Först på 1980-talet skapades förvaltningspolitik som ett eget politikområde, med hemvist på ett utpekat departement (låt vara att hemvistet flyttat runt vilket i sig är intressant), en ansvarig minister, propositioner, handlingsprogram etc. Naturligtvis fanns också tidigare idéer och diskussioner om hur förvaltningen skulle organiseras och styras för att förverkliga politiska åtaganden, men dessa var inte inordnade i ett sammanhållet system. Två idéer har dominerat förvaltningspolitiken under de senaste decennierna: resultatstyrning och renodling. Till det förra hör insatser som kretsar kring budgeten, med dess måldokument, resultatredovisningar, verksamhetsplaner och kontrollorgan. Till det senare hör alla marknadsinspirerade åtgärder, i form av beställar/utförar-modeller, internprissättning, kundval, upphandlingssystem, bolagiseringar och privatiseringar. Seminariet kommer att behandla förvaltningspolitikens utveckling, från programbudgeteringens lansering i slutet av 1960-talet till den ganska rymliga diskussion om förvaltningspolitiska värden som finns idag.

Regeringskansliet är unikt. Det finns knappast någon organisation som har att hantera så många komplexa och ofta motstridiga krav. Regeringskansliet är inte enbart en politiskt ledd organisation, utan också en politisk organisation. I seminariet ska vi diskutera flera aspekter av kansliets arbete: den grundläggande organiseringen, berednings- och beslutsformerna, politikerna och de politiskt sakkunniga, (olika kategorier av) tjänstemän, hanteringen av media, relationen mellan politiker och tjänstemän etc. Hur fungerar egentligen "samordningsmaskinen" Regeringskansliet? Genom vilka processer och mekanismer hanteras den konfliktfyllda vardagen?

I alltför hög grad har frågan om styrning i staten diskuterats ganska snävt och framförallt handlat om ekonomistyrning (mål- och resultatstyrning). Vi ska vid seminariet diskutera styrning i ett bredare perspektiv. Att styra handlar om att organisera ett åtagande på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Hur man utformar organisationer, skapar nätverk, reglerar, instruerar, pratar, utnämner, granskar etc. utgör mestadels viktiga inslag i styrningen. Styrning i komplexa organisationer handlar ibland om att öka kapaciteten att kontrollera, men lika ofta om att reducera behovet, dvs. att lita till att det finns kunniga, erfarna och redbara tjänstemän som utan ständig övervakning sköter sina åligganden på ett så bra sätt som möjligt.

Den svenska förvaltningsmodellen utgör en viktig utgångspunkt för den som vill begripa styrning. Modellen begränsar handlingsutrymmet för den som vill styra och ställa, men underlättar samtidigt vissa handlingar. Seminariet syftar till att fördjupa förståelsen av den svenska förvaltningsmodellen. Vilka särdrag består modellen av, och vad innebär de olika särdragen i ett styrningsperspektiv? Hur mår den svenska förvaltningsmodellen idag? Är motiven för de ålderstigna särdragen fortfarande giltiga? Eller bärs de möjligen upp av nya motiv? Och vad innebär Sveriges EU-medlemskap och den allmänna tilltagande internationaliseringen för den svenska förvaltningsmodellen? Håller vi på att 'normaliseras' i dessa tider av jämförelser och standardiseringar?

Olika slags granskningar har blivit allt vanligare i samhället. Det har i många sammanhang blivit allt viktigare att beskriva och bedöma verksamheters prestationer och resultat. Frågor som ställs är bland annat: Leder det som görs till eftersträvade resultat? Är kvaliteten i verksamheten hög? Följs reglerna? Vi ska under detta seminarium diskutera granskandets problem och möjligheter, hur olika typer av granskningar/mätningar blir till och på vilket sätt som mätandet gör verksamheter granskningsbara. Särskilt fokuseras riksdagens kontrollmakt och genom vilka organiseringar och procedurer som den sker. Hur fungerar den? Blir det verkligen den systematiska granskning och kontroll som parlamentarismen förutsätter?

Hur fattas egentligen beslut i regeringskansliet och i andra delar av staten? Seminariet ger en fördjupad förståelse för hur man kan förstå beslutsprocesser där många aktörer är inblandade och där det finns motstridiga intressen. Vi diskuterar: rationalitet som ideal, begränsad rationalitet, regler och rutiners betydelse för beslutsfattande, timingens betydelse för vilka beslut som fattas, förhandlingar som beslutsprocesser liksom närmast den rituella laddning som kan finnas i beslut och beslutsprocesser. Mot denna bakgrund analyseras hur man kan påverka beslut som växer fram i processer där många olika organisationer, enheter och värden är inblandade.

Seminariet ger en översikt över den pågående transformation som präglar stater och organisationer i staten. Särskilt diskuteras administrativa idéer och modeller gällande sådant som ledning, styrning, kvalitetssäkring, redovisning, revision etc. som idag genomsyrar stater. Sådana idéer och modeller, som ofta sprids i globala och europeiska processer, har fått stort genomslag och uppfattas ofta som självklara i de flesta organisationer i staten. I seminariet diskuterar vi hur processerna ser ut där sådana idéer och modeller sprids, men också vad som händer i mötet med specifika verksamheter. Hur översätts idéer och modeller i praktiken? Vilket handlingsutrymme finns i den enskilda organisationen? Måste man bli som alla andra?

Diskussionen om vad som kännetecknar en god förvaltningskultur har länge varit intensiva, och på senare tid förts under rubriker som etos och värdegrund. Utöver rättssäkerhet, effektivitet och demokrati, har också värden som professionalitet och brukarinflytande aktualiserats. Klokhet handlar ofta om att på ett förnuftigt sätt väga olika värden mot varandra, men också om att i vissa lägen inse att något värde är överordnat. Vid seminariet ska vi diskutera hur arbetet med etos och värdegrund kan kopplas till myndigheternas vardagsarbete. Vad betyder betoningen av olika värden för tjänstemännens rolluppfattningar och lojaliteter? Kan de fullgöra uppgiften att både vara demokratins tjänare och dess väktare?

Offentlig rätt är en sammanfattande benämning på de rättsregler som rör förhållandet mellan statsmakten och den enskilde. Här ges en översiktlig beskrivning av rättssystemets uppbyggnad med fokus på vilka rättigheter och skyldigheter individer och företag har i förhållande till staten, men främst vilka rättsregler – nationella såväl som internationella – som styr förvaltningens och den enskilde tjänstemannens arbete. Fokus ligger på de rättsregler som är gemensamma för förvaltningen i stort – främst Förvaltningslagen – och i mindre grad de rättsregler som styr enskilda verksamheter.

Seminarieserien kan avslutas med en redovisning av deltagarnas egna arbeten. Deltagarna ges här möjlighet att använda de diskussioner om teorier, modeller, idéer etc. som har skett under seminarierna för att reflektera kring sin egen praktik. Varje deltagare skriver en kortare text som kopplar samman teori med praktik. Deltagarna väljer själva vilka teman som de uppfattar vara intressanta och relevanta, t.ex. beslut, styrning, etos etc. Formen för presentationen kan variera. Samtliga texter diskuteras vid ett avslutande seminarium, där också andra än seminariedeltagarna kan närvara.