Abstract

Projektet är den första större studien av hur västerlänningar söker andlighet inom japanska kampsporter (ex. karate, judo, aikido och kendo – med samlingsnamnet budo), inom vilka 74% av utövarna är män. Den bredare alternativandliga miljön, däremot, är kvinnligt dominerad. Analyseras budo som en del av alternativandligheten förändras den etablerade bilden.

Inom budo finns alternativa, andligt präglade manlighetsideal kring gestalter som ”zen-samurajen” och ”krigarmunken”, som här analyseras utifrån maskulinitetsteorier. Projektet uppmnärksammar också budons kulturella hybriditet. Budo anlände till Sverige omkring år 1900 och ingick då ofta i ett esoteriskt sammanhang jämte exempelvis teosofi. Den slog sedan igenom på bred front i samband med 1960-talets intresse för ”österländsk” andlighet. Att sätta in budo i dessa historiska sammanhang gör den begriplig på ett nytt sätt.

Budoutövarna uppfattar sig oftare som andliga, snarare än religiösa. I sådan andlighet, inriktad på egen utveckling och samspel mellan kropp och ande, måste de förhålla sig till den dominerande svenska sekularismen. Det här leder till en jongleringsakt som har mycket att berätta om det sekulära landet Sverige.

Projektet har två delar. Dels en analys av textkällor från svenska budo-sammanhang, från ca. år 1900 till 2020. Dels en studie av nutida budoutövare utifrån en stor enkätundersökning och ett tjugotal djupintervjuer. Bland de som intervjuas finns äldre personer som var med på 60-/70-talet, vilket gör det möjligt att få en fördjupad bild av hur idéerna om andlighet och maskulinitet har utvecklats över tid inom svensk budo.