Efter murens fall

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. På Södertörns högskola finns en rad forskare med kunskaper både om vad som hände då och hur dessa händelser sedan dess har påverkat människorna och länderna i Östersjöområdet och Östeuropa. Här presenterar vi ett urval aktuella forskningscentrum och forskare. Ytterligare forskare hittar du under personalfliken på respektive ämne.

Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) har som uppdrag att stimulera, samordna och utveckla Södertörns högskolas forskning och forskarutbildning med inriktning på studier av Östersjöregionen och Östeuropa samt att bedriva forskning inom detta fält.

Professor Gunnar Nygren har de senaste åren arbetat tillsammans med polska, litauiska och ryska forskare i flera projekt om journalistik i ett jämförande perspektiv. Ett projekt (2011-2014) handlade om journalistiken utveckling i de tre länderna - om journalistikens relation till makten och till medieutvecklingen. Ett uppföljande projekt (2015-2018) handlade om relationen mellan journalister och den politiska makten i fyra Östersjöländer - Sverige, Polen, Litauen och Finland. Han har också forskat tillsammans med polska, ukrainska och ryska forskare om mediernas roll i kriget i Ukraina 2014 och om hur nyheter rapporteras från konflikten.

Professor emeritus Thomas Lundén driver tillsammans med Carl Marklund ett projekt om svensk ”mjuk diplomati” gentemot baltiska sovjetrepublikerna från 1986 till självständigheten 1991. Eftersom diplomatiska direktkontakter var omöjliga utnyttjade regeringen formellt självständiga organ, framförallt Svenska institutet, för att med kultur- och utbildningsutbyte samt miljöinriktade insatser förstärka kontakterna.

Professor emeritus Johan Fornäs har med fem andra forskare studerat östeuropeiska berättelser om Europa, med utgångspunkt i hans tidigare studie av Europasymboler (Signifying Europe 2012). Resultatet blev boken Europe Faces Europe: Narratives from Its Eastern Half (2017), där hans egen delstudie visade hur låtar och finaler i Eurovision Song Contest efter murens fall har skildrat Europas identitet och utveckling.

Doktorand Roman Horbyk forskar om hur Västeuropa representeras och beskrivs i polska, ukrainska och ryska medier samt om och i så fall vilka konsekvenser detta har för utrikespolitiken.

Adjunkt Arina Stoenescu forskar om typografi och politik i dagspressen i Moldavien och Rumänien under perioden 1930–1990. Forskningen utgår från ett design-historiskt perspektiv och vill belysa vilken roll det visuella typografiska landskapet spelade under kommunisttiden i förmedlingen av politiska budskap.

Docent Ulla Ekström von Essen forskar om hästassisterade ledarskapsutbildningar i Sverige och Polen. Dessa avspeglar dels en ny samhällsekonomisk logik, dels nya föreställningar om ett gott och effektivt ledarskap, långt ifrån det auktoritära och hierarkiska som präglade sovjettiden.

Fil dr Yuliya Gradskovas forskning rör Sovjetisk familje- och barndomshistoria samt utveckling av familjepolitik och jämställdhet I Ryssland efter 1991. Med post-kolonial teori som verktyg studerar hon minnet av nationella rörelser, sovjetisk kulturpolitik och “kvinnoemancipation” av icke-ryska kvinnor i Volga-Uralområdet.​

Professor Norbert Götz har forskat om hur de geopolitiska förskjutningarna efter 1989 har påverkat Norden och Östersjöregionen både på mentala kartor och inom olika internationella samarbetsarenor. Han forskar även om humanitär hjälpverksamhet som har konfronterats med helt nya utmaningar efter Kalla krigets slut.

Fil dr Steffen Werther forskar om minneskulturen kring Waffen-SS i europeiskt perspektiv med särskilt fokus på Östersjöområdet. Werthers utgångspunkt är att murens fall 1989 gav utrymme både för fortlevnad och popularitet för berättelsebärande och rumslig minneskulturer kring Waffen-SS´ veteranorganisationer, symboler och kulturarv.

Docent Mall Leinsalus forskning rör främst sociala bestämningsfaktorer för hälsa i Östeuropa. Hon studerar riskfaktorer både bland barn och vuxna, liksom hur förhållandet tidigt i livet påverkar hälsan sent i livet. Hon har även studerat hur ojämlikhet i hälsa har förändrats sedan Sovjetunionens upplösning, och jämfört med andra regioner i Europa.

Fil dr Dominika V Polanskas forskning handlar om det polska civilsamhällets utveckling efter 1989 ur ett jämförande perspektiv och i synnerhet om sociala rörelser och urban aktivism som utvecklats i landet sedan dess.

Professor Joakim Ekman forskar om politiska förhållningssätt i Baltikum, 25 år efter kommunismens fall och 10 år efter EU-inträdet . Han undersöker medborgarnas attityder till demokrati, minoriteter och politiska institutioner i Estland, Lettland och Litauen och fokuserar i synnerhet på skillnader i politiska förhållningssätt mellan de nationella majoriteterna och de rysktalande minoritetsgrupperna i de tre länderna.

Professor Karl Magnus Johansson har i sin forskning om transnationellt partisamarbete bland annat uppmärksammat diskussionerna på politisk elitnivå om tysk återförening, samt om utvecklingen av den europeiska integrationen.

Fil dr Anders Nordström har huvudsakligen forskat kring konsekvenserna av Europarådets östutvidgning och utsträckningen av det pan-europeiska rättsområdet till Östeuropa och de europeiska delarna av fd Sovjetunionen.

Professor emerita Birgitta Almgren är engagerad i internationella forskarnätverk kring samarbete mellan Sverige och Tyskland i skuggan av nazismen och kalla kriget. Forskning i Stasi- och Säpo-arkiven möjliggjorde belysning av Stasi-infiltrationen i Sverige. Snart 30 år har gått sedan DDR rasade samman och muren öppnades, men ständigt hittas nya dokument med effekt inte bara på det 1990 förenade Tyskland, även på Sverige.