Jag är för närvarande verksam inom projektet

Europeiska urbana gemensamhetsodlingar: En social innovation i en tid av turbulens (GARDIN) Länk till annan webbplats. 2024-2026.

Projektledare: Marine Elbakidze

Det här projektet (GARDIN) vill utforska hur Urbana Tillsammansodlingar (UT) som en social innovation (SI) kan användas för att möta utmaningarna som just nu finns inom hållbar stadsutveckling i både Väst och Östeuropa. UT är markområden med odlingslotter som kollektivt får disponeras av medlemmarna i en odlarförening för att odla i staden. UT finns i parker, på innegårdar eller på outnyttjade utrymmen inom staden. UT organiseras av de som odlar tillsammans och de kan anses representera en gräsrotsrörelse som arbetar för att skapa en positiv förändring i lokalsamhället. GARDIN kommer framförallt att fokusera på de UT som deltar aktivt i förvaltningen av stadens grönområden.

GARDIN kommer att utföras i Sverige, Georgien och Ukraina, vilka får exemplifiera den mångfald av politiska, kulturella och socioekonomiska utmaningar som finns idag inom stadsutveckling i Öst och Västeuropa. Sverige förändras snabbt, demografiskt och kulturellt. Immigration, inklusive den senaste tidens snabba tillströmning av migranter från Syrien och Ukraina, är en av de centrala faktorerna i denna förändring. Socioekonomisk polarisering bland invandrade och infödda svenskar och växande ojämlikhet ger stora utmaningar när det gäller utvecklingen av hållbara livsmiljöer, vilka ska uppfylla kraven hos alla invånare i den c allt mer mångkulturella staden. Georgien och Ukraina har sedan 1990-talet upplevt radikala förändringar i styrningssystem och socioekonomiska strukturer, vilka följts av olika kriser till stor del orsakade av övergången från planekonomi till marknadsekonomi. Väpnade konflikter, framför allt den senaste, storskaliga ryska invasionen av Ukraina, har dramatiskt ökat instabiliteten i hela regionen och försämrat livsmiljön.

Under en treårsperiod kommer GRADIN att utforska UT som en social innovation och dess potential för bredare samhällelig påverkan i att (åter)bygga inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara städer i olika europeiska sammanhang efter SDG11. Ett transdisciplinärt ramverk för social innovation med en systemansats kommer att användas för att studera de ömsesidigt beroende processerna och resultaten av UT som SI. Projektet kommer även att bedöma resultat och effekter av UT som SI på olika nivåer och analysera deras skalbarhetspotential för hållbar stadsutveckling i Europa.

Jag har tidigare varit verksam inom projektet Sustainable Communities through Digital Design tillsammans med Maria Normark,. Projektet behandlar Hållbarhet och gemenskap i sociala grupper speglas genom digital design

Ytterligare projekt som jag är inblandad i just nu är The role of horses in peri-urban landscapes - contributing to healthy life styles and ecosystems or environmental hazards or both?
Projektet har jag tillsammans med docent Monica Hammer och dr Mona Petersson båda på Södertörns högskola

Projektet syftar till att kartlägga och analysera positiva och negativa effekter av det snabbt ökande antalet hästar som finns i våra storstadsnära miljöer. Vi vill belysa olika aspekter som är viktiga för en hållbar fysisk och regional planering i Stockholmsområdet.

Framför allt fokuserar vi på hur hästlantbrukare och andra aktörer inom hästsektorn agerar när de skall samsas på en allt trängre yta där staden växer. Vi studerar även hästnäringens roll för en hållbar regional utveckling i Stockholmsområdet.

Jag har just avslutat ett forskningsprojekt som heter The story of crucian carp in the Baltic Sea region History and a possible future, Forskningsledare är Professor Håkan Olsén zoologi Södertörns högskola. Övriga deltagare är Ingvar Svanberg , Johanna Woutersoch Sven Jansson.Det övergripande syftet är att utifrån kvalificerad metodik undersöka hur dammodlad fisk införts, nyttjats och spridits i Sverige sedan senmedeltiden. Konkret syftar det övergripande projektet till 1) att utveckla metoder för att fastställa äldre bestånd av dammodlade fiskar; 2) att utifrån historiskt källmaterial kartlägga rudans betydelse som odlings- och matfisk i äldre tid; 3) att belysa dammodlingens ekonomiska, sociala och religiösa betydelse; 4) att klarlägga om det finns en eller flera källor för rudans introduktion och kolonisation i Sverige; 5) att klarlägga om rudans spridningsmönster sammanfaller med byggnation av slott, herrgårdar och prästgårdar; samt 6) att sammanställa en studie rörande rudans historiska betydelse. Det övergripande projektet avser att belysa ett komplext problem som förutsätter datainsamling och analysmetoder av skilda slag. Dess vetenskapliga betydelse ligger i den nya kunskap som det kommer att ge rörande ett närmast jungfruligt forskningsfält, nämligen om hur dammodlade fiskar användes i äldre tid. Vidare är genotypning av fiskben inom arkeozoologi ett nästan helt outforskat fält men det har en stor potential framöver. Projektet kommer också att ligga till grund för att spåra spridning och ursprung av rudan i Sverige och Baltikum

I projektet Landsbygdsutveckling, traditionella varor, territorier och lokala produktionssystem på den svenska landsbygden som också avslutats ingick jag i en projektgrupp som alla var knutna till olika institutioner på Söderstörns högskola. Gruppen bestod av ekonomhistorikern Docent Paulina Rytkönen (projektledare), entreprenörskapsprofessorn Karl Gratzer miljövetenskapsprofessor Per Wramner företagsekonomen dr Tommy Larsson Segerlind, molekylärbiologen dr Ivailo Simoff.
Projekten fokuserade på vad vi kan lära oss av resten av Europa när det gäller att förstärka småföretagandet på landsbygden i Sverige. Hur har småskaliga producenter i Europa byggt upp sin verksamhet, och på vilket sätt man kan överföra deras framgångsrecept till svenska förhållanden? Småskalig produktion av lokala matvaror är en av de faktorer som kan vända trenden med avfolkningen av landsbygden i Sverige. Projektet undersökte hur lokala ostproducenter i Europa lyckats med att bidra till landsbygdens utveckling genom att på ett framgångsrikt sätt skydda och marknadsföra sina produkter. Ett verktyg som flitigt används i andra europeiska länder är certifieringen av lokala och traditionella livsmedel genom den europeiska kvalitetstrappan. Den om fattar certifieringarna Skyddad ursprungsbeteckning (SUB), Skyddad geografisk beteckning (SGB) och Garanterad traditionell specialitet (GTS). Projektet undersökte vilka faktorer som skulle kunna underlätta för varumärkesetablering och förstärkning av företagarmiljöerna i svenska skogs- och mellanbygder, samt hur Sverige skulle kunna dra nytta av de europeiska certifieringarna. Studien jämför tre europeiska ostar, nämligen Cantabriaost från Spanien, Le Bleau de Versours-Sassenage från Grenoble, samt Gailtaler Almkäse från Österrike med svenska fall, bla Wrångebäcksost och Västerbottenost. Jag har bedrivit forskning i Jämtland där 28 småskaliga ostproducenter har intervjuats. Forskningen finansierades med stöd från Vetenskapsrådet och Formas.

Under 2013 deltog jag i ett projekt om gastronomiska regioner i Sverige. Jag anordnade och genomförde fokusgrupper, gruppintervjuer och individuella intervjuer med nyckelpersoner inom primärproduktion, livsmedelsförädling, turism, akademi, länsstyrelser och andra lokala aktörer i Jämtland, Skåne, Västernorrland, Västerbotten, Stockholm, Uppland och Sörmland.
Bakgrunden till projektet var att den dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson under matlandetkonferensen 2012 lanserade målet att Sverige skulle utveckla gastronomiskaregioner som ett sätt att fördjupa och vidareutveckla satsningen "Sverige det Nya Matlandet".

Detta projekt kom till på hans initiativ som ett sätt att ta reda på hur arbetet med gastronomiskaregioner kan gå till. Vi har sökt svar på följande frågor: Vad gastronomiskaregioner är i ett svenskt sammanhang? Hur skall dessa byggas i Sverige? Vad ska satsningen heta?
Projektet har genomförts som ett samarbete mellan LRF, Restaurangakademien och Södertörns Högskola och bygger på fokusgrupper, gruppintervjuer och individuella intervjuer med nyckelpersoner inom primärproduktion, livsmedelsförädling, turism, akademi, länsstyrelser och andra lokala aktörer. I projektet arbetade förutom jag Docent Paulina Rytkönen (projektledare), Sören Persson LRF, samt Magnus Svensson Restauranghögskolan.
Resultatet från de intervjuer som genomfördses visar på ett antal gemensamma nämnare vilka kan utgöra en grund för att kunna bygga gastronomiskaregioner. Vilket vi anser är fllt möjligt om de rätta förutsättningarna och viljan finns. Vi anser att de bärande principerna för arbetet med gastronomiskaregioner är.

Kunden i centrum
Underifrån perspektiv
Ett brett deltagande
Långsiktighet
Projektets slutrapport finns på http://bibl.sh.se/publikationer/vara_publikationer/Gastronomiska_Regioner/diva2_710745.aspx

Nors: förbisedd resurs och framtida matfisk?
I detta projekt har jag tillsammans med etnobiologen Ingvar Svanberg Uppsala universitet blivit anmodade av professor Andrea Pieroni (University of Gastronomic Sciences, Bra, Piemonte) och Dr Justin Nolan (University of Arkansas) att medverka i en planerad volym med den tentativa titeln Ethnobiology and Food Security in a Developing World som skall ges ut av Springer Press. Vi avser att skriva ett längre kapitel rörande en regional fiskråvara med lokal konkretion och ur ett komparativt europeiskt perspektiv. Detta fordrar en genomgång av ett omfattande källmaterial, genomförande av intervjuer samt vissa observationer i fält. I den planerade engelskspråkiga volymen avser vi att beakta en sådan nu ofta förbisedd fiskart, nämligen nors (Osmerus eperlanus), som har gamla anor som matfisk och dessutom har en stark potential att kunna utvecklas till en regional specialitet. Den finns som ishavsrelik i många mellansvenska, finländska, baltiska och ryska insjöar samt längs kusterna från Spanien i söder till Ryssland i norr. Den går i upp i floderna för att leka och är eller har varit föremål för fångst. På sina håll är den rentav hotad, men i Sverige och runt Östersjön är bestånden goda. Därför utgör norsen en spännande kandidat som lokal fiskråvara med potential. På sina håll har norsfisket, som äger rum i samband med lekvandringarna under några få dygn på våren, blivit en regional begivenhet som uppmärksammas med särskilda norsfestivaler, exempelvis i Mariestad, Arboga med flera platser. Liknande folkliga fester i samband med norsfisket finns även i St Petersburg, Palanga i Litauen, Paldamo i Finland och i flera nordtyska städer, men särskilt i Lüneburg, där norsfisket har fått en speciell kulturell signifikans. Norsen har förvandlats från att en gång i tiden ha varit fattigmansmat till att bli en eftertraktad delikatess.

Länk till min webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.