Abstract

Projektet syftar till att undersöka hur högre utbildning på musikkonservatorier formar tillhörighet med avseende på nation och genus, i en tid där nationalismer och anti-genusrörelser växer, vid tre musikkonservatorier i Estland, Finland och Ungern.

Klassisk musik är en konstform som inom forskning studerats som medskapare av föreställningar om både nation och genus, och är en finkulturell praktik med symbolisk betydelse. Tillgång till klassisk musikutbildning påverkas av genusstrukturer, och även nationalism och patriotism är närvarande i utbildningarna.

Frågor som ställs i projektet är: hur konstrueras institutionerna, lärarna och studenterna i policy som könade och situerade i en nationell kontext? Vilka är de huvudsakliga undervisningsformerna som understödjs av institutionerna, och hur samverkar deras didaktik med nation och genus? Hur visar sig nation och genus i en förkroppsligad musikrepertoar?

Tre konservatorier (Estonian Academy of Music and Theatre, University of the Arts in Helsinki: The Sibelius Academy, The Liszt Ferenc Academy of Music) studeras i projektet. De två forskare som är huvudansvariga för projektet samarbetar med en forskare från varje institution i två fältarbeten per konservatorium.

Materialet som analyseras består av intervjuer med studenter, lärare och beslutsfattare samt policydokument och examenskonserter. Kombinationen av material och metod syftar till att fånga relationen mellan institutioner, diskurser och studenters förkroppsliganden av högre musikutbildning. För att bidra med kunskap om hur nation och genus får betydelse på ett område som har stor symbolisk betydelse i Baltikum och Östeuropa: klassisk musik.