Tyskland - aktuell forskning

Den 3 oktober 1990 återförenades Tyskland efter delningen 1949. På Södertörns högskola bedrivs forskning inom olika ämnen som på olika sätt har bäring på Tyskland. Här presenteras ett urval. Fler forskare hittar du under personalfliken på respektive ämne.

Fil dr Petra Garberdings forskning handlar om de svensk-tyska kontakterna inom musiklivet och vetenskapen med fokus på nazitiden och kalla kriget. Hon disputerade 2007 med avhandlingen ”Musik och politik i skuggan av nazismen: Kurt Atterberg och de svensk-tyska musikrelationerna”. Just nu forskar hon om de svensk-tyska kontakterna inom etnologin/folklivsforskningen i skuggan av nazismen och kalla kriget.

Professor Teresa Kulawiks forskning befinner sig i skärningspunkten mellan olika platser – Polen, Sverige och Tyskland. Hon intresserar sig framför allt för gränsytor mellan kunskap, kroppar och politik utifrån ett långtidsperspektiv. Hur skapas politiska subjekt i samspelet mellan ny kunskap och samhälliga styrningsformer? Hur påverkar kvinnorörelser politik och medborgarskap?

Fil dr Ann-Judith Rabenschlag forskar om migration, interkulturella möten och rasism i det sena DDR. I december 2014 disputerade hon med en avhandling som bland annat analyserar den östtyska befolkningens reaktioner på utländska arbetstagare. Hon arbetar med källmaterial från statliga företag, myndigheter, tidningar, privata brev samt dokument från underrättelsetjänsten Stasi.

Professor emeritus Thomas Lundén forskar om gränsområden i nutid och dåtid, särskilt Tysklands östgräns före och efter återföreningen, samt om tyska och baltiska gränsstäder och deras förhållande till grannlandet. Han skriver även om gränslandet Pommern samt om accepteringen av icke-evangeliska minoriteter i Nordtyskland och Östersjöområdet under de senaste århundradena.

Professor Christine Farhan har forskat om genusrelaterade frågor i den aktuella samtidslitteraturen i Tyskland och Sverige. Hon har även forskat om hur och med vilka strategier DDR-kvinnor fiktionaliserar sina livsberättelser. Hennes forskningsintresse f.n. gäller litteraturdidaktiska frågor, även här anlägger hon ett komparativt perspektiv på Tyskland och Sverige.

Fil dr Markus Huss forskar om flerspråkig litteratur med särskild tonvikt på den tyskspråkiga litteratursfären. Hans avhandling Motståndets akustik (2014) behandlar Peter Weiss tidiga författarskap (tyska och svenska) mot fonden av politiska och estetiska diskussioner förda i det ockuperade, och sedermera delade, Tyskland.

Docent Mattias Pirholt forskar om tysk litteratur och estetik från 1700-, 1800- och 1900-talen. Han har framför allt skrivit om Goethe och den tidiga tyska romantiken men också om 1900-talets tidiga modernism (Thomas Mann och Robert Musil) samt om efterkrigslitteratur (Ingeborg Bachmann, Paul Celan och Elfriede Jelinek).

Docent Heike Graf undersöker tyska medieföretag med utgångspunkt i det mångkulturella samhällets möjligheter och utmaningar. Den tyska journalistkårens sammansättning kännetecknas av en låg andel av journalister med migrationsbakgrund (endast 3 %) och i projektet studerar hon hur frågor kring etnisk mångfald bland anställda hanteras i medieföretag.

Professor Norbert Götz forskar bland annat om brittisk humanitär hjälpverksamhet till Tyskland under de napoleonska krigen. Detta diskuterar han utifrån frågan om den moderna ”NGO”-världens ursprung och den moraliska ekonomin som denna grundar sig i.

Fil dr Steffen Werther disputerade på en avhandling om SS´s storgermanska ideologi under andra världskriget. Därefter har han bland annat forskat om hur tysk extremhöger har försökt att ta över och ”reclaima” miljömedvetenhet såsom varande deras ”naturliga” område för politik och aktivism. Medlemmarna i denna ”nya ekologiska höger” ser sig som bärare av en moderniserad nationalistisk miljörörelsetradition.

Professor Karl Magnus Johansson forskar bland annat om politiska eliter och partier och deras transnationella nätverk, däribland tyska politiker och partier, och hur politiskt inflytande utövas genom sådana nätverk. Han har varit gästforskare vid centret för europeisk integrationsforskning vid universitetet i Bonn.

Professor emerita Birgitta Almgren är engagerad i internationella forskarnätverk kring samarbete mellan Sverige och Tyskland i skuggan av nazismen och kalla kriget. Forskning i Stasi- och Säpo-arkiven möjliggjorde belysning av Stasi-infiltrationen i Sverige. Snart 30 år har gått sedan DDR rasade samman och muren öppnades, men ständigt hittas nya dokument med effekt inte bara på det 1990 förenade Tyskland, även på Sverige.