Om Södertörns högskola / Personal

Simon Sorgenfrei

Kontaktuppgifter

Simon Sorgenfrei
Lektor
Alfred Nobels allé 7
Södertörns högskola
Flemingsberg
Telefon: 08-608 51 58
Fax: 08-608 43 60
F 1003 F-huset

Simon Sorgenfrei är verksam som lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Huvudsakligen har han ägnat sig åt islam i historia och nutid, sufism och persisk sufilyrik. Han avhandling American Dervish - Making Mevlevism in the United States (2013) behandlade samtida sufism USA och Turkiet.

Sorgenfrei är även intresserad av föreställningar och samtal om religion i vår samtid, liksom av fälten esoterism och nyandlighet. I Senare projekt har han också ägnat sig dels åt religionsdidaktisk forskning, samt åt frågor som rör religion och migration, liksom politiskt orienterad religion och radikalisering.

Under 2015-2017 är Sorgenfrei delanställd som forskare på Nämnden för statligt stöd tilltrossamfund (SST), samt verksam inom ett forskningsprojekt som rör religionsdidaktisk teori och metodutveckling.
 

Pågående forskning

Nya religiösa minoriteter i Sverige

De pågående krigen i Mellanöstern har medfört en ökad invandring till Sverige från de konfliktdrabbade områdena i Syrien och Irak. Gamla ”sekteristiska” skiljelinjer används idag för att legitimera att människor dödas och fördrivs – ett faktum som inte minst har drabbat både kristna och andra religiösa minoriteter i Mellanöstern. En destruktiv spiral av våld, död och hämnd sprider sig allt snabbare och det finns få tecken på att någon lösning på konflikterna inom en snar framtid.

Ett resultat av den tragiska utvecklingen och de flyktingströmmar krigen skapat är att Europas och Sveriges religiösa landskap ritats om. Exempelvis har Sverige idag kanske världens största mandéeiska församling, och för många svenskar mer eller mindre okända religiösa grupper som yaresan, yezidier, alawiter, aleviter och druser har ökat under de senaste åren. Dessa adderar till redan etablerade minoritetssamfund från området, som baha’i och ahmadiyya, liksom olika orientaliska och ortodoxa kristna grupper från området.

Mot bakgrund av ovan tecknade utveckling har Simon Sorgenfrei och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, fått i uppdrag av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) att producera rapporten Nya religiösa minoriteter i Sverige. Syftet med publikationen är att ge en översiktlig kunskapsbild till ett urval av religiösa minoritetsgrupper som kan knytas till dagens konflikter i framför allt Syrien och Irak. Rapporten ska presenteras våren 2017.
 

Islam i Sverige

Muslimer har levt i Sverige sedan 1800-talet, och kontakter mellan vad vi idag kallar Sverige och muslimska kulturer sträcker sig långt tillbaka i historien. Men det är främst i och med arbetskraft- och sedan flyktinginvandringen från 1950-talet och framåt som en mer betydande mängd svenska muslimer blir ett faktum. 

Även om kunskapen om islam och muslimer i Sverige är relativt stor, är detta ett forskningsfält statt under ständiga förändringar - inte minst i relation till pågående konflikter i Mellanöstern. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) har tidigare publicerat en rad rapporter som rör islam och muslimer i Sverige. Under 2016-2017 har Simon Sorgenfrei fått i uppdrag att sammanställa befintligt kunskapsmaterial som rör islam och muslimer i Sverige, samt uppdatera detta i en ny publikation.
 

Sufism i Sverige

Sufism beskrivs ofta som islams andliga eller mystika tradition, och förknippas då gärna med medeltida lyrik eller orientens dansande dervischer. Men sufism är också namnet på en idag mycket utbredd muslimsk tradition som förgrenar sig i en lång rad transnationella ordenssällskap vilka organiserar miljontals muslimers religiösa och sociala liv. Sufitraditioner och sufimuslimer upplever också en högljudd, och inte sällan våldsam kritik från salafistiska och vissa islamistiska grupperingar och har ofta drabbats svårt i de senaste decenniernas inomislamiska konflikter.

Efterkrigstidens utveckling har inneburit att många sufiskt orienterade muslimer migrerat, bland annat till Sverige, och etablerat ordenssällskap i sina nya hemländer. Trots en relativt lång historia - de första exemplen på sufism i Sverige finner vi redan på 1800-talet - har vi dålig kunskap om sufism i Svensk historia, och om sufiorganisationer och -aktiviteter i dagens Sverige.

Under 2015-2016 har Simon Sorgenfrei varit engagerad av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) för att ta fram en första kartläggning av sufigrupper och sufiaktivitet i Sverige. Rapporten Sufism i Sverige - en lägesrapport från Stockholm, Göteborg och Malmö ska presenteras den 14 september 2016.
 

Taktil didaktik

Projektet syftar till att ta fram metoder som stärker samverkan mellan skola och statliga och kommunala museer. Detta innebär att didaktiska teorier och pedagogiska metoder kommer att utarbetas för arbete med materialitet, rumslighet och kroppslighet inom ramen för de besök på museer som ingår i fritidsverksamhet. Projektet kommer att bedrivas utifrån religionsvetenskapliga perspektiv, men dess resultat syftar till att vara överförbara till andra humanistiska ämnen, liksom för andra utbildningsnivåer.

Projektets didaktiska element kommer att utgå från centrala frågor som vem ska lära sig vad, var, hur och inte minst genom vad? Utifrån dessa frågeställningar ska pedagogiska metoder, knutna till just arbete med artefakter, utvecklas.
 

Intresseområden: Islam, Sufism, Esoterism, Nyreligiositet, ritualteori, praxis, kroppslighet, materialitet. radkalisering, religion och politik

Mer om Simon Sorgenfrei

Organisationstillhörighet