Projekt och publikationer

Information om aktuella forskningsprojekt finns i Södertörns högskolas databas för forskningsprojekt. (Om listningen är tom finns det för tillfället inga aktuella projekt i databasen).

Publikationer publiceras löpande på publikationsdatabasen DiVA.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Varje år fördelas också forskningsmedel från lärarutbildningens forskningsplattform till lärarutbildningsrelevant forskning, dels genom strategiska satsningar, dels genom interna utlysningar som görs cirka två gånger per år. Nedan följer presentationer av de projekt som tilldelats medel i de interna utlysningarna sedan 2016.

Ann Mutvei Berrez, NO-didaktik & Ulrika Tobieson, estetiska lärprocesser, Undervisning av naturvetenskap med ELP för förbättrad förståelse

Syftet med det planerade projektet är att få fram relevanta estetiska lärprocesser (ELP)-övningar som ökar studenters förståelse för olika vetenskapliga modeller. Materialet studien baseras på är dels observationer, dels studenternas självvärderingar och reflektioner runt olika moment på en viss kurs. ELP-övningarna kommer att läggas under olika delar av kursen för olika grupper av studenter, för att möjliggöra en analys av i vilken grad den typen av aktiviteter kan främja förståelsen. Analysen utgår i första hand från Dolls 4R-modell.

Martin Dvorak, engelska, The correlation between students’ native bilingualism (multilingualism) and their academic performance

The research is to focus on students enrolled in three teacher training programs offered by the Södertörn University: Primary School Teachers F-3, Primary School Teachers 4-6, and Secondary School Teachers. The goal is to find out whether there is any correlation between the students’ native bilingualism (multilingualism) and their performance in at least two subjects, i.e. English and mathematics. The project aims to answer the questions pertinent to the relationship between bilingualism (as well as its degree) and students’ performance at the university level.

Christine Farhan, litteraturvetenskap, Berättandets praktiker i förskolan

Syftet med projektet är att undersöka berättandets praktiker i förskolan för att få svar på frågor runt hur interaktionen med berättelser kan främja barns lärande och meningsskapande. Målet är att undersöka vilken plats och vilket utrymme berättelser har, var och när de förekommer, vem som äger dem och med vilka modaliteter och genom vilka medier de förmedlas. Projektet ämnar studera berättandets praktiker inom ett brett spektrum som bl.a. inkluderar traditionellt sagoberättande, bilderböcker, rörliga bilder men har ett särskilt fokus på användning av digitala teknologier och andra skärmmedier.

Boel De Geer, svenska, Språklig sårbarhet och tillgänglig undervisning Monologens roll i språkutvecklande arbete

Projektet fokuserar på elevers förståelse av lärares muntliga kommunikation i undervisningen i förskoleklass och årskurserna 1-3. Baserat på lärares monologer i t ex genomgångar av kunskapsstoff kommer elevers förståelse för detta att undersökas. Syftet är att se om och hur monologen kan användas som språkutvecklande redskap, såväl verbalt som vokalt. Projektet har ambitionen att vara teoriutvecklande, empiriskt undersökande, praxisnära och praktiskt tillämpbart.

Liza Haglund, pedagogik, Elever och pedagoger skapar kunskap om värdegrund
och livsfrågor på fritidshemmet

Projektets syfte är att undersöka på vilka sätt barn och elevers förmågor att samtala, lyssna, ställa frågor och ge uttryck för egna tankar och åsikter inom etik- och värdegrundsfrågor kan understödjas och utvecklas inom ramen för det specifika uppdrag som fritidshemmet har inom det svenska skolsystemet. Frågeställningarna omfattar bland annat hur man inom fritidshemmets verksamhet kan bereda plats för frågor som rör etik och värdegrund och hur fritidshemslärare och elever kontextualiserar filosofiska begrepp och frågor. Teoriramen rör kontextualisering och epistemisk holism i relation till lärandeprocesser och det empiriska materialet består av pedagogers loggböcker samt informella och formella intervjuer med pedagoger och elever som utgår från iscensättande av olika aktiviteter.

Helena Hill, genusvetenskap, Att granska normer. En studie av begreppet normkritisk pedagogik och dess möjligheter och dilemman för likabehandlingsarbete i förskolan

Syftet med projektet är att undersöka innehållet i normkritisk pedagogik, såsom den har skrivits fram i skolverkets texter samt i en rad metod- och handböcker samt diskutera de möjligheter och dilemman som detta arbetssätt har visat sig innehålla. En rad frågor ska undersökas, som vilken syn på subjekt och subjektspositioner finns i litteraturen, vilka normer som adresseras och vilka nya som skapas och vilka pedagogiska strategier som rekommenderas. Dessutom undersöks om och i så fall hur normkritisk pedagogik kan bidra till förskolan likabehandlingsarbete utan att skapa en rad nya normer och exkluderingar.

Viktor Johansson, pedagogik, Barns narrativa filosofi isamiska förskolor

Projektets syfte är att skapa kunskap om hur samiska barn utforskar filosofiska frågor genom berättande, med utgångspunkt i att barns filosofiska tänkande vecklas ut i narrativ form. Mer specifikt ska projektet skapa kunskap om hur barn i samiska förskolor använder platser för att utforska filosofiska frågor och artikulera sin värld genom berättande, samt pröva på vilket sätt samiska barns berättande kan utmana koloniala föreställningar och ses som en avkoloniserande kraft. Teoriramen bygger bland annat på Turners kritiska urfolksfilosofi, och metoden som anges är i första hand deltagande observationer i en samisk förskola, i samarbete med forskare från Samiska högskolan i Kautokeino.

Natalia Karlsson, matematikdidaktik. Content knowledge in a pedagogical context. Förhållande, proportionalitet och bråk.

Projektets syfte är att med ”Mathematical content knowledge for teaching” (MCK) som teoriram studera den ämnesdidaktiska diskursen i grundskolans matematikundervisning gällande ämnesinnehållen förhållande, bråk och proportionalitet. Materialet som projektet baseras på består av observationer och videoupptagningar av lektioner om detta ämnesinnehåll, i kombination med intervjuer med lärare. Projektet ska genomföras i samarbete med CPU:erna i Huddinge och Järfälla och har fokus på årskurs 3 och 6.

Anna Malmbjer, svenska, Modellering av samtalsmönster i undervisning

Projektet bygger vidare på ett tidigare projekt om språkutveckling bland flerspråkiga elever, som finansierats av svenskämnet. Planen är att använda delar av det material som tidigare samlats in, och utifrån detta undersöka de förutsättningar lärare skapar för elevers gruppsamtal och lärande, med fokus på de samtalsmönster lärarna själva introducerar och modellerar. Det teoretiska ramverket bygger framför allt på forskning om samtalsmönster, och särskilt de ”key linguistic features” som identifierats där.

Staffan Nilsson, religionsvetenskap, Etik och moralisk kompetens på fritidshemmet

Syftet med projektet är att undersöka fritidslärares syn på och förståelse av etik och utvecklingen av moralisk kompetens, och studien baseras på intervjuer med ett antal fritidslärare på fritidshem där merparten av barnen har annan bakgrund än svensk. Det teoretiska ramverket omfattar dygdetiska samt moraletiska perspektiv på etik.

Eva Schwarz, praktisk kunskap, Lärare utan gränser? Fritidspedagogens handlingsfält och kunskap

Syftet med projektet är att undersöka fritidspedagogens handlingskompetens, samt gränserna för fritidspedagogens handlingsfält, baserat på dels B-uppsatser från studenter på den erfarenhetsbaserade lärarutbildningen mot fritidshem, dels fokusgruppsintervjuer med studenter och med yrkesverksamma fritidspedagoger.

Hassan Sharif,utbildningssociologi/socialt arbete, Lärarstudenters val av och
förhållningssätt till sitt framtida yrke

Projektets syfte är att med utgångspunkt i lärarstudenters sociala, utbildningsmässiga och språkliga tillgångar och dispositioner analysera hur de förhåller sig till och ser på utbildningen och dess betydelse för deras framtida yrkesroll. Materialet undersökningen baserar sig på är dels en kvantitativ enkätundersökning, dels individuella intervjuer, som involverar lärarstudenter från Södertörns högskolas lärarutbildningar med inriktning mot fritidshem, förskola och grundskolans tidigare år. Det teoretiska ramverket för projektet är framför allt hämtat från Bourdieu, med begrepp som utbildningskapital, språkligt kapital, habitus och strategier.

Simon Sorgenfrei, religionsvetenskap, Taktil pedagogik – föremål och museisamlingar som pedagogiska resurser

Syftet med projektet är att ta fram metoder som stärker samverkan mellan skola och statliga och kommunala museer, genom att didaktiska teorier och pedagogiska metoder ska utarbetas gällande de besök på muséer som ingår i fritidsverksamhet. Projektet bygger på fokusgruppsintervjuer med fritidspedagoger, med inriktning mot hur och i vilken utsträckning de använder sig av muséernas resurser och religiösa artefakter i sin verksamhet.

David Östlund, idéhistoria, Interkulturell moteld: Erfarenheter från amerikansk samhällsdebatt, forskning och pedagogik 1880-1980

Projektet har ett tvåfaldigt syfte, som i sammanfattning omfattar dels att låta vår tids diskussioner inom svensk lärarutbildning om vad som är poängen med ordet ”interkulturell” rikta frågor mot vissa teman i amerikansk idéhistoria, dels att använda erfarenheter från amerikansk samhällsdebatt, forskning och pedagogik 1880-1980 som spegel och prövosten för att tänka vidare om vad ordet ”interkulturell” kan och bör innebära. Materialet består av Södertörns högskolas profildokument om interkulturalitet, samt ett historiskt källmaterial bestående av texter av bl.a. Jane Addams och John Dewey.

Continuity and Change in Russian Space Policy

Russia in Space

Archipelago - strategic partnerships for business development

Archipelago Partnerships

Business and Wellness from Green Economy Growth

NatureBizz

Assessing Government-Business Cooperation in the EU Defence Sector

Joint Effort for the Defence Industry (J.E.D.I.)

Comparing "from below" experiences in Brazil, Ecuador and Mozambique

Indigenous Community-Based Eco-Tourism and Socio-environmental Justice in the Global South

New methods in maritime archaeology for investigating and interpreting deep water wrecks

The Ghost Ship

Exploring the Early Holocene Sub-marine Landscapes of the Southern Baltic Sea

Landscapes Lost

A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness

Time, Memory and Representation

A multidisciplinary study of feminist comic art

A multidisciplinary study of feminist comic art

Cross-border services for creative adventure learning in the zoos of the Central Baltic Region

SmartZoos

An Excellence Hub in Research, Education and Public Outreach

Reimagining Norden in an Evolving World (ReNEW)

Anaerobic ammonia oxidation (anammox): a proposed missing piece in the Baltic Sea nitrogen cycle

Anaerobic ammonia oxidation (anammox): a proposed missing piece in the Baltic Sea nitrogen cycle