HBTQ – aktuell forskning

HBTQ-studier är ett mångvetenskapligt forskningsfält med fokus på sexualitet, genus och identitet. Här finns forskning både om HBTQ-personers livsvillkor i, och inverkan på, samhället i nutid och dåtid. Forskningen kan handla om genus, sexualitet, reproduktion, familj, hälsa, migration, arbetsliv men även mer humanistiskt inriktad forskning om HBTQ-relaterade frågor inom kultur, konst och litteratur.

På Södertörns högskola bedrivs forskning inom en rad olika ämnen och områden. Här nedan har vi samlat forskare från olika ämnen som intresserar sig för detta tema. Fler forskare hittar du under personalfliken på respektive ämne.

Ulla Manns är idéhistoriker och professor i genusvetenskap. I sin forskning om västerländsk 1800-talsfeminism har hon intresserat sig för kvinnorörelsen som ett frirum för lesbiska kvinnor, vad detta har betytt för tänkandet kring kvinnofrigörelse, sexualitet och genus, samt hur detta lämnat spår efter sig i historieskrivningen.

Iwo Nord är doktorand i genusvetenskap, med anknytning till Centre for Baltic and East European Studies (CBEES). Hens akademiska bakgrund är tvärvetenskaplig, och rör sig över internationella gränser, något som också återspeglas i doktorandprojektet, som är etnografiskt och fokuserar på Serbien som global destination för könsbekräftande kirurgi.

Fil dr Linn Sandberg ägnar sin forskning bland annat åt relationen mellan HBTQ och åldrande. Hon har forskat om hur ideal och föreställningar och ett framgångsrikt och gott åldrande, inom såväl populärkultur och massmedia som inom åldrandeforskning, sammankopplas med heteronormativa relationer.

Professor Jenny Sundén bedriver feministisk medie- och teknikforskning utifrån frågor som: Vad har genus och sexualitet att göra med hur vi föreställer oss, skapar och använder teknik? Vem är den användare teknikutvecklare har i åtanke? Och vem får inte höra till? Hon har till exempel forskat på queera spelkulturer i onlinespel och om sätt att spela som går på tvärs mot (hetero)normer och det förväntade.

Professor Lena Lennerhed forskar bland annat om hur det civila samhället i Sverige hanterade aidsepidemin under åren 1982-2000.

Forskarstuderande Oscar von Seth forskar om författaren Hermann Hesse. Genom queera läsningar av romanerna ”Peter Camenzind”, ”Demian” och ”Der Steppenwolf” avser avhandlingen att lyfta uttryck för queerhet, annanhet, heterosexuell ambivalens och manligt homosocialt begär i Hesses författarskap.

Docent Magnus Wennerhag har undersökt det kanske främsta återkommande uttrycket för HBTQ-rörelsen: Pride-paraden. I ett forskningsprojekt genomfördes enkätundersökningar vid Pride-parader i åtta länder för att se vilka grupper som deltog och vilka politiska uppfattningar de hade. Samtidigt intervjuades paradorganisatörerna om deras syn på Pride-paradernas betydelse för HBTQ-rörelsens påverkan av politik och samhälle.

Postdoktor Emil Edenborg forskar om hur föreställningar om sexualitet och kön underbygger och legitimerar diskurser och praktiker kring Europas gränser, i både symbolisk och fysisk-territoriell bemärkelse. Bland annat skriver han om hur synen på hbtq-rättigheter blivit en markör för tillhörighet till Europa, inte minst i relation till Ryssland som en global kraft för ”traditionella familjevärden”.

Professor Mats Landqvist forskar om språkpolicyer hos organisationer som kämpar mot diskriminering. Vilken roll spelar språk, språkutveckling och språkpolitik för hbtq-rörelsen? Vilka ideologiska grunder används för att motivera nya ord och uttryck? Vilka insatser görs för att främja begriplighet, och användbarhet? Hur påverkar nya ord och uttryck den offentliga svenskan?