Studiet av det kollektiva och kulturella minnet har sina rötter i sociologi och etnologi men även inom historievetenskapen som länge intresserat sig för historiebruk. Inom postkoloniala studier, migrationsstudier och studiet av ursprungsbefolkningars villkor är minnesdimensionen viktig för att förstå hur identitet och gemenskap bevaras och förändras över tid. Freds- och konfliktforskning har allt mer kommit att intressera sig för minnespolitik, och hur hanteringen av övergrepp och trauman i det förflutna kan ha en avgörande betydelse för fredens möjligheter. Speciellt för Södertörns högskola är betoningen på en filosofisk dimension av minnesforskning, genom dess koppling till hermeneutik och fenomenologi.

Plattformen bygger på forskningsmiljöer på högskolan som redan är väl etablerade både nationellt och internationellt vad gäller minnesstudier. Den fortsätter det arbete som gjordes inom ramen för det av RJ understödda stora forskningsprogrammet Tid, minne och representation (2010-2016). Den omfattar såväl samhällsvetenskapliga som humanistiska och estetiska aspekter och söker stimulera tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare som engagerar sig i minnesstudier inom en rad olika ämnen: arkeologi, cultural studies, estetik, etnologi, filosofi, historia, genusvetenskap, idéhistoria, konstvetenskap, litteraturvetenskap, samt medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap. Forskningsplattformen har ett särskilt fokus på estetiska uttryck och konstnärligt skapande i relation till kritiska undersökningar av det förflutna. Muntlig historia (oral history) är ett annat viktigt fokus, liksom minnestekniker inklusive studiet av skrift, arkiv och digitala system.

Forskningsplattformen för minnesstudier har ambitionen att bli ett nationellt och internationellt nav för minnesstudier, genom att bygga nätverk för forskningssamarbete både inom högskolan och med andra lärosäten. Den arrangerar seminarier, gästföreläsningar, konferenser, och offentliga debatter, samt initierar rapporter och utbildningsinitiativ. Samarbeten med museer och andra minnesinstitutioner är en del av arbetet. Målet är att generera ny forskning, såväl empirisk som teoretisk och metodologisk, som kan bidra till detta snabbt växande internationella forskningsfält. Men den vill också vara ett nav för ett offentligt samtal om hur det förflutna förvaltas och påverkar människors syn på både nuet och framtiden.