CBBES Annual: Arvet efter Ryssland och Sovjetunionen – så formade imperierna dagens Östeuropa
300 år har gått sedan bildandet av det ryska kejsardömet. Samtidigt har det i år också gått 30 år sedan Sovjetunionens kollapsade. Arvet efter de här två imperierna utgör ramverket för Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) årliga konferens som äger rum 25–26 november.
− Imperier ses ofta som tillhörande de förgångna. Men de försvann inte spårlöst. De efterlämnade ett mycket betydelsefullt arv som format allt från kultursfären och politiska allianser till ekonomiska strukturer, människors rörelsemönster och handeln. Vi har en tendens att bortse från hur viktiga imperier världen över varit för mänsklighetens historia, säger Oleksandr Polianichev, fil.dr i historia och post doktor vid Södertörns högskola.
Efter första världskriget ritades Europas karta om och imperier som maktform ersattes av nationalstater. Europas nya länder ville inte förknippas med det förgångna. Men både politiskt och geografiskt dominerades världen fortfarande av de gamla imperierna. Och nya växte fram.
”Historien är som en cirkel”
2021 är ett symboliskt viktigt år. Det har i år gått 200 år sedan tsar Peter den store utropade det ryska kejsardömet. Det har också gått 30 år sedan världen såg Sovjetunionen falla samman. Dessa händelser och arvet efter dem vill CBEES i sin konferens With and after empire: enduring pasts across the local and the global uppmärksamma och utforska.
− Historien är som en cirkel. Om man vill förstå Putins politik i och utanför regionen måste vi blicka bakåt, för att bättre förstå den nuvarande politiska och sociala verkligheten. Imperier är inte bara en metafor för en gammal vacker värld som försvunnit. Vissa stater som tidigare tillhörde ett imperium ”tänker” och ”agerar” fortfarande som imperier. De är benägna och drivna att projicera sin påverkan mot andra regioner och stater, och bevara sina så kallade ”sfärer av inflytande”. Varför de gör så, det resonerar vi kring under konferensen, säger Julia Malitska, fil.dr i historia och post doktor vid Södertörns högskola.
Konferensens huvudtalare
Konferensens två huvudtalare har själva i sin forskning studerat olika perspektiv på det ryska kejsardömet och Sovjetunionen.
Michael Khodarkovsky är professor i historia vid Loyola-universitetet i Chicago. Han har specialiserat sig på det ryska kejsardömets historia. I ett pågående projekt undersöker han olika imperier i Eurasien och hans föreläsning kommer att handla om hur arvet av imperier har format flera av dagens illiberala länder som till exempel Ryssland, Kina och Iran.
Klaus Richter är historiker och har bland annat skrivit en bok om imperiers övergång till nationalstater. Han resonerar i sin forskning kring hur länder som Polen och Baltstaterna hittar sin politiska legitimering i de här övergångarna.
With and after empire: enduring pasts across the local and the global
Konferensen äger rum digitalt, 25 och 26 november. Det kostar ingenting att delta, men besökare behöver registrera sig för att få en länk till konferensen. För mer information om programmet, besök Södertörns högskolas kalender.
Page updated
22-03-2023