Detta projekt syftar till att undersöka hur drängar och pigor togs om hand av sina husbönder i kristid och hur detta skiljde sig åt mellan Sverige och Finland under tidigmodern tid. Lagarna och idealen var entydiga: en husbonde hade ansvar för att ta hand om sitt tjänstefolk, men praktiken, huruvida tjänstefolket faktiskt togs om hand av sina husbönder i kristider, har inte undersökts systematiskt tidigare. Det betyder att vi inte vet om tjänstefolksinstitutionen faktiskt erbjöd den patriarkala omsorg som har antagits.

Detta är viktigt att förstå, eftersom tjänstefolk utgjorde den största gruppen anställda arbetare under tidigmodern tid, och otillräcklig kunskap om deras arbetsvillkor leder till bristfällig förståelse för den tidigmoderna ekonomin. Eftersom Sverige och Finland var del av samma rike med samma lagar fram till 1809, men hade delvis skilda demografiska mönster, så kommer jämförelsen mellan dem att ge ökad kunskap om sambandet mellan familjebildning och patriarkal omsorg.

Projektets källmaterial består av rättsfall rörande konflikter om anställning, vräkning, förrymda tjänstefolk och vård av sjuka eller skadade tjänstefolk, som ägde rum före, under och efter kortvariga lokala kriser såsom skördemisslyckanden. I projektet fungerar kriser därmed som en metodologisk ingång för att lokalisera rättsfall. Kriser innebär också att konflikter rörande omsorg om tjänstefolk ökade samt att relationerna i hushållen och tjänstefolkets position ställdes på sin spets.