Norbert Götz, docent i historia, har i sin forskning studerat andra världskriget och efterkrigstiden, med särskilt fokus på:

• FN:s omvandling från en krigstida allians till en universell organisation
• Sveriges neutralitet och relation till de allierade och FN
• Beredskapspolitik och folkhemstanken i Sverige under kriget
• Det nazistiska folkgemenskapstänkandet i Tyskland

Han kan bidra med historiska perspektiv på frågor om internationella relationer, neutralitetspolitik och samhällsutveckling under och efter kriget.

Andreas Åkerlund, professor i historia, har i sin forskning studerat svensk-tyska relationer under andra världskriget, med särskilt fokus på kultur och högre utbildning. Han har även expertis om Tysklands och Europas återuppbyggnad samt internationellt utbyte under och efter kriget.

Oscar Nygren, doktorand i historia, har i sin forskning studerat svensk utrikespolitik och regionala geopolitiska idéer under andra världskriget. Han har särskild expertis om svensk neutralitet, geopolitik, Östersjöregionen som skådeplats för stormaktskonflikter och Sveriges roll i världen ur ett brett ideologiskt perspektiv – från kommunism till fascism.

Thomas Lundén, professor emeritus i kulturgeografi, har i sin forskning studerat Europas gränsförändringar före, under och efter andra världskriget. Han har särskild expertis om folkfördrivningar, särskilt fördrivningen av tyskar 1945 och senare, samt Sveriges relation till de baltiska staterna under mellankrigstiden och åren 1986–1991.

Johan Fornäs, professor emeritus, har skrivit om hur identitet – kopplad till klass, generation, kön och ras – förändrades under Sveriges modernisering, med jazzen som en central arena för dessa processer. Forskningen omfattar perioden 1920–1950 och berör även hur andra världskriget påverkade populärmusiken, inklusive jazz, schlager och filmmusik.