Linda Kahlin

Linda Kahlin

Docent

Lektor

Jag är programsamordnare för ämneslärarprogrammet och forskare inom ämnet svenska med särskilt intresse för samtal och flerspråkighet på arbetsplatser.

08-608 50 47 086085047

Institutionen för kultur och lärande

PB239

Jag anställdes som lektor i svenska 2009. Mina forskningsintressen rör samtalsanalys, flerspråkighet i arbetslivet och identitet.

Min avhandling handlar om flerspråkiga ungdomars identitesskapande i interaktion. Den visar hur ungdomarnas identitet konstitueras i samspel mellan kön, etnicitet och generation.

Jag undervisar framförallt på lärarutbildningen med kurser som berör språksociologi, språkbeskrivning eller svenska som andraspråk. Jag är inriktningsansvarig för ämneslärarutbildningen i svenska och är också engagerad i att etablera ämnet svenska som andraspråk. Jag handleder också uppsatser.

Forskningsprojekt: Arbetskraft från Östersjöområdet

I projektet undersöker vi hur mer eller mindre tillfällig arbetskraft från Polen och Estland hanterar sin språkliga yrkesvardag i Sverige. Vi är framför allt intresserade av personer inom bygg och anläggning, och mer specifikt när och hur olika språkliga resurser används i relation till olika uppgifter, deltagare och situationer i praktiskt arbete. Projektet strävar efter att fördjupa sociologiska och sociolingvistiska teorier om migration och språk i globaliseringens tidevarv och syftar på ett övergripande plan till att ge ytterligare kunskaper om flerspråkiga praktiker och flerspråkigt arbetsliv på den europeiska arenan. Materialet består av observationer med tillhörande videoinspelningar av situationer i arbetet, men också av intervjuer. Metodologisk kombineras etnografiska studier av situerad kommunikation med CA-inspirerad samtalsanalys.

Avslutat projekt: Utlandsrekryterade läkares inskolning i sjukvårdssvenska

Utlandsutbildade läkare har fått allt större betydelse för svensk sjukvård. De flesta svenska landsting rekryterar aktivt läkare i andra länder, och Socialstyrelsens prognos pekar på ett fortsatt behov av sådan rekrytering. I flera EU-länder ges kurser i sjukvårdssvenska utanför Sverige. Efter ca ett halvårs utbildning i svenska väntar en anställning i Sverige, inom något av de landsting som också står för utbildningskostnaden.

Inom projektet avser vi studera östeuropeiska läkares inskolning i svenska i Polen, med fokus på muntlig interaktion, och därefter följa upp och studera läkarnas språkanvändning när de har arbetat en tid i Sverige.

Det övergripande, empiriska syftet är att undersöka hur yrkesrelaterade språkutbildningar som äger rum utanför målspråksmiljön förbereder deltagarna för mötet med svenskt arbetsliv. Inledningsvis kommer vi att undersöka utbildningarna utifrån bl.a. följande frågor: Hur förbereder språkutbildningarna för arbete på ett nytt språk? Vilka kommunikativa praktiker utgör de största utmaningarna? Vilka kommunikativa färdigheter behövs för att hantera de sociala och kulturella normerna i den svenska vårdorganisationen?

Teoretiskt och metodologiskt är studien förankrad i interaktionell sociolingvistik och etnografiskt inriktad kommunikationsforskning. Undersökningen inleds i Polen, när utbildningen nyligen påbörjats, genom observationer och intervjuer. I ett andra steg, vid slutet av utbildningen, görs nya observationer tillsammans med eliciterade övningar med kursdeltagarna. I ett tredje steg studeras läkarna på plats i Sverige, med fokus på läkarnas muntliga interaktion med personal och patienter.

Det planerade projektet berör arbetskraftens rörlighet på den gemensamma europeiska arbetsmarknaden och effekter av migration. Projektet kan bidra till ökad kunskap om språkliga och kulturella aspekter av en europeisk arbetsmarknad. Det kan också bidra till ökad kunskap om vuxna migranters väg mot avancerad andraspråksanvändning.

Avslutat forskningsprojekt: Servicesamtal på distans

Företagens globalisering har i ökande grad lett till utlokalisering av arbeten inom tjänstesektorn. På senare år har företag i Sverige prövat modellen att ge arbetskraften i östeuropeiska låglöneländer intensivutbildning i svenska för att därefter betjäna svenska uppringare via ett callcenter i sitt hemland. En följd av denna nya modell är att ett stort antal kommuner och landsting i Sverige sedan 2005 lägger ut uppgiften att ta emot telefonsamtal om färdtjänst till företag som anlitar arbetskraft i Estland, Lettland eller Moldavien. Det är samtalen som kopplas till Moldavien som står i fokus för forskningsintresset i detta projekt, kallat Servicesamtal på distans.

Huvudsyftet med studien är att identifiera kommunikativa hinder och resurser för intersubjektiv förståelse för samtal inom denna specifika institutionella kontext. En övergripande frågeställning är vilka typer av kommunikativa problem som kan förekomma i samtalen, samt vilka kommunikativa resurser de samtalande använder för att hantera sådana problem i interaktionen.

Teoretiskt anläggs ett dialogistiskt perspektiv på samtal och samtalande. Kort innebär det att en individ betraktas som beroende av andra individers erfarenheter, handlingar, tankar och yttranden, alltså inte som en autonom och självbestämmande person. Det planerade angreppssättet i projektet är komparativt. Ett material bestående av cirka 400 inspelade telefonsamtal som tas emot i Moldavien kommer att jämföras med ett material av lika många telefonsamtal som tas emot i Sverige, så långt jämförelser är möjliga, givet en rad kontextuella skillnader mellan dessa båda verksamheter. Fältarbetet har inletts under våren 2011. Respektive verksamhet har studerats på plats genom intervjuer och iakttagande observation, så kallad medlyssning.

Metoderna som kommer att användas i analysarbetet är förankrade i conversation analysis (CA). Det är en empiriskt baserad, induktiv samtalsanalytisk metod, som förutsätter att forskaren närmar sig sitt material utan förbestämda hypoteser. Analysen kommer att omfatta även skriftanvändning, eftersom telefonistens skärmarbete är en integrerad del av samtalet.

Den förväntade kunskapsvinsten är empiriskt grundad kunskap om kommunikationens villkor och funktion i denna nya variant av servicetelefontjänst. Projektet har uppenbar relevans för svenskt samhällsliv, särskilt med tanke på att teletjänster berör färdtjänstresenärer i 120 kommuner och åtta landsting. Projektet kan också ge ett bidrag till förståelsen språkliga praktiker i transnationella verksamheter.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA

Forskaren deltar inte i några projekt just nu.