Välfärdssamhället blir alltmer beroende av digitala teknologier, artificiell intelligens och olika former av automatiserade eller semi-automatiserade beslutssystem. Ofta knyts stora förhoppningar om ökad effektivisering och högre kvalitet till denna tekniska utveckling. Men ny teknik kan också innebära risker och problem samt skapa nya utmaningar. Inom den här forskningsmiljö söker vi en djupare förståelse för välfärdens omvandlingar i relation till den samtida digitaliseringen genom att fokusera på ”digital sårbarhet”. Tidigare forskning på det här området har tittat på enskilda delar av välfärdssamhället (t.ex. sjukvård eller utbildning eller socialtjänst osv.), men med ett mångvetenskapligt angreppssätt kommer vi att kunna studera den digitaliserade välfärden över olika domäner, vilket möjliggör för komparationer och för att kunna identifiera och hitta lösningar på de mest avgörande utmaningarna som välfärdssamhället står inför i den samtida digitala omvandlingen. Genom ett samarbete mellan tre svenska lärosäten och en forskargrupp bestående av ledande forskare på området avser forskningsmiljön skapa ny och samhällsviktig kunskap om konsekvenserna av algoritmer och artificiell intelligens för välfärdssamhället och för människorna som lever i det. Forskningsmiljön närmar sig digital välfärd ur medborgarens perspektiv. Medborgarskap uppfattas här som en väv juridiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter av tillhörighet och relationer mellan stat och medborgare. Forskningsmiljön kommer utifrån en sådan bred syn på medborgarskap att utforska välfärdens ”kärna” (sjukvård och socialtjänst), men också områden som utbildning, kultur och medier, liksom offentlig förvaltning mer brett. I dessa olika domäner – och genom komparationer mellan dem – analyseras digitala omvandlingar av välfärdsstaten. Vi följer hur medborgare tilltalas och avkrävas att förhålla sig till offentliga välfärdsinstitutioner via digitala infrastrukturer.