Tystnadskulturens logik

Tystnadskulturens logik: Grupprocesser, konstnärlig frihet och lärande i scenkonst-branschens förebyggande arbete mot sexuella trakasserier efter #tystnadtagning

Finansiärer

AFA försäkring

Projekttyp

Forskning

Abstract

När Metoo-rörelsen belyste sexuella trakasserier i musik-, tv-, film- och teaterbranschen pekades en kultur av att tiga om missförhållanden ut som en av orsakerna till kränkningarna. Ann Werner, vid Södertörns högskola, har tillsammans med Anna Lundberg och Isak Benyamine tilldelats forskningsmedel från Afa Försäkring för att undersöka tystnadskulturen inom scenkonst och för att ta fram ett metodstöd som kan bidra till att förebygga och hantera trakasserier i branschen.

Projektet ska studera den tystnadskultur som, enligt en kommissionsrapport som publicerades efter Metoo-uppropet, är ett av de huvudsakliga skälen till att sexuella trakasserier och andra typer av trakasserier kan förekomma inom scenkonstbranschen.

Mekanismerna bakom tystnadskulturen, hur den kan förebyggas och hur den bidrar till arbetsmiljöproblem som sexuella trakasserier ska också undersökas, samt varför scenkonstbranschen är en bransch där en kultur av tigande om missförhållanden uppstår.

Trakasserier och tystnadskultur handlar också om kollegor som ser vad som händer, och antingen inte säger något eller i bästa fall säger ifrån. Forskning har visat ett samband mellan arbetsplatskultur, arbetsplatsens policy och medarbetarnas sätt att antingen vara tysta eller tala. I projektet intervjuas arbetstagare inom scenskonstbranschen om deras upplevelser av trakasserier och arbetsplatskultur. Det handlar om dem som är involverade i konstnärliga processer, som till exempel skådespelare, regissörer, scenografer, sminkörer och ljud- och ljustekniker. Förutom intervjuerna genomförs observationer av repetitions- och mötessammanhang, samt analys av policydokument och intervjuer med arbetsgivare för att se hur de arbetar förebyggande mot sexuella trakasserier. Den sortens kvalitativa forskning med olika metoder, både arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv, är ovanlig. För att projektet ska bli framgångsrikt samarbetar dess forskare med ett antal scener som också är aktiva i utformandet av studien.

Sedan Metoo-uppropen har scenkonstbranschens partsgemensamma råd för arbetsmiljöfrågor stärkt sitt arbete med att förebygga diskriminering och främja mångfald. I projektet samarbetar forskarna med branschens parter i en referensgrupp. Den kunskap om tystnadskulturen inom scenkonstbranschen som projektets forskning resulterar i kommer användas för att ta fram ett metodstöd. Med hjälp av stödet kommer arbetstagare och arbetsgivare kunna diskutera hur man bör agera vid olika typer av kränkningar och trakasserier och få tillgång till metoder för att hantera och förebygga dem. Det kan gälla hur man stöttar personer som drabbas av trakasserier, medarbetare som bevittnar övergrepp eller arbetsgivare som behöver hantera något som hänt.

Projektet som helhet vill nå större och djupare kunskap om de normer, strukturer och sociala relationer som bär upp den tystnadskultur som finns i scenkonstens arbetsliv och som gör att sexuella trakasserier kan äga rum. Samt erbjuda branschens parter ett bra stöd för att motverka och förebygga tystnadskultur och dess destruktiva konsekvenser för arbetsprocesser och arbetstagare. Forskarna i projektet vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö.

Projektinforamtion

Anna Lundberg, docent i Genusvetenskap, Riksteatern

Isak Benyamine, lektor i Pedagogik, Stockholms universitet

Forskningsområde / geografiskt område

Institutionen för kultur och lärande Genusvetenskap Kritisk kulturteori Filosofi & religion Sverige

Avtalsid

dnr 200282

Projekttid

2022 — 2025

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2022-04-06