Nyhetsportal

rss

Här presenteras nyheter som har publicerats av Södertörns högskola. Du kan hitta fler nyheter eller se specifika nyheter genom att använda ett filter till höger.

  • 2017-10-23

    OA-vecka 23-29 oktober 2017

    Varför gör forskare sina forskningsresultat öppet tillgängliga?

    Öppet för att…

    Varför gör forskare sina forskningsresultat öppet tillgängliga? Diskussionen om öppen vetenskap fortsätter och innefattar allt från egoistiska argument, till exempel att jag som forskare blir mer synlig, till solidariska argument om att möjliggöra åtkomst till forskningsresultat i länder där pengar till forskningsinfrastruktur av någon anledning inte finns. I och med att diskussionen om öppen tillgång pågått ett tag har många forskare också bildat sin uppfattning om hur öppen tillgång passar in i deras forskarvardag. I vissa fall kan de numer också behöva anpassa sig till mäktiga aktörer i deras omvärld, som forskningsfinansiärer och stora förlag.

    …möjliggöra åtkomst till vetenskap?

    De allra flesta forskare har kommit i kontakt med de krav som forskningsfinansiärer nuförtiden ställer på dem som får forskningsmedlen. Alla finansiärer ställer inte krav men de som gör det motiverar det med att forskning bör finnas tillgänglig för alla som är intresserade av den: en intresserad allmänhet, ett litet företag utan egen forskningsavdelning, en forskare vid en organisation som inte har råd att prenumerera på vetenskapliga tidskrifter. Riksbankens jubileumsfond genomförde nyligen en enkätstudie där forskarna fick ange hur de uppfyllde kraven på öppen tillgång. Rapporten från studien visar på alla olika sätt som finns att göra publikationer öppet tillgängliga till exempel direkt, embargo, mot avgift, vilket också forskare förväntas hålla reda på. En intressant fråga var om forskarna använde forskarplattformar som Academia.edu och ResearchGate för att tillgängliggöra sina verk. Dessa plattformar brukar inte anses ge öppen åtkomst, eftersom de riktar sig främst till forskare och användare måste registrera sig. I dagarna har flera stora förlag begärt att ResearchGate plockar bort de förlagsfulltexter, som många forskare delar där. Rätten att dela dessa tillhör förlagen. Här kan du läsa mer om situationen med ResearchGate. Gör forskare så för att de inte vet att de inte får dela, eller för att de vet men struntar i det? Ett annat verktyg som dykt upp på senare år är Sci-Hub, vilket kan beskrivas som "forskarnas Pirate Bay", som har stämts av både Elsevier och nu senast American Chemical Society för brott mot upphovsrätten. Forskare som använder ResearchGate och Sci-Hub pekar på enkelheten i verktygen – en fulltext är bara ett musklick bort, till skillnad från den helt legala vägen via mer långsamma fjärrlån på ditt lärosätesbibliotek eller dyr beställning på förlagets webbplats.

    …underlätta samarbeten?

    Om all forskning finns öppet tillgänglig på nätet kan forskare använda tid till forskning istället för att jaga artikelkopior. Om de dessutom väljer att dela publikationer via en forskarplattform på nätet där de också kan skriva på sin gemensamma publikation underlättas samarbeten än mer. Lägg därtill att mer och mer forskningsdata delas på nätet och möjliggör ny forskning och nya publikationer. Några frågor uppstår dock: vilken plattform ska vi välja? Ska vi använda flera, ladda ner flera appar och hålla reda på lösenord? Jag har ägnat mycket tid åt att samla in forskningsdata och vill inte dela med mig just nu, i alla fall inte helt öppet på nätet - måste jag? Ja, om inte nu så inom en överskådlig framtid. Europeiska Kommissionen har gett medlemsländerna rekommendationer för öppen tillgång och regeringen avser att följa dessa kan vi läsa i senaste forskningspropositionen: Kunskap i samverkan. Ett tungt skäl för detta är att Kommissionen vill se en övergång till öppen vetenskap där forskningen närmar sig det omgivande samhället – samverkan.

    …öka synligheten?

    Leder öppna publikationer till fler citeringar? Några vill svara ja på den frågan utifrån studier som gjorts, medan andra menar att det inte går att svara på frågan då studierna bland annat inte använder ett slumpmässigt urval av artiklar. Tillgängligheten däremot ökar definitivt. Om du dessutom använder en licens, till exempel Creative Commons, underlättar du för andra att använda ditt material. Men om de använder mitt material på ett sätt jag inte känner mig bekväm med? Eller tjänar pengar på att sälja det vidare? I den här artikeln diskuteras just Creative Commons och vetenskapligt material. Enkla svar är att dina resultat alltid kan hamna i ett sammanhang du inte är bekväm med, oavsett licens. Och det är svårt att tjäna pengar på vetenskapliga publikationer som enskild forskare, även om möjligheten förstås finns. Synligheten och lättillgängligheten är förmodligen också värt något i sig.
    Ett sätt att vara synlig som forskare är att skaffa sig ett ORCID, Open Researcher and Contributor ID. ORCID blir din personliga identifierare oavsett om du byter namn eller bara har för vana att skriva ditt namn på olika sätt. Efter en trög start är det nu möjligt att hålla dina publikationer uppdaterade på ett ställe för att sedan exportera dem till alla andra ställen där de efterfrågas, till exempel i ansökan om forskningsmedel.
    Något som däremot blivit osynligt under året är Beall’s list - en lista över så kallade rovdjursförlag, det vill säga förlag som tar betalt för publicering men inte genomför kollegial granskning etcetera. Listan låg på en webbplats som kurerades av en bibliotekarie, Jeffrey Beall. I januari 2017 beslutade Beall att lägga ner listan. Ett argument mot listan var att bara öppet tillgängliga tidskrifter undersöktes. Andra menar att listan var ett bra redskap i kampen mot rovdjursförlagen, en term som uppstått just i den nya, öppna världen där forskare kan, men inte måste, betala för att se sin publikation i en tidskrift. Ett alternativ till Beall's lista är Think, Check, Submit.

    Open Access Week

    Öppen tillgång uppmärksammas särskilt under den här veckan på initiativ av SPARC, the Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition, som arbetar för en öppen forsknings- och utbildningsvärld. Det är SPARC som har satt upp rubrikerna i det här inlägget som ett led i att underlätta diskussionerna om öppen tillgång.

    Hur ser det ut på Sh?

    I diagrammet nedan ser vi utvecklingen av öppet tillgängliga artiklar och kapitel i antologier, de två vanligaste publikationstyperna bland högskolans forskare. Utvecklingen går definitivt åt rätt håll, men det finns många olika definitioner av öppen tillgång. De mest basala innebär rätten att läsa texten medan mer krävande definitioner kräver att texten ska kunna återanvändas på olika sätt, till exempel i forskning, så kallad text mining.

    Vetenskapsrådets riktlinjer säger att alla fulltexter ska finnas tillgängliga i ett arkiv, nationellt eller lärosätets. Det är den gröna linjen i diagrammet, artiklar fulltext DiVA. Idag finns också många tidskrifter som ger ut sina artiklar direkt öppet tillgängligt, forskarna betalar då ofta författaravgifter. För att detta inte ska utnyttjas av rovdjursförlag som nämndes ovan finns ett register, doaj.org, som kvalitetsgranskar dessa tidskrifter. Den gula linjen visar på högskolans utgivning i direkt öppet tillgängliga tidskrifter.

    Under året har högskolan, tillsammans med många andra svenska lärosäten, skrivit på avtal med Springer om att betala för forskarnas publicering i de flesta av Springers tidskrifter. Genom att Sveriges lärosäten går ihop och gör detta tillsammans, precis som vi arbetar med prenumerationer, är förhoppningen att kunna hålla priset nere samtidigt som artiklar från svenska lärosäten blir tillgängliga. Forskarna slipper då också administrera författaravgifterna. Hittills har 5 forskare utnyttjat möjligheten att publicera med SpringerCompact här på högskolan, försöket startade i juni 2016.

    Bild på diagram över open access-publiceringar på SH under 2017.


    Har du mer frågor om publicering med öppen tillgång kontakta Camilla Hertil Lindelöw.

Östersjö- och Östeuropaanknytning samt Romska studier