Europa befinner sig i en turbulent tid. Utöver de enorma socioekonomiska utmaningar som covid-19-utbrottet innebar, har den storskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022 långtgående geopolitiska, miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser för Europa. Forskare hävdar att denna turbulens, i kombination med pågående globala kriser relaterade till klimatförändringar, förändringar i markanvändning och förlust av biologisk mångfald, äventyrar de europeiska nationernas förmåga att uppnå de globala utvecklingsmålen (SDG) till 2030.

Det här projektet (GARDIN) vill utforska hur Urbana Tillsammansodlingar (UT) som en social innovation (SI) kan användas för att möta utmaningarna som just nu finns inom hållbar stadsutveckling i både Väst och Östeuropa. UT är markområden med odlingslotter som kollektivt får disponeras av medlemmarna i en odlarförening för att odla i staden. UT finns i parker, på innegårdar eller på outnyttjade utrymmen inom staden. UT organiseras av de som odlar tillsammans och de kan anses representera en gräsrotsrörelse som arbetar för att skapa en positiv förändring i lokalsamhället. GARDIN kommer framförallt att fokusera på de UT som deltar aktivt i förvaltningen av stadens grönområden.

GARDIN kommer att utföras i Sverige, Georgien och Ukraina, vilka får exemplifiera den mångfald av politiska, kulturella och socioekonomiska utmaningar som finns idag inom stadsutveckling i Öst och Västeuropa. Sverige förändras snabbt, demografiskt och kulturellt. Immigration, inklusive den senaste tidens snabba tillströmning av migranter från Syrien och Ukraina, är en av de centrala faktorerna i denna förändring. Socioekonomisk polarisering bland invandrade och infödda svenskar och växande ojämlikhet ger stora utmaningar när det gäller utvecklingen av hållbara livsmiljöer, vilka ska uppfylla kraven hos alla invånare i den c allt mer mångkulturella staden. Georgien och Ukraina har sedan 1990-talet upplevt radikala förändringar i styrningssystem och socioekonomiska strukturer, vilka följts av olika kriser till stor del orsakade av övergången från planekonomi till marknadsekonomi. Väpnade konflikter, framför allt den senaste, storskaliga ryska invasionen av Ukraina, har dramatiskt ökat instabiliteten i hela regionen och försämrat livsmiljön.

Under en treårsperiod kommer GRADIN att utforska UT som en social innovation och dess potential för bredare samhällelig påverkan i att (åter)bygga inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara städer i olika europeiska sammanhang efter SDG11. Ett transdisciplinärt ramverk för social innovation med en systemansats kommer att användas för att studera de ömsesidigt beroende processerna och resultaten av UT som SI. Projektet kommer även att bedöma resultat och effekter av UT som SI på olika nivåer och analysera deras skalbarhetspotential för hållbar stadsutveckling i Europa.

Teamet kommer att tillämpa olika metoder (t.ex. deltagande observation, semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper och intervjuer med nyckelintressenter) . Genom dessa metoder kommer GARDIN att generera och sprida välbehövlig evidensbaserad kunskap, relaterade till UT som SI.

Det här projektet (GARDIN) vill utforska hur Urbana Gemensamhetsodlingar (UG) som en social

innovation (SI) kan användas för att möta utmaningarna som just nu finns inom hållbar

stadsutveckling i både Väst och Östeuropa. UG är markområden med odlingslotter som kollektivt

får disponeras av medlemmarna i en odlarförening för att odla i staden. UG finns i parker, på

innegårdar eller på outnyttjade utrymmen inom staden. UG organiseras av de som odlar

tillsammans och de kan anses representera en gräsrotsrörelse som arbetar för att skapa en positiv

förändring i lokalsamhället. GARDIN kommer framförallt att fokusera på de UG som deltar aktivt i

förvaltningen av stadens grönområden.

GARDIN kommer att utföras i Sverige, Georgien och Ukraina, vilka får exemplifiera den mångfald av

politiska, kulturella och socioekonomiska utmaningar som finns idag inom stadsutveckling i Öst och

Västeuropa. Sverige förändras snabbt, demografiskt och kulturellt. Immigration, inklusive den

senaste tidens snabba tillströmning av migranter från Syrien och Ukraina, är en av de centrala

faktorerna i denna förändring. Socioekonomisk polarisering bland invandrade och infödda svenskar

och växande ojämlikhet ger stora utmaningar när det gäller utvecklingen av hållbara livsmiljöer,

vilka ska uppfylla kraven hos alla invånare i den c allt mer mångkulturella staden. Georgien och

Ukraina har sedan 1990-talet upplevt radikala förändringar i styrningssystem och socioekonomiska

strukturer, vilka följts av olika kriser till stor del orsakade av övergången från planekonomi till

marknadsekonomi. Väpnade konflikter, framför allt den senaste, storskaliga ryska invasionen av

Ukraina, har dramatiskt ökat instabiliteten i hela regionen och försämrat livsmiljön.

Under en treårsperiod kommer GRADIN att utforska UG som en social innovation och dess potential

för bredare samhällelig påverkan i att (åter)bygga inkluderande, säkra, motståndskraftiga och

hållbara städer i olika europeiska sammanhang efter SDG11. Ett transdisciplinärt ramverk för social

innovation med en systemansats kommer att användas för att studera de ömsesidigt beroende

processerna och resultaten av UG som SI. Projektet kommer även att bedöma resultat och

effekter av UG som SI på olika nivåer och analysera deras skalbarhetspotential för hållbar

stadsutveckling i Europa.

GARDINs team består av fyra kvinnliga forskare från Sverige och Ukraina. Teamet har tillsammans

stor erfarenhet av att forska i både Öst- och Västeuropa. Alla har mångårig erfarenhet av att

samarbeta med intressenter på flera nivåer, och breda nationella och internationella professionella

nätverk. Samtidigt kompletterar forskarna varandra väl vad gäller disciplinär kunskap och expertis.

Teamet kommer att tillämpa olika metoder (t.ex. deltagande observation, semistrukturerade

intervjuer, fokusgrupper och intervjuer med nyckelintressenter) allt inom ramen för de etiska

riktlinjerna. Genom dessa metoder kommer GARDIN att generera och sprida välbehövlig

evidensbaserad kunskap, relaterade till UG som SI. Detta kan inkludera (i) direkt

kunskapsöverföring, d.v.s. genom specifik "know-how" om nya beteenden eller praxis baserat på

särskilda fall, och (ii) indirekt genom att ge beslutsfattare i Georgien, Sverige och Ukraina

rekommendationer om hur man kan förbättra de samarbeten inom urban grönyteplanering, inklusive

samhällsengagemang, som finns och ge information om de möjligheter och begränsningar som finns

för att förbättra och skala upp UG i olika sammanhang i Europa.