Nyhetsportal

rss

Här presenteras nyheter som har publicerats av Södertörns högskola. Du kan hitta fler nyheter eller se specifika nyheter genom att använda ett filter till höger.

  • 2017-05-18

    Disputation: Fenomenets negativitet – om hur fenomenet drar sig undan vår erfarenhet.

    Krystof Kasprzak disputerar den 24 maj med sin avhandling ”Vara – Framträdande – Värld. Fenomenets negativitet hos Martin Heidegger, Jan Patočkas och Eugen Flink.”

    Avhandlingen handlar om fenomenbegreppet inom fenomenologin, vilket är en teori inom filosofiämnet, läran om fenomenet. Traditionellt sett har fenomenbegreppet beskrivit någonting som framträder för oss i vårt medvetande och som vi kan beskriva utifrån vår egen erfarenhet av det. De tre författarskap Krystof har studerat ser på fenomenbegreppet på ett annat sätt, de ser på fenomenbegreppet istället som något som vi alltid har förförstått på ett sätt men där vi i själva verket sviker vår egen erfarenhet. I den bemärkelsen handlar det om hur fenomenet drar sig undan vår erfarenhet, om fenomenets negativitet.

    - Världen som exempel, det är ingenting som visar sig för oss så som ett ting visar sig för oss. Världen är inte heller något bortom vår erfarenhet, världen är inte Gud. På något sätt är då världen närvarande alltid i all vår erfarenhet men ändå frånvarande, den drar sig undan, ändå är vi i världen alltid. Världen själv kan aldrig bli något vi förhåller oss till, som vi förbrukar eller bearbetar på något sätt, förklarar Krystof.

    Krystof KasprzakStudera frågor utan svar är det som lockar Krystof

    När det gäller många andra ämnesområden kan en persons nyfikenhet för frågor enkelt besvaras genom att studera ämnet närmare. En människa som undrar hur det mänskliga psyket fungerar kan studera psykologi och på ett metodiskt sätt kan komma fram till ett preliminärt svar. Filosofiämnet berör i grund och botten den sortens frågor som inte kan besvaras. Exempelvis frågan om mening, hur förstår vi mening?

    Det som har lett in Krystof på filosofiämnet är just att arbeta med denna typ av frågor. Han vill utveckla dem och studera hur man ur ett historiskt perspektiv sett på frågor som tillexempel ”Vad innebär det att vara god”.

    - Det handlar inte om att fastställa några svar utan jag vill själv reflektera kring dessa frågor. Att ställa frågor som, varför undrar vi över dessa frågor och hur kommer det sig att de här frågorna dyker upp hos oss. Ofta har vi redan besvarat dessa frågor utan att själva vara medvetna om det och då är det intressant att se på hur vi besvarat dem och vad det har för konsekvenser för vårt sätt att leva,  berättar Krystof.

    En studie som är ny men ändå gammal

    Det finns ingen tidigare studie som behandlat just dessa tre författarskap, Heidegger, Patočka och Fink, och försökt se hur de tillsammans bidrar till en fördjupad förståelse av fenomenets negativitet i framträdelsen.

    - En del av de verken jag studerar har publicerats ganska nyligen, de visar på en väg inom fenomenologin som inte har utforskats tidigare som bland annat bidrar till att vidareutveckla fenomenologin genom att ifrågasätta vissa grundantaganden. I den bemärkelsen kan studien ses som ny, berättar Krystof.

    - I en annan mening är det så att filosofierna har en tendens att alltid återvända till samma typ av frågor, de eviga frågorna, men alltid i nya kontexter då de får en annan mening i en ny tid. På det sättet är avhandlingen gammal då frågor som ”vad är vara” har ställts i 2,500 år. Avhandlingen är ett försök eller ett bidrag att ställa den i vår samtida kontext, avslutar Krystof.

    Mer om disputationen

    Läs om disputationen i Södertörns högskolas kalendarie

Östersjö- och Östeuropaanknytning samt Romska studier