Sårbarhet och familjedynamik med fokus på parrelationer i Östersjöregionen: likheter och skillnader inom och mellan östeuropeiska och nordiska länder

Under 2000-talet har ekonomiska kriser, pandemier och geopolitiska spänningar ökat människors känsla av osäkerhet, samtidigt som familjemönstret har förändrats. Detta forskningsprojekt undersöker hur parförhållandeform, sårbarhet och välbefinnande samverkar bland vuxna i sena 20-årsåldern till slutet av 50-årsåldern i Östeuropa och de nordiska länderna. Utifrån stora internationella enkätundersökningar belyser projektet både ekonomiskt och subjektivt välbefinnande – och hur sårbarhet formar dessa processer.

Under de senaste decennierna har ekonomiska kriser, pandemin och geopolitiska spänningar skapat en ökad osäkerhet i samhället, vilket kan påverka människors materiella och subjektiva välbefinnande. Samtidigt har familjemönstret förändrats dramatiskt. Det här projektet undersöker hur familjeliv, sårbarhet – det vill säga hur känsliga människor är för livets utmaningar - och välbefinnande samverkar i Östeuropa och de nordiska länderna under 2000-talet.  Vi fokuserar på den period i livet då de flesta har avslutat sin utbildning och etablerat sig på arbetsmarknaden, det vill säga, från sena tjugoårsåldern till slutet av femtioårsåldern som är några år före pensionen då välbefinnandet påverkas av särskilda faktorer.

Projektet bygger på stora internationella enkätundersökningar - Generations and Gender Surveys (GGS) och European Union Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC) - som samlats in under 2000-talet och ger en bred bild av människors levnadsförhållanden. Vi analyserar data från de baltiska länderna, Tjeckien, Polen och de nordiska länderna för att belysa likheter och skillnader inom och över dessa regioner så att vi kan bättre förstå vilka faktorer påverkar människors välbefinnande. Vi undersöker både den ekonomiska sidan av välbefinnande och hur människor själva upplever sitt välbefinnande. Samtidigt lyfter vi fram sårbarhet som en viktig dimension för hur olika former av parrelationer påverkar välbefinnandet.

Projektet är uppdelat i fem delprojekt. Två av delprojekten undersöker sambandet mellan olika parrelationer (inklusive de som lever ensamma eller i särborelationer) och välbefinnande, där även sårbarhet tas hänsyn till. Särskild vikt läggs vid hur regionala skillnader har utvecklats från början av 2000-talet till 2020-talet. De tre övriga delprojekten bygger på longitudinella datamaterial där vi följer förändringar i olika typer av parrelationer och deras påverkan på välbefinnandet, med sårbarhet som en central aspekt. I samtliga delprojekt undersöker vi även om de mekanismer vi identifierar skiljer sig mellan kvinnor och män, samt mellan personer födda i och utanför Europa.

Resultaten kommer att öka vår förståelse av vad som bidrar till människors välbefinnande. Denna nya kunskap har stor potential att ligga till grund för utvecklingen av nya åtgärder (policys) och metoder baserade på vetenskapliga bevis, vilket kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Projektet bidrar även till att utveckla nya teoretiska perspektiv och begrepp som hjälper oss att bättre förstå hur sårbarhet utgör en del av de processer som projektet fokuserar på.