Internationella kvinnodagen 8 mars

Den 8 mars är det internationella kvinnodagen, vilken instiftades redan 1910 och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. På Södertörns högskola bedrivs forskning inom olika ämnen som på olika sätt berör kvinnor, genus, jämställdhet, könsroller etc. Här presenteras ett urval. Fler forskare hittar du under personalfliken på respektive ämne.

Fil dr Jenny Ingridsdotter forskar om migration från Ukraina och Ryssland till Argentina efter Sovjetunionens fall. Syftet är att förstå vilken roll ekonomiska och politiska system spelar i konstruktioner av subjektivitet, plats, kroppar och genus. Forskningen rör hur specifika praktiker på avreglerade arbetsmarknader och inom informella ekonomier drabbar kvinnor och män olika.

Agneta Lilja är lektor i etnologi och forskar bland annat om vetenskapande kvinnor, exempelvis hur de bedöms i dödsrunor. Forskningen handlar också om hur näringslivsmäns hustrur beskrivs i runor över männen. Hon har också studerat kvinnors skrivande genom självbiografier avsedda att sparas i folkminnesarkiv.

Ulrika Dahl är kulturantropolog och docent i genusvetenskap. Hon har bland annat forskat om jämställdhet och regional utveckling, om genusvetenskapens framväxt i Norden, om queera femininiteter och om femininitet som feministisk fråga. Just nu leder hon ett projekt om queera familjefigurationer i Östersjöområdet. Ulrika bidrar också regelbundet till feministisk debatt i Norden.

Fil dr Helena Hills forskning handlar om föreställningar om maskulinitet, femininitet, klass och nationalitet i relation till sociala och politiska rörelser. Hill har även forskat om faderskap och föreställningar om "nya jämställda män" från mitten av 1900-talet och framåt. Just nu undersöker hon begreppet "normkritik", både begreppets framväxt och hur det har tolkats och förståtts inom en rad olika områden.

Professor Teresa Kulawiks forskning befinner sig i skärningspunkten mellan olika platser – Polen, Sverige och Tyskland och hon studerar gränsytor mellan kunskap, kroppar och politik utifrån ett långtidsperspektiv. Just nu vistas hon vid Centrum för Kvinno- och Genusvetenskapliga Studier vid Tekniska Universitetet i Berlin.

Ulla Manns är idéhistoriker och professor i genusvetenskap. Hennes senaste forskning handlar om den västerländska 1800-talsfeminismens kulturella minne. Projektet handlar både om hur den dåtida kvinnorörelsen skapade ett kollektivt minne om sig själv som rörelse och vilka utmaningar dagens forskare står inför när vi studerar detta.

Docent Katarina Mattsson forskar om samspelet mellan genus, nationella identiteter och vithetskonstruktioner. Hon har särskilt intresserat sig för olika former av rasism och hur vithet fungerar som en privilegierad position i det svenska samhället. Hon har dessutom studerat Fröken Sverige-tävlingen och föreställningar om vit femininitet, samt forskat om vithet och föreställningar om den andra i den turistiska sfären.

Iwo Nord är doktorand i genusvetenskap, med anknytning till Centre for Baltic and East European Studies (CBEES). Hens akademiska bakgrund är tvärvetenskaplig, och rör sig över internationella gränser, något som också återspeglas i doktorandprojektet, som är etnografiskt och fokuserar på Serbien som global destination för könsbekräftande kirurgi.

Jenny Sundén är medievetare och professor i genusvetenskap. Hon bedriver feministisk teknikforskning och har forskat på allt från virtuella världar och onlinespel till reproduktionsteknologier och medicinsk simulering. Hon förespråkar en posthumanistisk feministisk ansats med utgångspunkt i hur en vardaglig teknologisk intimitet gör själva våra kroppars gränser otydliga.

Ann Werner är lektor i genusvetenskap och hennes forskning rör sig i huvudsak inom fältet feministiska kulturstudier. Hon har forskat bland annat om tonårstjejers musikbruk, om dans på YouTube och är just nu verksam inom ett projekt om internets betydelse för musikkonsumtion i samtiden.

Docent Helene Carlbäck skriver om kärlek, familj, äktenskap och genuspolitik i Ryssland på 1900-talet. På grundval av mäns livsberättelser kartlägger hon deras upplevelser av manlighet och faderskap. Hon håller också föreläsningar och föredrag om kvinnors roll i den ryska revolutionen, t.ex. ”Ryska revolutionen: Kärlek, sexualitet och kvinnors villkorliga frigörelse.”

Fil dr Christina Douglas forskning handlar bland annat om den tyskbaltiska elitens kvinnor i Baltikum mellan 1905-1939. Forskningen fokuserar på att både lyfta fram och problematisera den tyskbaltiska kvinnorörelsen samt dess relation till det tyskbaltiska nationella projektet. Utgångspunkten är feministisk teori där en central aspekt är betydelsen av genus i konstruerandet av nationella projekt.

Forskarstuderande Nadezda Petrusenko skriver en doktorsavhandling om representationer av ryska kvinnliga terrorister från början av 1900-talet i texter från denna period.

Professor Lena Lennerhed forskar om abort i Sverige 1938-1975; vilka möjligheter kvinnor hade att få abort, hur de bemöttes, och om den politiska kampen för fri abort under 1960-talet. Lennerhed har tidigare skrivit artiklar och böcker om sexualpolitisk historia i Sverige.

Fil dr Liudmila Voronova disputerade 2014 med en avhandling om genus i politisk journalistik i Ryssland och Sverige. Liudmila skriver och föreläser om intersektionalitet som tillvägagångssätt i journalistik och medieforskning. Hennes forskningsintresse handlar om journalistiska kulturer i olika politiska och kulturella sammanhang.

Professor Marta Edling forskar bland annat om rekryteringen till professurerna i konst vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm under perioden 1938-2000. Hon visar hur "broderskapets hegemoniska ställning" är lika påtaglig inom konstnärseliten som inom näringslivseliten, och att konstfältet i viktiga avseenden inte verkar avvika från andra elitfält när det kommer till rekrytering och reproduktion av könsbestämda mönster.

Professor Katarina Wadstein MacLeod har sedan sin avhandling, Lena Croqnvist: Reflections of Girls, 2006 forskat kring gestaltningar av feminitet, kropp och kön i konsten från slutet av 1800-talet till nutiden. Hon har arbetat med ett flertal kvinnliga konstnärskap som historien glömt eller gömt. I ett pågående projekt undersöker hon kopplingen mellan tematik kring hem, feminism och estetiska uttryck under 1960- och 1970-talet.

Fil dr Cecilia Annell disputerade 2016 med en avhandling om feministiska motståndsstrategier i några svenska och tyska s.k. Nya kvinnan-romaner kring sekelskiftet 1900.

Lektor Amelie Björck är inriktad mot drama och teater. Hennes forskning utgår från genusvetenskapliga/intersektionella perspektiv och kretsar kring drama, poesi performativitet/performance.

Professor Christine Farhans inriktning är mot tysk litteratur. I sin forskning har hon band annat studerat olika genusformationer i tysk och svensk skönlitteratur, exempelvis föreställningar om moderskap i tysk och svensk samtidslitteratur.

Docent Claudia Lindéns forskning rör sig i skärningspunkten mellan genusteori, queerteori och litteraturvetenskap, med särskilt intresse för hur skandinavisk arton- och nittonhundratalslitteratur gestaltar sambandet mellan sexualitet, estetik och politik.

Fil dr Ekaterina Kalinina disputerade 2014 med en avhandling om historisk utveckling av nostalgiska attityder I dagen Ryssland. Där skrev hon bland annat om genusidentitet och nostalgi, föreställningar om maskulinitet och femininitet och deras koppling till dagens rysk patriotism. Hon skriver om genusidentitet i ryskt mode och kultur samt arrangerar kulturella evenemang som har genusfrågor i fokus.

Professor Ranjula Bali Swain forskar om kön och ekonomi, mikrofinansiering samt miljöekonomi och hållbar utveckling. Hon är också biträdande redaktör för Feminist Economics. Hon utvecklar metoder för att kvantifiera kvinnors inflytande och visar att finansiell inkludering genom mikrofinansiering är ett av det mest effektiva sätten att stärka kvinnor från låginkomstgrupper.

Forskarstuderande Eva Karlbergs avhandlingsprojekt handlar om organiseringen av kvinnorörelsen i Polen och Sverige. Syftet är att analysera den interna dynamik som uppstår inom en rörelse då flera organisationer ska samlas under en gemensam aktör, dels hur skapandet aven (paraply)organisation är möjligt och hur det hanteras inom en rörelse.

Fil dr Lena Sohl har använt feministiska perspektiv i sin forskning om uppåtgående klassresor i Sverige. Nu skriver hon om priviligierade grupper i samhället, med fokus på föreställningar om kön, klass och svenskhet.

Docent Karin Milles forskar om hur feminister har använt språket för att bedriva politik. Hon har studerat införandet av många nya ord som hen, snippa och slidkrans, men också hur kvinnor under de senaste hundra åren höjt sina röster i offentligheten och därmed förändrat både samhället och språket.