Elinor Andrén

Elinor Andrén

Docent

Lektor

Jag använder paleoekologiska metoder för att rekonstruera miljö- och klimatförändringar. Arbetar även som lärare i geovetenskap på miljö- och utvecklingsprogrammet.

08-608 47 44 086084744

Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik

MD470

Min forskningsinriktning är paleoekologi som är ett forskningsområde som behandlar naturliga miljöförändringar, hur klimatet varierat och i vilken utsträckning och när människan började påverka miljö och klimat. Det verktyg jag använder mig av är fossila kiselalger (diatoméer) som finns bevarade i bottensediment i sjöar och hav. Analyser av dessa kiselalger används i kombination med geokemiska analyser, analyser av själva sedimentet och olika typer av dateringsmetoder för att identifiera och tolka historiska förändringar i miljön som t.ex. förändringar i salthalt, klimat, pH, näringsämnen och strandförskjutning.

Sedan 2004 är jag lektor i naturgeografi vid Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik på Södertörns högskola. Jag undervisar framförallt i geovetenskap på Miljö och utvecklingsprogrammet.

Lyssna på mig på Södertörns forskarpoddar Länk till annan webbplats. eller i podden Perspektiv Länk till annan webbplats.

Utvalda forskningsprojekt

Östersjöns kustmiljö de senaste 2000 åren Länk till annan webbplats.

Ett av Östersjöns största problem idag är utbredningen av syrefria bottnar som minskar havets redan låga biodiversitet. Syrebrist leder dessutom till utsläpp av inlagrat fosfor som anrikats i sedimenten genom framförallt tidigare näringsläckage från kusten. Det finns kunskapsluckor om den historiska utbredningen av syrefria bottnar i Östersjöns kustzon och hur ekosystemet i öppna havet återhämtar sig efter långa tidsperioder av syrebrist. Syftet i forskningsprojektet UPPBASER Länk till annan webbplats. är att studera hur de senaste tusentals åren av förändrad markanvändning på land reflekteras i kustzonens sediment och primärproduktion samt hur kopplingen mellan kustzonen och öppna Östersjön fungerar. År 2020 försvarade Lena Norbäck Ivarsson Länk till annan webbplats. sin doktorsavhandling Länk till annan webbplats. som utförts inom ramen för detta projekt.

SEASIDE - En tvärvetenskaplig studie av maritim miljöhistoria Länk till annan webbplats.

Ända sedan vi människor blev bofasta och började bruka marken för ungefär 6000 år sedan har vi i större eller mindre utsträckning påverkat de naturliga ekosystemen både på land och till havs. Syftet med SEASIDE Länk till annan webbplats.-projektet är att urskilja den långsiktiga betydelsen av mänsklig påverkan och naturliga processer för att fastställa vilka faktorer som resulterar i övergödning och syrefria bottnar i Östersjön. Vi undersöker hur människan anpassat sig till miljö- och klimatförändringar och hur hon själv påverkat och förändrat sin närmaste omgivning. Projektet har en tvärvetenskaplig sammansättning med expertis både inom geovetenskap och arkeologi och genomförs i samverkan med Västerviks museum. Doktoranden Olena Vinogradova Länk till annan webbplats. utför sitt avhandlingsarbete inom ramen för projektet.

Östersjöns paleomiljö Länk till annan webbplats.

Östersjön innehåller ett sedimentarkiv som möjliggör studier av klimatets utveckling långt tillbaka i tiden. Jag deltog som kiselalgsspecialist i IODP Expedition 347 Baltic Sea Paleoenvironment Länk till annan webbplats. tillsammans med ett 30-tal forskare från 12 olika länder. Min forskning inom projektet Late Pleistocene and Holocene climate forcing on the Baltic Sea Länk till annan webbplats. fokuserar på att i detalj studera hur Östersjöns ekosystem förändrats under tidigare svängningar mellan varmare och kallare klimat. Hur har naturliga klimatförändringar (som påverkar t.ex. salthalt, temperatur, nederbörd, primärproduktion, artsammansättning, syresättning) och så småningom effekter av mänsklig aktivitet påverkat ekosystemet och hur avspeglas det i sedimentarkiven från de senaste 12 000 åren? IODP material från Landsortsdjupet användes även för en pilotstudie där vilosporer av kiselalgssläktet Chaetoceros funna i tusenåriga sediment väcktes upp.

Utvalda publikationer

Sanyal, A., Larsson, J., van Wirdum, F., Andrén, T., Moros, M., Lönn, M., Andrén, E. 2022. Not dead yet: Diatom spores can survive in nature for several millennia. American Journal of Botany 109(1), 1-16. https://doi.org/10.1002/ajb2.1780 Länk till annan webbplats.

Andrén, E., van Wirdum, F., Norbäck Ivarsson, L., Lönn, M, Moros, M., Andrén, T. 2020. Medieval versus recent environmental conditions in the Baltic Proper, what was different a thousand years ago? Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 555, 109878. https://doi.org/10.1016/j.palaeo.2020.109878 Länk till annan webbplats.

Warnock, J., Andrén, E., Juggins, S., Lewis, J.,Ryves,D. B., Andrén, T., Weckström, K. 2019. A high-resolution diatom-based Middle and Late Holocene environmental history of the Little Belt region, Baltic Sea. Boreas 49, 1-16. https://doi.org/10.1111/bor.12419 Länk till annan webbplats.

Norbäck Ivarsson, L., Andrén, T., Moros, M., Andersen, T.J., Lönn, M., Andrén, E. 2019. Baltic Sea coastal eutrophication in a thousand years perspective. Frontiers in Environmental Science 7:88. https://doi.org/10.3389/fenvs.2019.00088 Länk till annan webbplats.

van Wirdum, F., Andrén, E., Wienholz, D., Kotthoff, U., Moros, M., Fanget, A.-S., Seidenkrantz, M.-S., Andrén, T. 2019. Middle to Late Holocene Variations in Salinity and Primary Productivity in the Central Baltic Sea: A Multiproxy Study from the Landsort Deep. Frontiers in Marine Science 6:51. https://doi.org/10.3389/fmars.2019.00051 Länk till annan webbplats.

Andrén, E., Telford, R.J. & Jonsson, P. 2017. Reconstructing the history of eutrophication and quantifying total nitrogen reference conditions in Bothnian Sea coastal waters. Estuarine, Coastal and Shelf Science 198: 320-328. https://doi.org/10.1016/j.ecss.2016.07.015 Länk till annan webbplats.

Andrén, E., Klimaschewski, A., Self, A.E., St. Amour, N., Andreev, A.A., Bennett, K.D., Conley, D.J.., Edwards, T.W.D., Solovieva, N., Hammarlund, D. 2015. Holocene climate and environmental change in north-eastern Kamchatka (Russian Far East), inferred from a multi-proxy study of lake sediments. Global and Planetary Change Länk till annan webbplats. 134 Länk till annan webbplats., 41–54. https://doi.org/10.1016/j.gloplacha.2015.02.013 Länk till annan webbplats.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA