Om Södertörns högskola / Personal

Heike Graf

Kontaktuppgifter

Heike Graf
Professor
Alfred Nobels allé 7
Södertörns högskola
Flemingsberg
Telefon: 08-608 42 13
Fax: 08-608 46 40
PC 207 Primus

Bakgrund

Heike Graf  har läst skandinavistik och filosofi vid Ernst-Moritz-Arndt universitet i Greifswald (1977-1982). Har sedan dess arbetat vid olika högskolor, framför allt från 1985-1997 vid Humboldt universitetet och disputerade 1990 om nordisk mediepolitik. 1993 fick hon ett stipendium från Stifterverband der Deutschen Wissenschaft och var forskare vid Johns Hopkins University, Washington, D.C. under våren 1994. Under hösten 1995 var hon forskare vid Maryland State University med ett stipendium från German Marshall Fund. Sedan januari 1998 är hon anställd vid Södertörns högskola och blev docent 2010.

Graf har varit verksam som redaktör för tidskriften NORDEUROPAforum (1993-1997), och var medlem i redaktionsrådet för NORDEUROPAforum (vid Humboldt universitet).

Undervisningsområden

Graf undervisar på olika nivåer i mediehistoria, kommunikationsteorier, metoder inom medie- och kommunikationsvetenskap och ämnen kring medier och migration samt medier och ekologi. Hon var ansvarig för inriktning mediekunskap med didaktik inom lärarutbildningen på Södertörns högskola. I samband med det undervisade hon också i mediepedagogik.

Ämne och forskningsprojekt

1990 disputerade hon vid Humboldt universitet i Berlin om mediepolitik i Nordeuropa under 1980-talet. Hon har arbetat med en medieetnografisk studie av TVs införande i Sverige och Tyskland inom RJ-projektet "Den kulturella konstruktionen av gemenskaper" (projektledare Bo Stråth och Bernd Henningsen) (1995-1997). Var med i projektet vid Södertörns högskola "Människor, medier och metropoler" (projektledare Bernd Henningsen) finansierad av Östersjöstiftelsen (1998-2001) har forskat kring bilder av det andra och det egna  i dokumentärer. Var även med i projektet "Skiftande medielandskap" (2002-2005) (projektledare Göran Bolin) som finansieras av Östersjöstiftelsen och arbetat om interkulturell medierad kommunikation och organiserat den internationella konferensen "Media, Migration and Society" vid Södertörns högskola, april 2004. Under 2006 forskade hon kring temat informations- och kommunikationsteknologier och lärande. Sedan januari 2007 till december 2010 ledde hon forskningsprojektet "Mångfaldslinjer: Journalistisk produktion ur ett mångkulturellt perspektiv i Stockholm och Berlin" finansierat av Östersjöstiftelsen. Ur ett mångdisciplinärt perspektiv inriktar sig projektet mot produktionsprocesser i fakta- och nyhetsredaktioner i två huvudstäder Stockholm och Berlin. Här studeras aspekter av interna redaktionsförhållanden med fokus på hur journalister med utländsk bakgrund uppfattar dessa arbetsvillkor samt redaktionernas organisationskultur och möjligheten att implementera förändringar. Sedan 2010 leder hon det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Media, Communication, and the Social Performance of Environmentalism: Comparing Ecological Collectives on Two Sides of the Baltic Sea" och sedan 2012 det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Hur Diversity Management gör skillnad. En jämförande studie om hur frågor om etnisk och nationell mångfald hanteras i massmedieorganisationer i Sverige och Tyskland" (info nedan) båda finansierade av Östersjöstiftelsen.

Aktuellt forskningsprojekt

Sedan 1 janauri 2012:

Hur Diversity Management gör skillnad. En jämförande studie om hur frågor om etnisk och nationell mångfald hanteras i massmedieorganisationer i Sverige och Tyskland

Projektet syftar till att undersöka betydelsen av denna ledningsstrategi Diversity Management (eller managementidé) för hanteringen av mångfaldsfrågor inom massmedieorganisationer i Sverige och Tyskland: Hur hanterar massmedieorganisationer i Sverige och Tyskland mångfaldsfrågor, i första hand frågor om etnisk och nationell mångfald? Och gör diversity management skillnad för att en mångfaldsinriktning ska kunna komma till stånd inom massmedierna? Massmediernas utbud påverkar i stor omfattning synen på vad som anses vara ett samhälle som är jämställt och som bidrar till likhet i förutsättningarna för alla medborgare. De hittills dominerande forskningsinriktningarna inom mångfald och massmedier har i huvudsak utgått från samma grundsyn på integration som gällt i den offentliga debatten. Forskningen i både Sverige och Tyskland domineras av normativa teorier. I detta projekt tillämpar vi som ett alternativ till strukturalistiska och normativa teorier Niklas Luhmanns systemteori som möjliggör en förståelse av komplexa förhållanden i samhället och inte minst i organisationer. Den systemteoretiska ansatsen möjliggör olika infallsvinklar och analyser, t.ex. utgående från massmediekonsumenten, från politikens synfält på massmedier eller, som i denna projektansökan, ur ett organisationsperspektiv. I projektet gör vi intervjuer med chefer och ansvariga för personalarbete och mångfaldsfrågor och utvalda berörda anställda i massmedieorganisationer. Vi använder också dokument, bl.a. policymaterial från ett urval av massmedieorganisationer i Sverige respektive Tyskland. Genom att betrakta intervjun som ett interaktionssystem tydliggörs att intervjuaren och respondenten producerar och konstruerar ”data” i intervjun. Med denna metod är vår intention att konsekvent sätta observatörens perspektiv och kontext i fokus och vi utgår alltså från en konstruktivistisk ansats.

Sedan 1 januari 2010:

Media, Communication, and the Social Performance of Environmentalism: Comparing Ecological Collectives on Two Sides of the Baltic Sea

Sustainable development means changing how people act and think. This means understanding how humans conceptualize and communicate about nature, how they can be motivated, collectively, to act, and what pre-existing social roles might influence their actions. In this project, three humanists analyse and compare three collectives which set out to create new ecological roles: the emotional community formed by activists' face-to-face interaction, the virtual collective of the ecological blog, and the 'imagined' communities of eco-nationalist newspaper readers. We are interested in comparing how these communication forums package ecological messages, create collectives, and enculture members into environmentally-conscious roles. We are particularly interested in how different types of communication create different discursive fields and performances, and how these, in turn, help promote real or virtual collective movements. How, then, do such collectives encourage "ecological" social roles, and how might such roles draw strength from - or conflict with - other types of roles, such as those of gender and nation? Our understanding of this will be augmented, finally, by looking at how these environmentalist discourses, movements, performances and social roles compare, and vary, between the two culturally-related Baltic Sea countries Sweden and Germany.

2007-2009

"Mångfaldslinjer: Journalistisk produktion ur ett mångkulturellt perspektiv i Stockholm och Berlin"

Transnationell migration och globalisering är en av vår tids viktigaste samhällsomdanande faktor. Den påverkar samhället på alla nivåer och därmed även medierna. Journalistikens sätt att beskriva och förhålla sig till en ökad mångkultur får betydelse för relationer och positioner för olika grupper i samhället. Trots en globaliserad och mångkulturell värld verkar föreställningar om en homogen nationell gemenskap ändå leva vidare inom journalistiken. I en rad studier beskrivs rapporteringen av etniska minoriteter som negativ, stereotyp och ibland rasistisk. En övergripande bild är att invandrare ses som problem eller hot och ofta förbinds med kriminalitet eller våld. Etniska grupper har uttryckt sitt missnöje med vad de uppfattar vara ensidig, irrelevant, negativ och diskriminerande rapportering. För den demokratiska processen är denna under- och missrepresentation ett avsevärt problem. Vi menar att de stereotypa och stigmatiserande bilder som sprids i medierna hänger samman med redaktionella villkor och journalistkårens sammansättning vilken kännetecknas av en underrepresentation av utlandsfödda. Ett antagande är att en större kulturell mångfald bland journalistkåren kan bidra till en förändrad medierapportering.
Ur ett mångdisciplinärt perspektiv inriktar sig projektet mot produktionsprocesser i fakta- och nyhetsredaktioner i två huvudstäder Stockholm och Berlin. Båda städer kännetecknas av en tydlig mångkulturell prägel, en hård mediekonkurrens och är viktiga mediala knytpunkter inom Östersjöregionen. Vi studerar aspekter av interna redaktionsförhållanden med fokus på hur journalister med utländsk bakgrund uppfattar dessa arbetsvillkor samt redaktionernas organisationskultur och möjligheten att implementera förändringar: Hur upplever journalister som har en utländsk bakgrund sina arbetsvillkor, karriärmöjligheter och möjligheter att påverka medierapporteringen? Hur kan en större etnisk och kulturell mångfald bland journalistkåren bidra till en förändrad medierapportering?
Projektets huvudmetod baserar på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med redaktionella medarbetare, frilansande journalister, redaktionschefer samt av en diskursanalytisk utvärdering av andra relevanta data i form av rapporter, utredningar och policydokument. Avsikten är att identifiera mekanismer och funktioner som kan medverka till en diskussion kring och implementering av mångkulturella relationer och perspektiv på redaktionsnivå.