Våra forskningsinriktningar

Forskningen i ämnet svenska har på Södertörns högskola tre huvudinriktningar. Här beskrivs de inriktningarna och deras olika forskningsprojekt.

Forskningsområdet Språkliga praktiker i yrkeslivet intresserar sig för den språkliga sidan av arbetsrelaterad kunskap, det vill säga för den roll som kommunikationen (talad eller skriftlig) har i arbetet. Utgångspunkten är att dagens arbetsliv (ibland beskrivet i termer av den nya arbetsordningen) handlar alltmer om att läsa och skriva – men också tala. Detta innebär att snart sagt alla yrken, även de som traditionellt ansetts praktiska, har en diskursiv sida: att arbeta är till stor del att formulera sig.

Två projekt inom tematiken handlar om professionell språkanvändning på ett annat språk än modersmålet. Det första, som nyss avslutats, handlar om färdtjänstbeställningar kopplade till ett callcenter i Chisinau i Moldavien respektive Falköping i Sverige (Linda Kahlin & Ingela Tykesson). Det andra handlar om utlandsrekryterade läkares inskolning i sjukvårdssvenska i Polen (Kahlin & Tykesson). Ett gemensamt syfte för projekten är att utveckla förståelsen för innebörden i begreppet interaktionell kompetens och dess betydelse för språkinlärning och -undervisning. Vid ämnet drivs också projektet Arbetskraft från Östersjöområdet (Söderlundh & Kahlin). Det syftar till att undersöka språk och yrkesvardag inom EU, med utgångspunkt hos estniska och polska hantverkare i Sverige.

Andra, nu avslutade, projekt inom tematiken behandlar omsorgsarbetares dokumentationspraktiker (Zoe Nikolaidou), sjukvårdsrådgivares samtalskompetens (Mats Landqvist), bemötandefrågor inom omsorgen (Mats Landqvist, Ingela Tykesson) samt myndighetskommunikation (Hedda Söderlundh). Även Barbro Allardt Ljunggrens forskning om nordiska ungdomars feriearbete hör hit.

Den andra inriktningen utgörs av kritiska språkanalyser med ideologiska förtecken. Inriktningen tar upp frågor om genus och diskriminering, och vetter både mot språkpolitik och mot den konkreta språkanvändningen i en social praktik. Till exempel har Karin Milles tillsammans med Lena Lind Palicki (Språkrådet), projektet Kvinnorörelsen och språket, som syftar till att undersöka hur kvinnorörelsen har använt språket och språkreformer som ett politiskt verktyg. Inriktningen kan också exemplifieras med Daniel Wojahns avhandling Språkaktivism. Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet fram till 2015 som handlar om könsföreställningar och benämningspraktiker och som kom år 2015. Ett annat, nu avslutat, projekt handlar om språkets roll i diskriminerings- och marginaliseringsprocesser inom olika samhällsbevarande organisationer. Det genomfördes av Mats Landqvist i samarbete med Lann Hornscheidt (Berlin) och mynnade bland annat i boken Språk och diskriminering (2014).


Det tredje forskningsområdet handlar om språkets roll och användning i skola och högskola, men också om språk och lärande i andra miljöer. Inom forskarutbildningsämnet Utbildningsvetenskapliga studier undersöker doktoranden Simon Magnusson medborgardeltagande och medborgarfostran. Doktoranden Urika Nemeth undersöker kritska läspraktiker inom ramen för svenskämnet. I två avhandlingsprojekt knutna till lärarutbildningen vid Södertörns högskola undersöker Sari Vuorenpää (disputation 2016) och Ann-Christin Randahl (disputation 2014) skolelevers läs- och skrivutveckling i ett flerspråkigt perspektiv. Hit hör också Maria Eklund Heinonens avslutade post doc-undersökning om högskolepedagogik och svenska som andraspråk. Stina Hållsten studerar lärande och digitala verktyg, Jenny Magnusson effekter av skrivstöd i högre utbildning och Anna Malmbjer skriftbruk i skolans mellanår. Nämnas kan även Anna Malmbjers avhandling om gruppsamtal och lärande i högre utbildning. Relevans för forskningsområdet har också Boel de Geers forskning om tidig språklig socialisation, där familjeinteraktion i gamla och nya demokratier kring Östersjön jämförs, samt Hedda Söderlundhs forskning om engelska som undervisningsspråk i högre utbildning.

Två av ämnets forskare (Mats Landqvist & Zoe Nikolaidou) ingår i ett nyligen avslutat projekt om hälsolitteracitet, som handlar om gravidas informations- och kunskapstillägnande i samband med tidig diagnos av hjärtfel hos fostret. Projektet undersöker hur människor agerar i situationer där de behöver ta till sig komplex och mångfacetterad hälsoinformation, förstå dess betydelse för den egna livssituationen och använda den för att fatta avgörande beslut. Det övergripande syftet är att undersöka de lärandeprocesser som är aktuella efter en sjukdomsdiagnos, för att identifiera hinder och möjligheter för förståelse och handlande