100 år av svensk demokrati

År 1918 kompromissade ledamöterna i andra kammaren med resultat att allmän och lika rösträtt infördes. Under dessa 100 år av demokrati har Sverige förändrats och utvecklats.

På Södertörns högskola bedrivs forskning inom en rad olika ämnen och områden. Här nedan har vi samlat forskare som intresserar sig för både vad som hände då, men också för olika aspekter av svensk demokrati och samhällsutveckling under dessa 100 år. Fler forskare hittar du under personalfliken på respektive ämne.

Vad som hände 1918-1921

Valet till riksdagens andra kammare i september 1917 utmynnade i en vänstermajoritet (Liberaler och Socialdemokrater) som krävde en författningsrevision för allmän och lika rösträtt. År 1918 kompromissade ledamöterna i andra kammaren med resultat att allmän rösträtt för både män och kvinnor till riksdagens andra kammare infördes, samtidigt som monarkin och första kammaren bestod. Riksdagsbesluten togs 1919 och första gången den allmänna rösträtten praktiserades var vid andrakammarvalet 1921.

Centrum för studier av politikens organisering fokuserar på politik, demokrati och organisering. De bedriver forskning kring hur politik formuleras, kommuniceras och struktureras. Centret erbjuder öppna såväl som specialinriktade seminarier för forskare och tar också emot förfrågningar från journalister, myndigheter och andra som söker kunskap om politikens organisering.

Fil dr Johanna Johansson forskar om politik och styrning för hållbart nyttjande av den svenska skogen. De senaste åren har hon främst intresserat sig för hur konflikter kring biologisk mångfald och ett ökat uttag av biomassa från skogen kan hanteras inom ramen för nuvarande skogspolitik.

Professor Mats Bergman forskar bland annat om offentlig upphandling, konkurrensutsättning och avreglering i allmänhet, kundval och upphandling i välfärdssektorer, "marknaden" för äldreomsorg, reglering av branscher som tele och el och apotek.

Professor Anders Ivarsson Westerberg forskar om styrning, ledning och administration i offentliga organisationer. Särskilt har han intresserat sig för den ökande administrationen inom skolan, polisen och sjukvården.

Professor Bengt Jacobsson forskar om reformer, styrning och organisatorisk förändring. Han har studerat hur politiker både försöker styra sin förvaltning och samhällets utveckling. Särskilt har han intresserat sig för europeiseringen och globaliseringens betydelse för politikernas styrförmåga.

Docent Therese Reitan forskar om sociala problem och välfärdsstatens organisering. Särskilt har hon intresserad sig för missbruk och missbruksvård samt politik och reglering rörande alkohol och andra droger på såväl samhälls- som institutionsnivå.

Fil dr Lovisa Bergdahl forskar om skolans fostrans- och värdegrundsarbete där huvudfrågan är – vad händer med fostransuppdraget i kunskapskrisen? Hon driver också ett EU-finansierat samverkansprojekt inom ERASMUS+ som involverar undervisande lärare i Sverige, Grekland och Irland som arbetar med integration av nyanlända, också detta med fokus på etik, demokrati och värdegrundsfrågor.

Docent Christina Rodell Olgaç forskar om romers skol- och utbildningssituation med fokus på högre utbildning och social mobilitet samt vidare kring frågor som rör nationell självförståelse, nationella minoriteter och interkulturella läroprocesser. Tillsammans med Angelina Dimiter-Taikon har hon utvecklat och lett utbildningar för brobyggare med inriktning mot skola och socialtjänst samt för modersmålslärare i romani chib.

Docent Håkan Blomqvist har studerat de kvinnopräglade hungerprotesterna i Sverige 1917 och hur de kanaliserades av den politiska arbetarrörelsen till krav på rösträtt och demokratisering. Boken Potatisrevolutionen utgör här en mikrostudie av ett kvinnoupplopp i Stockholm. I Året var 1917, utgiven av Arbetarna Kulturhistoriska Sällskap, följer Blomqvist utvecklingen av lokala arbetarråd på olika håll i landet.

Professor Torbjörn Nilsson deltar i Demokrati100, ett jubileumsprojekt med bas i Kungl. Biblioteket om demokratins genombrott i Sverige 1918–1921. Projektet syftar till att förmedla kunskap om demokratins utveckling, också efter 1921. Texter om rösträttsrörelsen och deras motståndare, om de politiska besluten och dess innebörd samlas på en sajt. Källmaterial och bilder kommer samtidigt att göras tillgängligt.

Professor Kjell Östberg är expert svensk socialdemokrati och inrikespolitik. Han är huvudförfattare till den avslutande delen av Norstedts svenska historia, har skrivit en biografi över Olof Palme samt studerat det svenska folkrörelsepartiet och förhållandet mellan demokrati och sociala rörelser. I Rösträttens århundrade skriver han om olika demokratimodeller och de sociala rörelsernas betydelse för demokratins genombrott.

Professor Stefan Svallfors forskning rör framförallt de policyprofessionella – alltså människor som är anställda för att driva politik utan att vara förtroendevalda – politiskt sakkunniga, politiska sekreterare, tankesmeder, PR-konsulter med flera. Forskningen handlar om deras arbete som en särskild form av politiskt inflytande, men också om deras motivation, drivkrafter, karriärer och arbetsmarknad.

Docent Adrienne Sörbom forskning rör politik bortom partier, riksdag och regering. Vad gör egentligen en tankesmedja? Vilken är företagens roll i det politiska landskapet? Hur ser folk i allmänhet på sitt ansvar för förändring? Har de här föreställningarna ändrats över tid?

Docent Magnus Wennerhag forskar om hur sociala rörelser och politisk aktivism av olika slag påverkar demokratin. Bland annat utifrån 1 maj-demonstrationer och Pride-parader har han undersökt vilken roll demonstrationer spelar för att föra fram krav på politiska och sociala rättigheter, samt vilka grupper av medborgare som ägnar sig åt denna form av politiskt deltagande.

Professor Joakim Ekman forskar bland annat om politiskt deltagande och politisk socialisation, samt den svenska skolans roll som en förmedlare av demokratiska värderingar och förhållningssätt.

Professor Karl Magnus Johansson forskar om regeringar/statsministrar, politisk kommunikation, politiska partier och deras transnationella samarbete, EU, europeisk integration och politik, samt europeisering, av nationell politik i olika avseenden och särskilt av politiska institutioner.

Docent Ann-Cathrine Jungars forskning rör sig i fältet demokrati, politiska partier och institutioner. För närvarande forskar hon om högerpopulistiska partier i Europa - och särskilt Norden. Ideologi, organisation och transnationella kontakter är särskilt intressant.

Docent Karin Milles forskar om hur kvinnorörelsen under hundra år har erövrat, använt och påverkat det svenska språket. Hon har exempelvis studerat hur kvinnorna som var aktiva i den svenska rösträttsrörelsen medvetet såg till att lära sig mötesformalia, så att de skulle vara redo den dag de fick delta i det politiska arbetet tillsammans med männen.