Student

Utveckling och internationellt samarbete

Den ojämlika fördelningen av makt och ekonomiska resurser mellan och inom länder är en viktig fråga i en allt mer globaliserad värld. Inom ämnet studeras globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor från tvärvetenskapliga perspektiv, med särskilt fokus på förhållanden i det globala syd.

Med hjälp av klassiska och samtida samhälls- och utvecklingsteorier undersöker vi varför världen ser ut som den gör idag. Ojämlika maktförhållanden, resurskonflikter, genusrelationer, beslutsprocesser, bistånd, mänskliga rättigheter, samt hälso-, klimat- och miljöfrågor är alla viktiga aspekter som tas upp inom ämnet.

Den röda tråden utgörs av en kritisk förståelse av begreppen utveckling och hållbarhet och hur dessa uttrycks i samhällspolitiska och akademiska kontexter. Studieområdet bidrar även till kunskap om globala institutioner och avtal som påverkar och styr vår värld, vilket ökar förståelsen av lokala och internationella konflikter, spänningar och samarbeten.

Vidare studeras lokalsamhällens försörjningssystem, urfolkgruppers rättigheter och kamp, samt betydelsen av sociala rörelser. Studier inom ämnet ger dig viktiga teoretiska kunskaper, samt analytiska och praktiska färdigheter för vidare studier på högre nivåer eller arbete inom myndigheter, organisationer och företag lokalt, nationellt eller internationellt.

Kontakt

Utveckling och internationellt samarbete

Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik

naturochmiljo@sh.se
Gloria Gallardo Foto: Sophia Nilsson

Kan nya användarrättigheter rädda det småskaliga fisket?

Fiskbeståndet längs kusterna i Chile, Vietnam och Sydafrika minskar. TURF, ett nytt sätt att fördela användarrättigheterna för fiskare, ses som en möjlig väg framåt. Gloria L Gallardo Fernández och Fred Saunders berättar mer om projektet.

Våra forskningsteman

Inom temat ingår projekt som analyserar lokala initiativ och alternativa förståelser och lösningar till klimatkrisen och förändringar vad gäller normer och praxis beträffande ägande, tillgång till och användning av mark, vatten och andra naturresurser. Statliga, privata och transnationella ekonomiska intressen i jakten på landområden, virke, mineraler, olja, gas och andra rikedomar hotar livsförutsättningarna hos utsatta befolkningsgrupper i det globala syd. Hos ursprungsbefolkningar och rurala samhällen i globala syd tillskrivs land och vatten särskilt värde, som resurser som innebär försörjningsmöjligheter och utgör ofta en integrerad del av lokal sedvanerätt och kultur.

Flera forskare fokuserar särskilt lokala konsekvenser och motståndsstrategier vid storskaliga landövertaganden (land grabbing) där statliga, privata eller transnationella externa aktörer tar över markområden från lokalbefolkning för implementering av naturresursexploatering, annan industri, infrastrukturprojekt eller urban expansion. En närliggande forskningsinriktning handlar om förändringar av marina koncessionsrättigheter bland lokala fiskare och speciellt beträffande sociokulturella och miljörelaterade aspekter. Här studeras även förhållandet mellan ekonomisk globalisering, styrning, användningsrättigheter och förutsättningar för omvandling mot hållbart fiske.

Inom fältet som fokuserar urfolksgruppers kamp och rättigheter bör nämnas projekt om spänningar mellan konstitutionella och faktiska etnisk-territoriella rättigheter hos dessa grupper i olika länder. Vidare pågår forskning om lokala urfolksinitiativ vad gäller lokalsamhällesbaserad ekoturism och småskalig socioekologiskt hållbar gruvnäring. Dessa initiativ kan utgöra alternativa försörjningsformer som stärker lokalgemenskapen ekonomiskt och miljömässigt samt främjar deras etnisk-kulturella identitet och värdegrund i relation till det omgivande samhället.

På institutionen pågår forskning om hur sociala och teknologiska innovationer samverkar för att underlätta omställningen till en hållbar utveckling. Denna forskning bygger på samarbeten med universitet och forskningsråd i utvecklingsländer kring konkreta innovationsprojekt. Förutsättningar för kunskapsutveckling och kunskapsanvändning studeras ur ett systemperspektiv där samverkan mellan olika aktörer som myndigheter, företag universitet och sociala rörelser står i fokus. Annan forskning på liknande tema belyser samverkan inom skogsförvaltning, samt social rättvisa i marinförvaltning och hur konflikter i kust- och havsmiljöer kan omvandlas mot en mer hållbar och rättvis framtid.

Vidare arbetar forskare kring naturresursexploatering och relaterade sociala konflikter i Latinamerika, Afrika och Asien och i nära samarbete med berörda aktörer, med syftet att utveckla teori och metodik för forskning kring samproduktion av kunskap och hållbara transformationsstrategier relaterade till tillgång och användning av naturresurser. Komplexiteten kring lokalt definierade mark- och vattenrättigheter är hittills understuderad. Genom aktörsorienterade och jämförande analytiska ansatser kring socioekologisk rättvisa pågår forskning för att överbrygga denna kunskapsklyfta genom att utforska dilemman, konflikter och utmaningar beträffande dessa rättigheter hos rurala lokalsamhällen.

Våra forskare problematiserar hur samarbetet inom internationella organisationer som FN, Världsbanken och Internationella Valutafonden samt EU påverkas av staternas inbördes maktförhållanden och hur staterna i sin tur anpassar sina strategier för utveckling i förhållande till de framförhandlade överenskommelserna. En viktig del av denna forskning analyserar betydelsen av internationella organisationers narrativ från olika regionala och lokaliserade perspektiv. Hur påverkas biståndspolitiken? Vilka möjligheter har de biståndsmottagande länderna att formulera sin egen utvecklingsagenda och definiera behov av bistånd inom olika samhällssektorer och lokalsamhällen?

Transnationella företag kontrollerar idag egna kapitalresurser som vida överstiger statliga budgetar och kan egensinnigt påverka utvecklingens gång. Deras beslut har stora effekter på människors arbetsvillkor och livsuppehälle och kan vara avgörande för hur naturresurser hanteras. De påverkar även hur staten och finanssektorn i länder väljer att investera. Stora och viktiga frågor är om, och i så fall hur, överenskommelser inom de mellanstatliga organen påverkar världshandeln och förutsättningar för industrialisering, facklig organisering och samarbete, exempelvis via ILO. I vår forskning kan vi se att de internationella organens försök att reglera de transnationella företagen haft vissa, men närmast obetydliga effekter. Det är viktigt att undersöka under vilka förhållanden som reglering och överenskommelser faktiskt kan påverka och vem som kan utjämna orättvisa maktförhållanden.

Lokala folkrörelser reagerar mot sådan orättvisa. När dessa har möjlighet att organisera sig internationellt för att jämföra erfarenheter och motståndsstrategier kan de spela en avgörande roll för vilka överenskommelser som träffas inom de mellanstatliga organisationerna. Historiskt har sådan rörelsekamp i Syd stärkts med solidaritet från rörelser i Nord, för att gemensamt agera när transnationella aktörer begår etiska och legala överträdelser. De flesta företag som månar om sitt varumärke vill inte framstå som miljöförstörare eller exploatörer. En viktig uppgift för solidaritetsrörelser är idag att kritiskt granska transnationella företags aktiviteter. Denna uppgift kan de bara sköta om de har ett uppbyggt internationellt samarbete med folkrörelser i Syd.

Nyheter

Kunde inte hitta några nyheter.

Fler nyheter

Projekt

Fler projekt