Nyhetsportal

rss

Här presenteras nyheter som har publicerats av Södertörns högskola. Du kan hitta fler nyheter eller se specifika nyheter genom att använda ett filter till höger.

  • 2017-05-02

    Disputation: Nationalparker i ett förändrat Östeuropa

    Nationalparker i gränsområdet mellan Polen och Slovakien – och hur arbetet med dem förändrats under tjugofem politiskt, ekonomiskt och socialt omvälvande år. Det är temat för Natalya Yakushevas doktorsavhandling “People, Parks and Policies. Nature Conservation Governance in Post-Socialist EU Countries”.

    Bergskedjan Karpaterna i centrala och sydöstra Europa är ett välkänt turistmål med flera skidanläggningar, men är också uppmärksammad för sina många nationalparker och för att ha en unik biologisk mångfald. Det är dessa Karpaterna som Natalya Yakusheva valt att studera i sin doktorsavhandling i miljövetenskap: “People, Parks and Policies. Nature Conservation Governance in Post-Socialist EU Countries”. Eller rättare sagt: fyra nationalparker i Karpaterna, nationalparker som ligger i gränsområdet mellan Polen och Slovakien.

    – De senaste tjugofem åren har Polen och Slovakien gått från att vara styrda av socialistregimer till att bli liberala demokratier och medlemmar i EU. De sociala, ekonomiska och politiska förändringarna har varit stora. Jag ville undersöka hur de förändringarna har påverkat nationalparkerna, säger Natalya Yakusheva.

    Natalya YakushevaMer byråkrati och mindre arbete på fältet

    En nationalpark är ett område där staten beslutat att naturenska skyddas extra mycket. Ofta handlar det om stora områden där det kan finnas helt skyddade delar, men också byar eller små städer och där det bedrivs både jordbruk och skogsbruk på sina håll.

    Under socialisttiden var det staten som enväldigt bestämde över nationalparkerna i Polen och Slovakien. Men efter östblockets fall blev båda länderna demokratier med omvälvande förändringar som följd. 2004 gick Polen och Slovakien med i Europeiska unionen – idag omfattas länderna bland annat av EU:s art-och habitatdirektiv och fågeldirektiv.

    – Idag finns olika regelverk som man behöver följa och tolka: på EU-nivå, på nationell nivå och sedan ska man väga in mer lokala intressen. Det blir mycket byråkrati. Mycket pappersarbete och mindre möjlighet att vara ute och arbeta och undersöka hur växt- och djurlivet mår i nationalparkerna för dem som arbetar med förvaltningen av dem, säger Natalya Yakusheva.

    Svårt med samarbetet

    EU-inträdet har också inneburit större krav på att man måste kunna kombinera gott naturskydd med social välfärd och landsbygdsutveckling, att det ska finnas en levande landsbygd där människor har goda möjligheter att leva och arbeta i framtiden. Men också att flera aktörer med olika intressen, inte minst på lokal nivå, ska få vara med och bestämma när beslut tas om nationalparksområden.

    Natalya Yakusheva har intervjuat representanter för nationalparksförvaltningarna, ideella organisationer som både verkar nationellt och lokalt, och olika experter. Och inte minst ”vanligt folk” som bor och/eller bedriver affärsverksamhet inom de fyra nationalparksområdena hon valt att studera – hur ser deras liv ut och vad har de för förhoppningar och problem?

    – Men det har varit svårt för de olika aktörerna, med så olika intressen, att hitta någon sorts gemensam grund för hur man skulle kunna samarbeta. Ett stort problem är att det inte finns något institutionaliserat sätt för hur man ska komma överens, säger Natalya Yakusheva.

    En slutsats i avhandlingen är att möjligheterna för lokala aktörer i nationalparksområdena att påverka beslut på högre nivå, är begränsade.

    Mer om disputationen

    Läs om disputationen i Södertörns högskolas kalendarie.