Gå till innehåll Studiewebben Medarbetarwebben Hitta personal Nyheter Kalender Press Lediga jobb In english
Institutionen för polisiärt arbete

Forskning

Här listar vi aktuella forskningsprojekt vid Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola. För att läsa mer om projektet, klicka på projekttiteln.

Kameraövervakning och våld: Betydelsen av kameraövervakning för våldsutsatta yrkesgrupper

Alexandra Bogren och Daniel Castillo, Institutionen för samhällsvetenskaper

Arbetsrelaterat våld är en allt större utmaning i det moderna arbetslivet. Risken att utsättas för sådant våld är större för yrkesgrupper som möter människor i utsatta situationer och som genom sitt yrke utövar kontroll eller makt över medborgarna. För att motverka utsatthet för hot och våld har olika former av kameraövervakning kommit att bli allt vanligare. Den teknologiska utvecklingen har dessutom inneburit att nya kameratyper, bland dem så kallade kroppsburna kameror, introducerats inom vissa särskilt utsatta yrkesgrupper, som poliser, väktare, busschaufförer och biljettkontrollanter i kollektivtrafiken. Många menar att en fördel med kamerorna, utöver att de tros kunna förebygga brott och underlätta brottsutredningar, är den civiliserande effekt de antas ha på samspelet mellan professionella och medborgare.

Projektets huvudsyfte är att undersöka vad användningen av kroppsburna och fasta övervakningskameror betyder för arbetssituationen inom tre yrkesgrupper – poliser, socialsekreterare och biljettkontrollanter – i relation till våldsutsatthet och våldsutövande. I projektet ställer vi frågor om kamerornas betydelse för interaktionen mellan tjänstemän och enskilda individer i potentiellt våldsamma situationer, hur kameraövervakning upplevs rent yrkesmässigt och hur det praktiska yrkesarbetet påverkas av kameraanvändningen.

Projektet bidrar med viktig kunskap om kameraövervakningsteknologier och våld i vardaglig yrkesmässig interaktion. Studiens resultat ska också kunna användas för att få en bättre förståelse för de riskfyllda situationer som poliser, socialsekreterare och biljettkontrollanter kan möta och de åtgärder som är bäst lämpade för att hantera dem.

Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet (VR) och godkänt av Etikprövningsmyndigheten.

Fängslade medier: betydelsen av fängelser för medieinfrastrukturer

Anne Kaun och Fredrik Stiernstedt

Fängelser kittlar både vår fantasi och aversion. De förekommer ofta i medier och populärkultur. Filmer, serier och romaner fångar denna skräckblandade förtjusning. Det är dock mindre känt att fångar också i stor utsträckning har bidragit till att konstruera, underhålla och utveckla våra mediesystem.

Med hjälp av arkivmaterial om utvecklingen av medieinfrastrukturer och teknologier i fängelser, djupintervjuer, och observationer på mässor för fängelseteknologi, undersöker projektet relationen mellan medier och fängelser ur ett historiskt och samtida perspektiv.

Fångar har varit med och byggt telegrafsystemet; de har producerat kuvert och postväskor för postsystemet; varit en del av tryckeriindustrin; och i fängelser har man haft reparationsverkstäder för radio- och tv-apparater. Utöver detta mediearbete är de delaktiga i att utveckla och utpröva ny övervakningsteknik genom att vara föremål för den teknik som sedan, i modifierad form, sprids i det bredare samhället. Fotbojan har till exempel. omvandlats till så kallade fitbits och liknande teknologier för självövervakning. Kameraövervakning som integrerar med artificiell intelligens har utvecklats för fängelser och byggs nu allt mer in i smarta städer och smarta hem.

Projektet Prison Media analyserar på vilka sätt fängelser och fångar har bidragit till att bygga vårt mediesystem. Med hjälp av arkivmaterial om utvecklingen av medieinfrastrukturer och teknologier i fängelser, djupintervjuer, och observationer på mässor för fängelseteknologi, undersöker projektet relationen mellan medier och fängelser ur ett historiskt och samtida perspektiv samt frågar efter de politiska konsekvenserna av att medieinfrastrukturer och teknik byggts, utvecklats, underhållits och reparerats i fängelser.

Samspel och interaktion i svenska polisförhör: Fokus på objektivitet, frågekonstruktioner och polisens omformuleringar

Lina Nyroos, docent i svenska
Hedda Söderlundh, docent i svenska

Polisförhör ska genomföras på ett opartiskt och objektivt sätt. Det innebär bland annat att ledande frågor ska undvikas och att polisen måste vara uppmärksam på att den intervjuades perspektiv kommer till sin rätt. Detta är grundläggande i en rättsstat – ändå har kritik riktats mot polisens förmåga till opartiskhet och objektivitet i utredningsarbetet (Polisens internrevision, rapport från 2020).

I det nystartade forskningsprojektet ”Samspel och interaktion i svenska polisförhör” studeras polisförhörets interaktionella praktiker i ljuset av rättstatsens principer för objektivitet och opartiskhet. Trots att språket är ett av polisens viktigaste verktyg för att ställa frågor och för den förhörde att återskapa minnen och rekonstruera händelser, är den språkvetenskapliga forskningen på området tämligen begränsad. Internationellt sett har det under senaste decennier skett en ökning av studier inom fältet Forensic Linguistics. Dock har interaktion i svenska polisförhör, insamlade från verkliga fall, inte undersökts i någon större utsträckning.

För att öka kunskapen om hur interaktionen mellan polis och förhörd ser ut i svenska polisförhör kommer vi i projektet att undersöka verkliga inspelade förhör. Vi kommer särskilt att undersöka hur frågor ställs, samt hur den intervjuades utsaga löpande sammanfattas muntligt genom omformuleringar. Genom att studera detta, kommer det att vara möjligt att beskriva hur olika perspektiv kommer till uttryck, och därigenom hur objektivitet konstrueras interaktionellt. Det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av Conversation Analysis (CA) som tillåter studier av interaktionens mikro-kosmos.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet 2022–2024, inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om brottslighet.