I projektet utforskas hur kosmopolitism och patriotism beskrevs i pressen 1860 till 1905 då frågor om hur gränserna för ”det nationella” skulle dras var aktuella och pressen var en viktig arena för idédebatt. Syftet är att visa hur kosmopolitism och patriotism beskrevs och kritiserades, samt hur världsbilder och identiteter konstruerades i debatterna.

Målet med detta postdok-projekt är att ur ett presshistoriskt perspektiv skapa kunskap om hur människor förstod sin tillhörighet till nationen Sverige och världen vid 1800-talets slut. I projektet utforskas hur kosmopolitism och patriotism diskuterades bland skribenter och framställdes i tidningar i svensk dagspress från ca 1860 och fram till ca 1905. Under denna period stod ofta frågor om hur gränserna för ”det nationella” skulle dras på agendan, och idéer om nationalstatlig gemenskap, ofta benämnda ”patriotism”, konfronterades med mer vidsträckta ideal om internationella eller transnationella gemenskaper, ofta benämnda ”kosmopolitism”. Vid tidpunkten grundlades idéer som lever kvar än idag, vilket gör projektet relevant för förståelsen av vår egen tids politiska debatter, där frågor om nationella identiteter är aktuella och omtvistade. Samtidigt är kontroverser om kosmopolitism och patriotism i närmast outforskat. Dagspressen är därför det empiriska materialet i projektet.

Syftet är att utforska hur idéer om kosmopolitism och patriotism beskrevs, kritiserades och konfronterades i svensk dagspress under perioden 1860‒1905, och att visa på hur världsbilder, identiteter och tillhörigheter konstruerades när patriotism och kosmopolitism debatterades. Projektet avser att belysa uppkomsten av nationella, internationella och transnationella identiteter ‒ företeelser som har spelat en stor roll både i Sverige och Europa ända sedan franska revolutionens dagar. Hypotesen i detta presshistoriska projekt är att den svenska dagspressen under perioden 1860‒1905 utgjorde en betydande arena för idédebatt samt att den framväxande medieoffentligheten möjliggjorde att frågan om kosmopolitism och patriotism kunde diskuteras i bredare folklager. Den övergripande frågeställningen riktas sålunda mot hur den svenska dagspressen fungerade som en arena för idédebatt samt för meningsproducerande och identitetsformerande processer under nationalismens genombrottstid i Sverige.