-18

Publikationer

In: Lychnos. Göteborg : Lärdomshistoriska Samfundet, 2017. 11-26.

One of the most original voices in British post-revolutionary philosophy belongs to the third Earl of Shaftesbury (1671–1713). Rather than supporting the Hobbesian and Lockean idea of modern political society as an artificially formed creation, Shaftesbury perceives society as a beneficial outcome of nature and natural rationality. Shaftes­bury’s understanding of natural society is furthermore entwined with aesthetic mat­ters. The aim of the following article is twofold. First, due to the fact that Shaftesbury’s ideas rarely are analysed in any detail by Swedish scholars, it offers an introduction to Shaftesbury’s take on the complex relation between society and poetry to readers of eighteenth-century intellectual history in general, and readers of the history of literature in particular. Second, given that Shaftesbury is frequently regarded as the first modern advocate of aesthetic autonomy, I wish to problematize such an account by showing how Shaftesbury opposes the idea that poetry holds an instrumental value for society, while he simultaneously maintains the inseparability of poetical truth, artistic whole, and political naturalism. As this article shows, the Promethean myth of creativity is central for Shaftesbury’s understanding of the relation between society and poetry.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Karl Axelsson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2017

Institution/Centrumbildning

Kultur och lärande
Litteraturvetenskap

Forskarutbildningsområde

-

In: Retracing the Past. Santa Cruz, California : International Association for Aesthetics, 2017. 29-41.

FörfattarePubliceringsårÄmne

Camilla Flodin

Karl Axelsson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2017

Institution/Centrumbildning

Kultur och lärande
Litteraturvetenskap

Forskarutbildningsområde

Kritisk kulturteori

Status

Pågående

Projektledare

Mattias Pirholt
Lektor, Professor
Institutionen för kultur och lärande

Personer knutna till projektet

FD Karl Axelsson, Uppsala universitet

FD Camilla Flodin, Uppsala universitet

Mer information

Projektstart: 2017
Projektslut: 2020

Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ)

Projektet har Östersjö- och Östeuropaanknytning: Nej

Information in English

Ämnen som projektet är knutet till

Institution/Centrumbildning som projektet är knutet till

Forskarutbildningsområde som projektet är knutet till