Språket är centralt i båda våra utbildningar i Litteraturvetenskap. Många studenter väljer dessa kurser för att få läsa och diskutera skönlitteratur, många är också intresserade av att skriva själva – akademiskt och/eller kanske poetiskt eller dramatiskt.

Vi utgår från att läsande och skrivande går hand i hand. För att läsa bra måste en utveckla sin känsla för språkets strukturer och valörer – vilket effektivt sker genom eget skrivande. För att skriva bra måste en samtidigt kunna läsa omsorgsfullt – t ex den text en är i färd med att skriva.

På våra utbildningar övar vi därför inte bara på att läsa och tolka text utan även på att skriva. Studenten författar hemtentor och små rapporter, samt skriver muntliga redovisningar. Genom utbildningarna går dessutom ett spår av kreativt skrivande – kallat Skapande svenska – där studenten får korta, kreativa skrivuppgifter att arbeta med hemma. Texterna tas sedan upp för textsamtal i grupp, där studenten övar på att ge och ta kritik. På B-nivå prövas genrer som recension, krönika och essä.

Vi har en ambition att hålla kontakten med kulturfältets praktiska yrkesutövare. Vi bjuder in till inspirerande författarsamtal (genom samarbete med utbildningen Kreativt skrivande) och till samtal om drama och teater (genom samarbete med Strindbergs Intima Teater, Riksteatern och andra scenkonstaktörer). Vi arbetar med att ytterligare utveckla dessa praktiska samarbeten, för att i framtiden kunna erbjuda en kurs i skrivande för scenen.

Litteraturvetenskap på Södertörn har sedan sin start 1996 (då ämnets inriktningar hette litteraturvetenskap med genus respektive litteraturvetenskap med drama) haft ett integrerat genusperspektiv. Över tid har genusvetenskap vuxit fram som universitetsämne och de teoretiska perspektiven förändrats och fördjupats vilket påverkat även litteraturvetenskapen. Genusperspektiv i litteraturvetenskap idag handlar inte bara om representationen av kvinnliga författare utan innefattar en mångfald teoretiska perspektiv som fokuserar genus, sexualitet, klass och etnicitet likväl som förhållandet mellan människa och djur/natur. Framförallt det senare, så kallad posthumanism som kort sagt innebär att se bortom människan, har en stark förankring i litteraturvetenskapen på Södertörn genom att flera lärare forskar på just djur i litteraturen.

På våra kurser får du lära dig om hur litteraturens historia har utvecklats i samspel med olika tiders syn på genus, sexualitet, klass, etnicitet och djur/natur. Du får exempelvis läsa om bibelns och den antika teaterns kvinnor, om medeltidens kvinnliga mystiker och hur religion och sexualitet samspelar i deras texter, hur Shakespeares dramer genom sina rollfigurers könsöverskridanden undergräver en förståelse av kön och sexualitet som fasta kategorier och hur 17-och 1800-talsromanen bidrar till att både skapa och problematisera den vita västerländska medelklassen och dess könsskillnadsideologi. På termin två fördjupas dessa perspektiv med exempelvis kurser om gotisk skräcklitteratur på 1700-talet, om samkönad sexualitet och könsöverskridanden i svensk prosa på 1900-talet och om relationen mellan människor och djur i litteraturen. På de högre nivåerna är dessa perspektiv integrerade i teori- och metodkurser, och det posthumanistiska anslaget får därtill en helt egen kurs på masternivån, ”Att läsa fram djuren”.

I ämnet litteraturvetenskap vid Södertörns högskola närmar du dig litteraturen historiskt både kronologiskt och tolkande. Det betyder att du läser och tolkar texter utifrån såväl deras som din egen plats i historien. Det är i mötet mellan två historiska plan, textens och läsarens, som det intressanta samtalet uppstår och som perspektiv på både det förflutna och vår egen samtid föds. Litterära texter som läses på nytt och på nytt genom olika epoker överskrider gränsen mellan nu och då, de tillhör både det förgångna och vårt eget nu när vi läser dem. Nutida texter bär på spår av äldre texter och är därför inte endast samtida, på samma sätt som den äldre texten ibland är före sin tid. Ett kritiskt reflekterande kring texternas och tolkningarnas historiska plats i relation till då och nu etableras redan i A-nivåns litteratur- och dramahistoriska kurser, där du får följa litteraturens utveckling från antiken fram till våra dagar. Det fördjupas på B-, C- och avancerad nivå, vars kurser låter dig specialstudera ett enskilt författarskap, en specifik epok eller ett tankeväckande tema.

Teori ger ett sammanhang för det litteraturhistoriska samtalet. Teoretiska begrepp och resonemang kan hämtas från exempelvis genus- och queerteori, djurstudier, fenomenologi, kritisk teori och postkolonialism. Teoretiska perspektiv introduceras i de litteratur- och dramahistoriska grundkurserna och fördjupas på B-, C- och avancerad nivå. Du får läsa både litteraturteoretiska originaltexter och tolkningar av enskilda litterära verk utifrån en specifik teori. På kurserna i Dramatext och teater är teori central för förståelsen av dramat som ett levande material.