Böcker, avhandlingar och stenar.

Forskning lärarutbildningen

Forskningsmiljön på lärarutbildningen är en mötesplats för företrädare från olika ämnen som bedriver forskning om bildning, utbildning, undervisning, didaktik och lärande. Vi anlägger vetenskapliga perspektiv på olika aspekter av barn och ungdomars lärande, lärares arbete och utbildningsinstitutioners roll i samhället.

Forskning som belyser samhällsrelevanta frågor

Forskningen är knuten till våra lärarutbildningar och lärarens yrkesverksamhet i förskola, fritidshem, skola och annan undervisning. Men det finns didaktiska dimensioner också i andra verksamheter än skola och lärarutbildning. Vi undersöker utbildningsvetenskapliga frågor inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, inte minst i relation till lärarutbildningens två profiler, interkulturalitet och bildning.

De forskare och doktorander som arbetar med frågor som rör utbildning och bildning återfinns inom flera av högskolans ämnen och områden. Forskarna samarbetar över ämnesgränserna och belyser samhällsrelevanta problem utifrån sina olika perspektiv. En viktig mötesplats för högskolans forskare och doktorander är lärarutbildningens högre seminarium, som arrangerar seminarier, workshops och symposier inriktade mot bland annat förskola/förskollärarutbildning, ämnesdidaktik, fritidshemspedagogik, interkulturalitet och bildning.

Samverkan i vår forskning

Vi vill också skapa mötesplatser för forskningssamverkan mellan högskolans forskare och verksamma lärare och pedagoger i skolor och förskolor, där även studenter kan få möjlighet att delta. Det gör vi bland annat genom försöksverksamheten med praktiknära skolforskning, ULF-avtalet, och genom forskningscirklar där lärare och pedagoger får möjlighet att undersöka sin egen profession med hjälp av aktuell forskning. Läs mer om hur forskningen genomsyrar lärarutbildningen:

Forskning och forskningsstöd

Lärarutbildningen gör strategiska satsningar på forskningsprojekt som rör lärarutbildningen. Regelbundet ordnas också aktiviteter som stödjer forskare och undervisande lärare; ett högre seminarium (länk) där aktuella forskare bjuds in, symposier med olika teman, temadagar och därutöver ansöknings- och artikelworkshoppar där forskare träffas och diskuterar projektidéer och textutkast.

Sedan 2016 har högskolan haft en forskningsplattform i syfte att förstärka forskningsunderbyggnaden av lärarutbildningarna vid Södertörns högskola. Syftet med forskningsplattformen är att högskolan ska utveckla och stärka lärarutbildningarnas forskningsunderbyggnad genom att initiera, samla och bedriva forskning utifrån lärarutbildningarnas och lärarprofessionens frågor och behov.

Forskningsplattformen ska vidare ha en tydlig inriktning mot didaktisk och lärarutbildningsrelevant forskning och bidra till att skapa:

  • en forskningsunderbyggd lärarutbildning med nära band mellan forskning och grundutbildning
  • en stabil och etablerad forskningsmiljö inom didaktisk och lärarutbildningsrelevant forskning
  • en fördjupad samverkan med skolor, kommuner och andra aktörer utanför högskolan
  • en förståelse av förskolans, skolans och lärarutbildningens roll i ett mångkulturellt, flerspråkigt och medialiserat samhälle i snabb förvandling.
    Inom ramen för forskningsplattformen fördelas forskningsmedel via interna utlysningar och strategiska satsningar (läs mer här – länk till sidan med interna projekt).

Läs mer om bakgrunden, de ekonomiska förutsättningarna och prioriterade områden under perioden 2022–2024 Pdf, 132.8 kB..

Lärarutbildningen har gjort en särskild satsning på forskning som rör förskola och förskollärarutbildning, där forskningen rör områden som lek, språk och lärande, hållbar utveckling, mångfald, diskriminering, interkulturalitet i förskolan och mycket mer. Varje termin ges ett antal högre seminarier riktade mot forskning om förskolan och varje höst ordnas även Forskardagarna: Förskolan i fokus. På högskolan finns vidare ett nätverk som samlar forskare, doktorander och lärare på högskolan med forskningsintressen riktade mot förskola och förskollärarutbildning. Läs mer om nätverket nedan under ”Forskningsnätverk”.

Forskningsnätverk

Hösten 2020 startade Södertörns högskola ett nätverk som samlar forskare, doktorander och lärare på högskolan med forskningsintressen riktade mot förskola och förskollärarutbildning. Forskningsområden inom nätverket rör sig mellan forskning om relationer mellan lek, språk och lärande, hållbar utveckling, historiska perspektiv på förskollärarprofessionen, mångfald, diskriminering, interkulturalitet i förskolan och mycket mer. Nätverket träffas 2–3 gånger per termin samt ordnar forskningspresentationer, ansökningsworkshops och symposier. Kontaktperson för nätverket är helena.hill@sh.se.

Varje höst anordnar lärarutbildningen i samarbete med nätverket de så kallade Forskardagarna: Förskolan i fokus, där inbjudna gäster samt forskare från Södertörns högskola presenterar aktuell och pågående forskning (länk),

Under 2023/2024 arbetar nätverket också med en antologi där forskare i nätverket kommer att publicera ny och aktuell forskning. Antologin beräknas publiceras våren 2024.

Vill du veta mer eller komma i kontakt med nätverkets forskare kontakta forskningskoordinator Helena Hill, helena.hill@sh.se

Sedan ett år finns det vid Södertörns högskola ett nätverk för IMER (Internationell migration och etniska relationer)- och utbildningsfrågor. Det har tillkommit dels för att lyfta dessa frågor vid lärosätet och samla forskare (och eventuellt praktiker framöver) nationellt, dels för att bidra till en gemensam plattform för lärarutbildning, socionomutbildning och polisutbildning vid lärosätet. Forskningen rör ett brett spektra av utbildningsfrågor såsom exempelvis migrationspolitik, nationella minoriteter, språkfrågor, social inkludering och minoriteters röst.

Styrgruppen planerar att arrangera årliga nätverksträffar. Däremellan kommer även en seminarieserie att hållas med cirka två träffar per termin. Vid den första stora träffen i maj 2023 lades grunden för en gemensam publikation och arbete med att ge ut en antologi planeras. 

Kontakta david.gunnarsson@sh.se för mer information.

Våren 2016 startades Lärarutbildningens doktorandnätverk. Nätverket är öppet för alla högskolans doktorander som arbetar med avhandlingsprojekt som kan ses som relevanta för lärarutbildningen. Kontaktperson för nätverket är Jenny Magnusson (jenny.magnusson@sh.se).

Nätverket träffas regelbundet och bidrar till Lärarutbildningens högre seminarium. Regelbundna fikaträffar anordnas och en gång om året anordnas också ett skrivinternat. I nätverket ingår för närvarande:

  • Josefin Hellman, svenska (UVS)
  • Yanti Sastrawan, medie- och kommunikationsvetenskap (UVS)
  • Carolina Ekman, pedagogik (UVS)
  • Emma Björkum, pedagogik (UVS)
  • Azul Romo Flores, medie- och kommunikationsvetenskap (UVS)
  • Saralie Sernhede, medie- och kommunikationsvetenskap (UVS)
  • Saga Hansén, medie- och kommunikationsvetenskap (KKT)
  • Alice Bergholtz, medie- och kommunikationsvetenskap (UVS)
  • Erika Wallin, Centrum för praktisk kunskap (UVS)
  • Jennie Plate Blomberg, centrum för praktisk kunskap (KKT)
  • Petra Lundberg Bouquelon, Estetiska lärprocesser, lärarutbildningen (UVS)
  • Masa Avramovic, pedagogik (UVS)
  • Matteo Cattaneo, pedagogik (UVS)
  • Lotta Björkman, pedagogik (UVS)
  • Marcus Sandborgh, svenska (UVS)
  • Nicole Pergament Crona, etnologi (HS)
  • Julia Wester, etnologi, HS
  • Sara Hellman, svenska (UVS)
  • Kristina Pautkina, pedagogik (UVS)
  • Carina Sommarström, socialt arbete (PESO)
  • Emma Björkum, pedagogik (UVS)
  • Shelbi Taylor, pedagogik (UVS)
  • Linda Nordenskjöld Narfström, svenska (UVS)
  • Christina Stein (IKL)
  • Mårten Michanek (IKL)
  • Ellen Henriksson (HS)

Kontakt

Jenny Magnusson

Docent, Studierektor, Lektor

Institutionen för kultur och lärande

jenny.magnusson@sh.se 08-608 50 56
Robin Samuelsson

Möt Robin Samuelsson

På en förskoleavdelning för treåringar samsas barn av olika bakgrund. Svenska är sällan det enda språket som talas bland barnen. Men hur kommer det sig att barn som har svenska som andraspråk deltar i leken precis på samma villkor som sina kamrater?