Agneta Lilja, lektor i etnologi, har studerat etnologisk högtidsforskning som ett intressant fält. Hon har under senare år även undersökt hur högtider som Alla Hjärtans Dag och Halloween introducerats, accepterats, etablerats och anpassats till det svenska festmönstret. Hennes särskilda fokus är hur högtider/ritualer speglar samhället. Då är julen – vår kanske viktigaste årsritual – av vitalt intresse.

Kekke Stadin, professor i historia, har ägnat stor del av sin forskning åt frågan vad kläder gör med oss människor och hur vi människor uttrycker oss genom våra kläder och vårt yttre. Just nu forskar hon om borgerlig identitetsformering och borgerliga umgängesvanor under 1800-talet. Julen inledde ”säsongen”, bestående av intensivt festande med middagar, baler, teater, slädpartier och visiter, vilken höll på fram till påsk. Under firandena var förstås även kläderna en viktig del. Hemmet var en samlingspunkt för familjen, men blev också i betydligt större utsträckning än tidigare platsen för det borgerliga sällskapslivet.

Docent Kristian Petrovs ämnesområde är framförallt politisk filosofi och medicinsk humaniora, men han forskar även inom fältet food studies, där han bl.a. studerat sockrets och julkryddornas historia. Ett annat aktuellt intresse rör själva julfirandets idéhistoria, med fokus på dess rötter i såväl hedniska, kristna som profana traditioner.

Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia, kartlägger i sin forskning matkulturen i Sverige i allmänhet och i Västernorrland i synnerhet. Mattraditionerna skiljer sig åt mellan länen, dock inte lika mycket kring jul då de tenderar att vara mer lika i hela landet. Paulina Rytkönen är även vinhistoriker, med kunskap om bland annat glögg som långt in på 1900-talet var landets vanligaste vinsort.

Jenny Berglund, docent i religionsdidaktik, forskar om kulturell och religiös mångfald i grundskolan. I hennes forskning ingår bland annat att undersöka vilka högtider barn firar. Pilotundersökningen i ett nytt forskningsprojekt visar att det inte är ovanligt att man firar jul över religionsgränser.

Karin Milles, docent i svenska, anlägger oftast ett feministiskt eller genusvetenskapligt perspektiv på sina forskningsfrågor, bland annat har hon forskat om könsord. Hon har intresserat sig för språkpolitik och feministiska språkreformer, exempelvis av det könsneutrala pronomenet hen. Hon har även forskat om måltidslitteratur, som brukar vara en av de mest populära julklapparna. Hon studerade språkaspekter i vegetariska kokböcker och hur livsstilskokböcker, som Per Morbergskokböcker, förmedlar föreställningar om kön och ätande och hur recepten kan förmedla matideologiska betydelser.