Nyhetsportal

rss

Här presenteras nyheter som har publicerats av Södertörns högskola. Du kan hitta fler nyheter eller se specifika nyheter genom att använda ett filter till höger.

  • 2018-09-20

    Problemfokus ger felaktig bild av muslimer i Sverige - ny bok berättar deras historia

    Media och forskningen är ofta fokuserad på problem kopplat till islam och muslimer. I sin senaste bok lyfter Simon Sorgenfrei islams långa historia i Sverige och deras gråa vardag som sällan syns.

    Rasism, terrorism, segregation, våld. Inte sällan beskriver dessa ord islam och muslimer i Sverige. Men det var kärlek som gjorde att Ebrahim Umerkajeff valde att bygga sig ett liv i Stockholm. Den kanske första muslim att komma till Sverige för att bosätta sig här. Han ska ha kommit hit i samband med Stockholmsutställningen 1897, där träffade han Maria Elisabet Hult, gifte sig, fick barn, öppnade pälsbutik. Och resten är, som man säger, historia.

    Denna historia och mycket mer är ämnet för Simon Sorgenfreis senaste bok, Islam i Sverige – de första 1300 åren. En bok om relationen mellan svenskar, islam och muslimer, deras historia i Sverige från vikingatid till nutid. Mycket har hänt sedan Ebrahim Umerkajeff slog ner sina pålar i Stockholm, dessvärre inte alltid saker som är av godo. När vi i dag beskriver, diskuterar, eller bara talar om muslimer görs det ofta i termer av problem och konflikter.

    Religionsvetenskap

    - Såväl i forskning som i medierapportering finns en tendens att fokusera på problem när man skriver om islam och muslimer, säger Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Något förenklat kan man säga att texter om islam endera handlar om hot från muslimska extremister, eller muslimers utsatthet för rasism och diskriminering.

    Simon Sorgenfrei blundar dock inte för att både muslimsk extremism och islamofobi finns även i Sverige och det är ämnen som utförligt behandlas även i hans bok. Men där finns också annat. Under arbetet med boken har det stått klart att islams historia i Sverige till stora delar är en tämligen odramatisk berättelse.

    - Alla människor har ungefär samma vardag, man jobbar och lämnar ungarna på dagis och försöker få ihop det, leva ett så bra liv som möjligt. Och den vardagen ser vi tyvärr väldigt lite av. Jag tror det är viktigt att vi inte bara fokuserar på det problematiska, säger han.

    Sveriges första muslimska församling

    En röd tråd i boken är församlingarnas roll och framväxt. Uppdraget att skriva den kom från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) vars arbete delvis är bidra till mer kunskap om religion och samfundslivet. Den första muslimska församlingen i Sverige slog upp dörrarna 1948, Turk-Islamföreningen i Sverige för religion och kultur. Då genomsyrades rapporteringen i media av nyfikenhet. En muslimsk församling i staden gjorde att Stockholm kanske kändes mer kosmopolitiskt och internationellt menar Simon Sorgenfrei. Dock fick de inte en egen moské, där gick gränsen för dåvarande statsminister Tage Erlander som nog tyckte det var för exotiskt.
    I slutet av 80-talet ser man hur något har förändrats i språkbruket. Istället för att skriva om olika etniska grupper, så som jugoslaver, iranier eller turkar, pekar man allt oftare ut muslimer som grupp.

    Bild från Stockholmsutställningen 1897

    Vy från Stockholmsmässan 1897.

    - Även i politiska sammanhang talar man om muslimer som en homogen grupp. Som att personer från Turkiet med muslimsk kulturbakgrund och personer från Somalia skulle ha ungefär samma kultur, värderingar eller behov bara för att de är muslimer. Och allt oftare kom islam och muslimer att knytas just till utmaningar för majoritetssamhället, säger han. 

    Förklaringen till detta skifte går inte att hitta i ett enkelt svar. Revolutionen i Iran 1979 gjorde världen uppmärksam på islam som politisk kraft vilket enligt Simon Sorgenfrei förklarar den växande oro för religionen som vi ser även i dag. Något som förstärktes efter terrorattacken mot World trade center 11 september 2001. Men vissa menar också att Sovjetunionens kollaps bidrog, att fokus försköts från den röda faran till den gröna.

    - Ytterligare en stor skillnad var att de som kom under andra världskriget hade en stark europeisk identitet. De kom från Ryssland, baltstaterna. De hade levt i Finland. De såg sig i hög grad som européer och upplevdes nog inte som så väldigt främmande. De var också ganska sekulariserade, huvudsakligen praktiserade de religion i samband med de stora högtiderna, på ett sätt som är ganska likt hur svenskar har praktiserat kristendomen, säger Simon Sorgenfrei. I och med den ökande flyktingmottagningen har fler personer som upplevs som mer kulturellt annorlunda kommit till Sverige.

    Delaktighet i samhället

    Politikens roll för muslimers integration har varit stor. Fram till 70-talet skulle invandrare assimileras in i det svenska samhället. Därefter var inställningen att de skulle bejaka sin kulturella bakgrund, sina traditioner, sin religion och sitt språk. I dag befinner vi oss i ett slags mellanting där kraven på assimilation eller kulturell anpassning allt oftare lyfts i debatten. Samtidigt har politiska åtgärder kring stadsplanering också haft inverkan på hur människor integreratsIslam i Sverige Simon Sorgenfrei i samhället och därmed också hur relationen med andra svenskar sett ut. Tanken med 50- och 60-talens nybyggda förorter var till exempel att människor från olika samhällsklasser skulle bo i samma stadsdel, handla i samma matbutiker och gå i samma skolor.

    - Men i och med miljonprogrammen så förändrades detta. Områdena har blivit mer socialt homogena och ofta är det personer med invandrarbakgrund som hamnar där, och därmed i mindre grad möter och blandas med personer av annan bakgrund och andra socialgrupper, säger Simon Sorgenfrei. 

    I tider där grupper ställs mot varandra och olikheter lyfts fram snarare än saker som förenar är det lätt att fastna i problemen. Men mediabilden blir allt mer nyanserad och kunskapen om islam och muslimer ökar. Man är medveten om att det finns många olika sätt att vara muslim på, journalister särskiljer islamism eller salafism från majoriteten muslimer. Men i ett allt mer pluralistiskt samhälle behövs ständigt mer och ny kunskap och det är en utmaning som hela samhället behöver ta sig an menar Simon Sorgenfrei.

    - Här spelar naturligtvis skolan en stor roll, universitet och högskolan, om hur vi tar oss an frågor som rör inte bara islam utan religion generellt i undervisningen. Det är didaktiska och pedagogiska frågor i väldigt hög grad. Där hoppas jag att min bok kan vara till hjälp att inte lära sig bara om islams historia i Sverige utan hur man kan förhålla sig till islam som tradition.

Östersjö- och Östeuropaanknytning samt Romska studier