Civilsamhället – aktuell forskning

Civilsamhället kan beskrivas som ett relativt oberoende fält mellan ”familj”, ”stat” och ”näringsliv”. Hit räknas till exempel individer, partier, intresseorganisationer och föreningar, sociala rörelser och andra gemensamma aktioner för att förverkliga målsättningar och intressen eller åstadkomma samhällsförändring. Det kan också definieras som den sociala interaktionen mellan medborgare.

På Södertörns högskola bedrivs forskning inom en rad olika ämnen och områden. Här nedan har vi samlat forskare från olika ämnen som intresserar sig för detta tema. Fler forskare hittar du under personalfliken på respektive ämne.

Docent Malin Gawell forskar om, i och tillsammans med aktörer i det civila samhället; bland andra Attac, KRIS och Röda Korset. Forskningsfrågorna rör bemötande – oavsett människors funktionssätt eller funktionsvariation – samt hur dessa verksamheter organiseras och deras roll i samhället. Begrepp som socialt entreprenörskap, socialt företagande, innovation, organisering, ledning och governance är centrala.

Fil dr Noomi Weinrybs forskning fokuserar på frågor kring ansvarsutkrävande och organisering, där hon jämför det civila samhället i vid bemärkelse, och filantropi specifikt, med den offentliga förvaltningen.

Docent Yulia Gradskova har forskat om civilsamhället och jämställdhetens institutionalisering. Bland annat har hon intresserat sig för samarbete kring jämställdhet mellan nordiska länder och NGO:s för kvinnofrågor i nordvästra Ryssland under tiden 1991-2015.

Docent Anne Kaun forskar huvudsakligen om mediepraktiker inom proteströrelser som Occupy Wall Street, Occupy Stockholm och Occupy Lettland men även arbetarrörelsen i 30-talet och hyresgäströrelsen i 1970-talet. Hon är främst intresserad av hur medieteknologier möjliggör men även hindrar politisk organisation och mobilisering.

Forskarstuderande Liisa Sömersalu undersöker om och i så fall på vilket sätt nya medier har stärkt medborgarsamhället i Estland, samt vilka nya sätt att engagera sig som uppstått genom nya medier. Hon fokuserar på det civila samhällets organisationer och deras vardagliga mediepraktik samt granskar hur den offentliga diskussionen, under episodiska mobiliseringar, utspelar sig på internet och i sociala medier.

Fil dr Simon Sorgenfrei forskar om religiösa minoriteter, med koppling till de pågående krigen i Syrien och Irak, och hur dessa grupper etablerar och organiserar sig i Sverige. Forskningen rör främst vilka utmaningar och möjligheter det innebär såväl för individer i de berörande grupperna, som för den svenska staten och samhället.

Professor Norbert Götz har forskat om organisationer och frivilligt engagemang i Sverige, civilsamhällets representanter i diplomatiska delegationer, och NGO-begreppets historia. Han är en av redaktörerna för boken Civil Society in the Baltic Sea Region (Ashgate 2003). För närvarande leder han ett projekt som undersöker civilsamhällets hjälpverksamhet vid humanitära kriser sedan de Napoleonska krigen och fram till idag.

Fil dr Elżbieta Korolczuk forskar om sociala rörelser, civilsamhället och genusfrågor (bland annat föräldraskap och reproduktionsteknologier). Hon har även intresserat sig för genus och politiska kunskapskulturer i Polen, och nyligen studerat konservativ mobilisering riktad mot jämställdhet och feminism.

Professor Apostolis Papakostas har forskat om social förändring och förnyelsens förutsättningar, om statens och civilsamhällets utveckling samt det offentliga livets civilisering. Han samordnar Vetenskapsrådets ramprogram för forskning om det civila samhället.

Fil dr Dominika V. Polanskas forskning handlar om det polska civilsamhällets utveckling efter 1989; främst sociala rörelser och urban aktivism, bland annat rörelser och mobilisering kring bostadsfrågor. Hon har även fokuserat på informell organisering, förbisedd i konventionell civilsamhällesforskning. Ett tredje område är det svenska civilsamhällets utveckling och institutionaliseringens möjligheter och begränsningar.

Docent Magnus Wennerhags forskning kretsar i huvudsak kring sociala rörelser, politiska protester, politisk sociologi, politisk deltagande och allmän sociologisk teori. Han har bland annat undersökt radikala vänstergrupper och deras betydelse för politiken samt svenska civilsamhällesorganisationer och deras erfarenhet av att påverka politik och samhälle och vikten av EU och den europeiska nivån för dessa organisationer.

Forskarstuderande Ekaterina Tarasovas forskning handlar om antikärnkraftsrörelsen och dess mobilisering i Ryssland, Polen och Sverige