I och med att produktionen och distributionen av fotografiet har förenklats genom den digitala tekniken har inte minst bildjournalistiken som profession utmanats. Även om både amatörfotografi och olika former av bildmanipulationer har en lång historia inom journalistiken så är dagens situation så pass annorlunda att den av somliga har liknats vid ett paradigmskifte.

Mängden av amatörfotografier och snabbheten i hur de kan cirkulera är en aspekt, en annan är att det är så mycket enklare att arbeta med fotografierna i efterhand att bildmanipulationer idag snarare är regel än undantag. Därutöver lever vi i en tid där sociala medier blivit en central nyhetskälla och det finns en utbredd misstro mot fakta och samhällseliter. Detta utmanar den professionella bildjournalistikens sätt att representera världen med sitt anspråk på realism och objektivitet.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur de utmaningar som digitaliseringen av fotografiet har inneburit för bildjournalistiken hanteras i fotoutbildningar i Ryssland och Sverige. Fotoutbildningar är platser där blivande yrkesfotografer, lärare och erfarna bildjournalister möts och där diskurser och praktiker kring fotografiets realism, dess status som sanningsvittne, utvecklas.

Projektet tar utgångspunkt i teorier om fotografisk sanning, forskning om bildjournalistik, journalistikkulturer, och visuell litteracitet. Detta komparativa projekt undersöker miljöer som, både historiskt och idag, präglas av stora olikheter när det gäller syn på objektivitet och fakta. Anledning till att välja miljöer som präglas av olikhet är dels för att kunna belysa skillnader, dels för att belysa likheter.

Om det finns skillnader kan det utmana universella föreställningar som är kopplade till fotografiet. Om det istället finns likheter går det att anta att det är fråga om transnationella fenomen och tendenser.

De övergripande forskningsfrågorna är:

• Vilka innebörder får fotografisk realism inom ramen för bildjournalistikutbildningar i Ryssland och Sverige och hur kan det kopplas till föreställningar om objektivitet?
• Vilka visuella kompetenser anses viktiga för att den professionella bildjournalisten ska nå ut, bli relevant och engagera i dagens digitala medielandskap?
• Vad finns det för likheter och skillnader mellan utbildningarna i de två länderna och hur kan de förstås?

Projektet belyser praktiker och diskurser kring möjligheter och begränsningar med användningen av fotografiet som verklighetsförmedlare. Det är viktig kunskap om fotografiet ses som en central resurs för att sprida föreställningar och värderingar i samhället.