Daniel Berg, Researcher at Stockholm University, will present parts of his book “Varors värde. Kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex under 1900-talet” (co-author Rasmus Fleischer).

As the book is in Swedish, the seminar will partly be held in Swedish and partly in English. The seminar will be in ME609 for those who want to participate in person, but it is also possible to attend through Zoom. Please contact alexandra.allard@sh.se for the Zoom link.

Background (in Swedish)
Under 1900-talet framträder “inflationen” som ett närmast mytiskt fenomen. Inflationsmåtten vinner en enorm betydelse för välfärdssamhällenas politiska och ekonomiska liv. Förutsättningen för att alls kunna dra upp kurvor över nationens tillväxt (reell BNP) eller levnadsstandard (reallön), liksom för att bedriva penningpolitik eller sluta löneavtal, stavas KPI – konsumentprisindex. Men vad är det som KPI mäter? Medan det på senare år kommit en våg av litteratur som kritiskt belyser BNP och tydligt visat hur historiskt betingat detta mått på produktion är så saknas i stora stycken en liknande historia över inflationsmåttet.

I boken Varors värde skriver vi till sist denna historia och visar utifrån konkreta exempel hur KPI-måttet alls inte är så objektivt som ofta görs gällande, utan bottnar i en enorm mängd värderingar av olika konsumtionsvarors nytta. Eftersom varorna inte är kvalitativt samma i år efter år, görs hela tiden bedömningar av hur mycket bättre eller sämre som de nya varuslagen är jämfört med de som försvunnit från marknaden. Dessa kvalitetsvärderingar blir i praktiken styrande för hur vi mäter inflationen och därmed även för vår bild av hur tillväxt och levnadsstandard utvecklats över längre tidsrymder. Vem är det som faktiskt, vid olika tider, har utfört dessa kvalitetsvärderingar? Vilka kvaliteter har setts som väsentliga i olika slags varor? Hur har dessa värderingar förändrats från tid till tid, under ytan på en tillsynes oföränderlig
vara? Vilken är den tänkta konsumenten som KPI har utgått från? Varors värde är åtminstone i en svensk kontext den första studie som tar sig an dessa frågor. På köpet öppnas dörren till ett nytt sätt att skriva det svenska 1900-talets konsumtionshistoria, med tonvikt på de skiftande sätten att definiera nyttan i en och samma vara.

Sedan några år har vi arbetat med ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet: "Kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex och dess betydelse för social och ekonomisk historia". En stor del av tiden har gått åt till att sitta på SCB:s arkiv, där vi plöjt igenom samtliga arkiverade handlingar från Indexnämnden från att den inrättades 1941 och fram till 1990. Detta material har aldrig tidigare beforskats, det ger möjlighet till helt nya perspektiv på flera sidor av folkhems-Sveriges konsumtionshistoria: bilismens
genombrott, klädmodets utveckling och regimskiftet från brist till överflöd i vår livsmedelsförsörjning. Materialets förtjänst är att det intimt förbinder dessa konkreta varuhistorier med värdeteoretiska spörsmål av rent filosofisk karaktär. Med utgångspunkt i detta möjliggörs en djuplodande analys av de motsättningar som genomsyrat produktionen av ekonomiskt vetande i den svenska välfärdsstaten.