Från politisk apati till demokrati

Detta projekt undersöker hur folkrörelser påverkade utvecklingen av Sveriges demokratisering 1880–1939 genom att mobilisera massprotester. Syftet är att undersöka hur idéer om demokrati och relationer mellan kollektiva aktörer utvecklades under en period då idéer om politiskt deltagande, folkliga protester och demokratins innebörd var starkt omtvistade. Vi undersöker hur protesterna påverkades av förändringar i det politiska systemet, hur krav på demokrati formulerades under protesterna, hur nätverk mellan olika protestorganisatörer skapades och utvecklades över tid, samt hur statens och de politiska eliternas agerande påverkade protesternas utveckling. För att få en detaljerad bild av folkliga protester mellan 1880 och 1939 använder vi oss av digitaliserade svenska tidningar för att skapa en databas över protester som demonstrationer, torgmöten och strejker i hela landet. Databasen gör det möjligt för oss att systematiskt kartlägga och analysera folkliga protester under Sveriges demokratisering. Vi analyserar också arkivmaterial för några av denna tids ledande politiker. Projektet undersöker en avgörande period i Sveriges historia då medborgarnas engagemang i politiken ökade genom nya former av politiskt deltagande, förändrades radikalt av den allmänna rösträttens införande och blev mer institutionaliserat genom den representativa demokratins konsolidering. Vår undersökning kasta därmed nytt ljus över hur folkliga protester påverkade den svenska demokratins utveckling och konsolidering. Samtidigt bidrar vår undersökning mer allmänt till kunskapen om hur nya demokratier kan stabiliseras och upprätthållas över tid. I detta tvärvetenskapliga projekt samarbetar forskare från sociologi, statsvetenskap och ekonomisk historia.