Student

Sociologi

Sociologi som vetenskap intresserar sig för samhället i vid mening och för sociala processer och relationer, alltifrån övergripande samhällsförändringar till människors möten i vardagen. Sociologer försöker förklara sociala skeenden och konsekvenser av människors sociala relationer och handlingar.

Sociologer undersöker bland annat makt- och genusrelationer, klass och social ojämlikhet , välfärdsstaten-, sociala problem, hållbar utveckling med mera. För att studera detta används olika metoder, till exempel enkäter, intervjuer och deltagande observationer. Sociologin är en kritisk och reflekterande vetenskap som ofta ger nya insikter i sådant som tidigare tagits för givet.

Sociologiämnet vid Södertörns högskola har en vital och kreativ utbildnings- och forskningsmiljö. Centrala forskningsinriktningar är bland annat:

  • politisk sociologi (sociala rörelser, organisationer, civilsamhället)
  • social stratifiering (klass, kön, ras/etnicitet)
  • sociologisk kriminologi (övervakning, våld)
  • organisationssociologi och arbetsliv
  • urban sociologi
  • utbildningssociologi
  • migrationssociologi
  • sociologi om social välfärd och socialpolitik.

Utbildning i sociologi sker på alla utbildningsnivåer, från grundläggande (Sociologi A, B och C) till avancerad nivå (master och magisterprogram). Forskarutbildningen i sociologi vid högskolan ges i samarbete med Baltic and East European Graduate School (BEEGS) och inom ramen för forskningsområdet Politik, ekonomi och samhällets organisering (PESO).

Kontakt

Sociologi

Institutionen för samhällsvetenskaper

sociologi@sh.se

Möt våra tidigare studenter

Studenter som genom enskilda kurser eller inom ramarna för ett program läst sociologi vid Södertörns högskola arbetar i dag inom offentliga sektorn, den ideella sektorn och det privata näringslivet. Ta del av några av deras berättelser här.

Våra forskningsområden

Frågor om de sociala dimensionerna av våld, makt och motstånd utgör en del av ett nytt och växande forskningsområde vid sociologiämnet på Södertörns högskola. Trots att sociologin ofta har förknippats med studier av makt, behövs mer djupgående kunskap om vissa former av maktutövande. Forskarna i gruppen är därför intresserade av att på ett brett plan utforska dessa fenomen.

Traditionellt har forskning om våld sorterat under kriminologin, eftersom våld ofta uppfattas som förknippat med våldsbrott. Forskarna i denna grupp är dock inte bara intresserade av att studera handlingar som definieras som brottsliga, utan av att analysera en bredare uppsättning av vålds- och maktuttryck.

Forskningsområdet syftar till att studera explicita och konkreta former av maktutövande och motstånd i samhället, som arbetsrelaterat våld, interpersonellt våld och andra former av våldsutövande, övervakning, polisarbete, brottsförebyggande åtgärder och sociala rörelsers användande av politiskt motiverat våld. Aktörer på området kan vara allt från formella statliga organisationer till informella och lösa former av kriminell organisation, samt civilsamhällesorganisationer som arrangerar demonstrationer och andra protester.

Vi som forskar inom detta område kombinerar olika teoretiska perspektiv och använder olika metoder för datainsamling (till exempel intervjuer, deltagande observation, text-, film- och dokumentanalys, enkäter).

En infallsvinkel innebär att studera de vardagliga, vanemässiga eller organisatoriska aspekterna av handlingar som traditionellt definieras som kriminella, en annan innebär att analysera dynamiken i våldsamma händelser, till exempel för att förstå hur mänsklig interaktion påverkar utvecklingen i våldsam eller icke-våldsam riktning.

Sociologiämnet vid Södertörns högskola är väl lämpat för forskning om dessa former av makt, våld och motstånd på grund av dess läge i södra Stockholm, med närheten till polisutbildningen, den regionala polisorganisationen vid Polisområde Stockholm Syd och Södertörns tingsrätt, samt förortsområden som betraktas som utsatta.

Social stratifiering är en av sociologins kärnfrågor. För att förstå social stratifiering behöver vi förstå relationen mellan underordning och vad som gör andra grupper i samhället privilegierade.

Klass, kön och rasifieringsprocesser är forskningsområden som inkluderas i studier av social stratifiering. Flera forskningsprojekt vid sociologiska institutionen har en intersektionell ansats för att kunna förstå hur olika maktordningar – bland annat klass, kön, etnicitet, sexualitet och funktionsvariation – samverkar och formar identiteter, hierarkier och förtryck.

Forskningen vid sociologiämnet vid Södertörns högskola är bred, och omfattar exempelvis: arbetsmarknad, utbildning, rasifiering och välfärd. Nedan redogörs för några projekt inom social stratifiering.

I det VR-finansierade projektet ”En stad för alla? En studie om unga kvinnors liv i en föränderlig förort” studerar projektledaren Sara Ferlander, Lena Sohl, Alazar Ejigu och Tanya Jukkala ojämlikhet i det urbana landskapet, genom att fokusera på erfarenheterna från unga kvinnor som bor i mångetniska arbetarklassområden i olika förorter till Stockholm.

I forskningsprojektet, ”Hur kan skolan minska ojämlika utbildningsmöjligheter?”, undersöker Alireza Behtoui tillsammans med kollegor inom pedagogik (Bergdahl och Langmann) hur skolans sammansättning (elevernas klass- och migrationsbakgrund samt hälsoproblem) och skolans kultur (det vill säga hur inkluderande och stödjande skolans sociala och pedagogiska miljö är) kan bidra till att förstärka skolans kompensatoriska effekt, för att skapa en mer jämlik skolgång för elever med olika bakgrund.

I Forte-finansierade projektet ”Ung på jobbet. Instabila anställningar, arbetsmiljö och (o)hållbara arbetsplatser inom detaljhandel” undersöker projektledaren Paulina de los Reyes (Stockholms universitet) tillsammans med Lena Sohl och Stefan Carlén (Handelsanställdas förbund) på vilket sätt ungdomars arbetsliv påverkas av instabila anställningar och informella hierarkier på arbetsplatsen med utgångspunkt i intersektionell teori.

Inom ramen för det VR-finansierade projektet ”Derasifieringsstrategier och praktiker i Brasilien, Storbritannien, Sverige och Sydafrika”, studerar projektledaren Nikolay Zakharov (tillsammans med Ian Law, Shirley Tate och Joaze Costa) insatser som krävs för att motverka den samtida globala rasismen och granskar nuvarande internationella övervakningsprocesser och strategier för derasifiering.

I en fortsättning på sin avhandling ”Hur klass gör skillnad: Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker”, undersöker Mikael Svensson huruvida rasism tar sig olika uttryck och har olika orsaker i olika samhällsklasser. I fokus är framförallt arbetsmarknaden och hur olika klassintressen är kopplade till olika typer av rasistiska praktiker.

Andra aktuella forskningsprojekt inom stratifieringsfältet berör ämnen som:

  • Betydelsen av det civila samhällets organisationer för ungdomars skolprestationer och hälsa
  • Hur framgångsrika karriärvägar ser ut för de svenskar som har en bakgrund i andra länder
  • Religionens roll i den post-Sovjetiska nation-bildningen
  • Hur kan man reducera tidiga skolavhopp bland ungdomar med olika klass- och etnisk bakgrund
  • Arbetarkvinnors erfarenheter och röster

Inom den politiska sociologin undersöks hur politisk makt, politiskt handlande och åsiktsbildning förhåller sig till sociala hierarkier och intressekonflikter – exempelvis vilken roll politiska protester, civilsamhällesorganisationer eller eliter och andra mäktiga grupper spelar i samhället. Detta inbegriper studier av politiska partier, intresseorganisationer, sociala rörelser, civilsamhällesorganisationer, tankesmedjor och de offentliga organisationer som implementerar politiska beslut.

Vid sociologiämnet på Södertörns högskola bedrivs forskning om olika typer av politisk organisering såsom sociala rörelser, frivilligorganisationer och tankesmedjor samt statliga och kommunala myndigheter. Forskningen handlar ofta om aktörer verksamma i länderna kring Östersjön eller Östeuropa.

Forskningen om sociala rörelser inom sociologiämnet har undersökt klimatprotester, antirasistiska mobiliseringar, kvinnorörelsen, htbqi-rörelsen och prideparader, första maj-demonstrationer, urbana rörelser, vänsterradikala rörelser samt myndigheters åtgärder mot ”våldsbejakande extremism”.

Flera forskningsprojekt inom ämnet har undersökt hur civilsamhällesorganisationer professionaliseras och mobiliserar resurser samt hur detta påverkar organisationernas opinionsbildning och genomslag i form av politiska beslut och implementering.

Många av ämnets forskningsprojekt studerar organisationer som arbetar med att påverka politik och samhällsutveckling men gärna vill framställa sig som objektiva kunskapsproducenter – exempelvis tankesmedjor, lobbyister, kommunikationsbyråer, policyprofessionella och framtidskonsulter.

Många sociologer inom ämnet är också verksamma vid Centrum för studier av politikens organisering (CPO) vid Södertörns högskola, ett mångvetenskapligt forskningscentrum där sociologer, statsvetare, företagsekonomer, medie- och kommunikationsvetare, samtidshistoriker och andra samarbetar kring forskning om olika slags politiska aktörer och fenomen.