Kan militärtjänstgöring fungera som en socialisationsagent i splittrade samhällen? Försvarsmakten betraktas ofta som en "total institution" som genom att beblanda soldater från olika landsdelar och samhällsklasser kan socialisera även motvilliga rekryter till lojala medborgare. Men denna tes utmanas i splittrade samhällen, där beslutsfattare riskerar att uppfatta en del grupper som mindre lojala; och där marginaliserade grupper ofta är mindre motiverade att försvara den stat som få (ännu) identifierar sig med. Vi undersöker hur denna problematik utspelat sig i Estland (1990-nutid) och Finland (1917-1945). Även när marginaliserade grupper - i ovanstående fall: ryskspråkiga och "röda" - anförtros positioner i försvarsmakten så är det en öppen fråga om och hur de därigenom socialiseras. Genom att studera arkivmaterial i Finland, samt genom elitintervjuer och kvantitativa opinionsundersökningar i Estland, bidrar vi med empiriska rön som talar till ovanstående debatt.

Resultat

Article: "Brothers in Arms? Estonia’s Defense Forces and the Trojan Horse Dilemma." Berglund in Armed Forces & Society. DOI: https://doi.org/10.1177/0095327X251339663

Monograph: ”'Slava Ukraini!' Strategy and the Spirit of Ukrainian Resistance, 2014-2023.” Käihkö in Helsinki University Press. DOI: https://doi.org/10.33134/HUP-22

Article: ”Fighting for the (Step)Motherland? Predictors of Defense Willingness in Estonia’s Post-Soviet Generation.” Berglund, Kasearu och Kivirähk in Journal of Political and Military Sociology 49 (2). DOI: https://doi.org/10.5744/jpms.2022.2002