Militärtjänstgöring som politisk socialisationsagent i splittrade samhällen? Empiriska rön från moderna Estland och historiska Finland

Kan militärtjänstgöring fungera som en socialisationsagent i splittrade samhällen? Försvarsmakten betraktas ofta som en "total institution" som genom att beblanda soldater från olika landsdelar och samhällsklasser kan socialisera även motvilliga rekryter till lojala medborgare. Men denna tes utmanas i splittrade samhällen, där beslutsfattare riskerar att uppfatta en del grupper som mindre lojala; och där marginaliserade grupper ofta är mindre motiverade att försvara den stat som få (ännu) identifierar sig med. Vi undersöker hur denna problematik utspelat sig i Estland (1990-nutid) och Finland (1917-1945). Även när marginaliserade grupper - i ovanstående fall: ryskspråkiga och "röda" - anförtros positioner i försvarsmakten så är det en öppen fråga om och hur de därigenom socialiseras. Genom att studera arkivmaterial i Finland, samt genom elitintervjuer och kvantitativa opinionsundersökningar i Estland, bidrar vi med empiriska rön som talar till ovanstående debatt.

Publikationer

• Fighting for the (Step)Motherland? Predictors of Defense Willingness in Estonia’s Post-Soviet GenerationLänk til lannan webbplats
• 'Slava Ukraini!' Strategy and the Spirit of Ukrainian Resistance, 2014-2023Länk til lannan webbplats
• Brothers in Arms? Estonia’s Defense Forces and the Trojan Horse DilemmaLänk til lannan webbplats
• Ethnic Stacking in the Russian Armed Forces? Findings from a Leaked DatasetLänk til lannan webbplats
• Intramilitary Relations and Officer Esprit de Corps in the Emerging Interwar Finnish Armed ForcesLänk til lannan webbplats