Händer som sträcker sig efter avhandlingar.

Hantera din forskningsdata

Som forskare samlar du på dig material under forskningsprocessen som behöver hanteras under projektets gång och lagras i efterhand. Forskningsdata har under de senaste åren hamnat mer i fokus, och det har kommit ökade krav från finansiärer på datahantering. Dessa krav kan variera från att det ska finnas en datahanteringsplan, till att data ska göras tillgängliga efter att projektets slut.

Vad är forskningsdata?

Forskningsdata är det material som samlas in och används under forskningsprocessen för att nå fram till forskningsresultat. Beroende på ämnesområde kan data se olika ut, och kan bestå av allt från intervjuer, bilder och litterära verk till biologiska prover, geopositionsdata och kod från datorapplikationer. Det kan vara svårt att definiera vad data är, eftersom det helt beror på det fält du forskar inom. Inom ett fält kan det dessutom finnas olika typer av data som anses mer viktiga. Gemensamt för forskningsdata är att du använder och bygger din forskning på dem. 

Forskningsdata ska lagras och bevaras i enlighet med gällande lag- och regelverk. Många ämnen har sina egna traditioner kring hur de hanterar sina data. Hur du går tillväga när du arbetar och bearbetar dina data beror såklart på vad det är för projekt och vilka data du arbetar med.

Under de senaste åren har det blivit ett allt större fokus på Open Science. En aspekt av detta är Open Data, att den data som ligger till grund för forskningen ska bli så öppet tillgänglig som möjligt. Även regeringen har satsat på forskning och forskningsdata i den senaste forskningspropositionen. 

Svensk nationell datatjänst (SND) är ett svenskt nätverk som håller kontakt med internationella nätverk och som Södertörns högskola ingår i, och de erbjuder möjligheter för forskare att tillgängliggöra sina data. De ger stöd till både lärosäten och myndigheter i deras arbete kring forskningsdata, och erbjuder utbildningar och kurser till de som arbetar med forskningsdatastöd på lärosätena och myndigheterna. SND har flera goda råd som du kan överväga kring hur du till exempel namnger filer och lagrar dem säkert. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kortfattat beskrivet så är metadata data om data. Metadata är en beskrivning av något, så i det här fallet är metadata en beskrivning av vad som finns i dina data. Består dina data av tabeller? Vad är det då som finns i varje kolumn och hur har data bearbetats? Är det intervjuer som transkriberats? Hur har de spelats in och hur har transkriptionen skett?

Utan metadata så blir data svåra att förstå, och för att data skall kunna användas igen bör de beskrivas. Det är inte enbart för andra utan även för din egen skull du bör beskriva din data, så att du kommer ihåg vad den innehåller och vad du har gjort med din data.

Datahanteringsplaner

En datahanteringsplan beskriver hur forskningsdata skall behandlas under och efter ett projekt. Det är alltid en bra idé att skriva en datahanteringsplan i början av ett projekt för att få en bild av vilken typ av data projektet kommer samla in, hur den bör lagras och om den kan delas efter projektets slut. Uppgifter som kan ingå i en datahanteringsplan är namngivningspraxis på filer, hur filer skall lagras samt vem som är personuppgiftsansvarig inom projektet. En datahanteringsplan behöver uppdateras under projektets gång.

Södertörns högskola har en egen mall för datahanteringsplaner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som du hittar på medarbetarwebben.

Att skriva en datahanteringsplan kan vara en utmaning men det finns flera hemsidor som ger råd och vägledning:

EU-projekt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För EU-finansierade projekt skall en datahanteringsplans tas fram. Riktlinjer för hur datahanteringsplanen skall se ut varierar mellan de olika finansieringsprogrammen.

Formas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projekt som får bidrag från Formas ska göra data och metadata öppet tillgängligt. Datahanteringsplanen ska inte skickas in, men ska kunna visas på begäran.

KK-stiftelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projekt som finansieras av KK-stiftelsen rekommenderas att göra data och metadata öppet tillgängligt.

Riksbankens jubileumsfond (RJ) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projekt som beviljas medel från Riksbankens jubileumsfond behöver ha en datahanteringsplan på plats då projektet påbörjas och som uppdateras under projektets gång. Planen behöver inte skickas in, men RJ kan ställa frågor om den vid halvtidsuppföljning och slutredovisning.

Vetenskapsrådet (VR) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projekt som beviljas medel från Vetenskapsrådet behöver ha en datahanteringsplan om forskningen genererar forskningsdata. VR har tagit fram en mall som kan användas. Planen behöver oftast inte skickas in till VR utan det räcker att kunna uppvisa den på begäran.

Vinnova Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns för närvarande inga krav på datahanteringsplan för projekt som beviljas medel från Vinnova.

Östersjöstiftelsen (ÖSS) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projekt som beviljas medel från Östersjöstiftelsen ska ha en datahanteringsplan då projektet påbörjas. Planen ska uppdateras under projektets gång. Datahanteringsplanen behöver inte skickas in, men ska kunna visas upp på begäran.

Tillgängliggöra och arkivera forskningsdata

När du avslutat ditt projekt så kommer du behöva ta hand om dina data. Du kan välja att enbart långtidsarkivera dina data eller att också tillgängliggöra dem i ett datarepositorium, det vill säga publicera dem öppet tillgängligt.

Om du väljer att publicera dina data behöver du först fundera på vad är det för typ av data du har. Var passar det att tillgängliggöra dina data? Finns det ett datarepositorium som är lämpligt att använda, där du kan tillgängliggöra dina data? Sedan bör du också fundera över om du har några känsliga data i ditt dataset. Finns det data som inte bör göras tillgängliga alls, utan enbart arkiveras? Om du har dataset som innehåller känslig information så kanske det är bäst att bara tillgängliggöra delar av det eller endast metadata, det vill säga en beskrivning av dina data.

Vill du göra ditt dataset tillgängligt? Här finns några datarepositorier som du kan använda dig av.

Svenska nationell datatjänst (SND) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ett svenskt repositorium som kostnadsfritt tar emot dataset, men även beskrivningar av dataset. SND är ett nätverk där Södertörns högskola ingår som medlem.

Zenodo Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
EU-finansierat repositorium som drivs av CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning).

re3data.org Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
En tjänst som listar flera olika datarepositorier inom olika ämnen.

Datahanteringsstöd på Södertörns högskola

Just nu pågår uppbyggnaden av Södertörn högskolas stödenhet för forskningsdata, DAU (Data Access Unit). Enheten kommer att ge dig som forskare stöd i frågor kring forskningsdatahantering, och kommer att bestå av bibliotekarier, arkivarier, forskningsrådgivare och IT-specialister. I arbetet med forskningsdata har Södertörns högskola stöd av Svensk nationell datatjänst, och de har domänspecialister som kan ge stöd till nätverkets medlemmar kring specifika frågor inom sina expertisområden. Så om du har en fråga rörande hur du bäst tillgängliggör och arkiverar stora datamängder inom exempelvis medicinsk forskning eller registerforskning så finns det flera experter på SND som du kan få hjälp av genom datahanteringsstödet.

Kontaktuppgifter

Behöver du komma i kontakt datahanteringsstödet?
Kontakta oss: datahantering@sh.se

Länktips

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-10-31