Forskning lärarutbildningen
Forskningsmiljön på lärarutbildningen är en mötesplats för företrädare från olika ämnen som bedriver forskning om bildning, utbildning, undervisning, didaktik och lärande. Vi anlägger vetenskapliga perspektiv på olika aspekter av barn och ungdomars lärande, lärares arbete och utbildningsinstitutioners roll i samhället.
Forskning som belyser samhällsrelevanta frågor
Forskningen är knuten till våra lärarutbildningar och lärarens yrkesverksamhet i förskola, fritidshem, skola och annan undervisning. Men det finns didaktiska dimensioner också i andra verksamheter än skola och lärarutbildning. Vi undersöker utbildningsvetenskapliga frågor inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, inte minst i relation till lärarutbildningens två profiler, interkulturalitet och bildning.
De forskare och doktorander som arbetar med frågor som rör utbildning och bildning återfinns inom flera av högskolans ämnen och områden. Forskarna samarbetar över ämnesgränserna och belyser samhällsrelevanta problem utifrån sina olika perspektiv. En viktig mötesplats för högskolans forskare och doktorander är lärarutbildningens högre seminarium, som arrangerar seminarier, workshops och symposier inriktade mot bland annat förskola/förskollärarutbildning, ämnesdidaktik, fritidshemspedagogik, interkulturalitet och bildning.
Samverkan i vår forskning
Vi vill också skapa mötesplatser för forskningssamverkan mellan högskolans forskare och verksamma lärare och pedagoger i skolor och förskolor, där även studenter kan få möjlighet att delta. Det gör vi bland annat genom försöksverksamheten med praktiknära skolforskning, ULF-avtalet, och genom forskningscirklar där lärare och pedagoger får möjlighet att undersöka sin egen profession med hjälp av aktuell forskning. Läs mer om hur forskningen genomsyrar lärarutbildningen:
Forskning om förskola och förskollärarutbildning
Hösten 2020 startade Södertörns högskola ett nätverk som samlar forskare, doktorander och lärare på högskolan med forskningsintressen riktade mot förskola och förskollärarutbildning. Forskningsområden inom nätverket rör sig mellan forskning om relationer mellan lek, språk och lärande, hållbar utveckling, historiska perspektiv på förskollärarprofessionen, mångfald, diskriminering, interkulturalitet i förskolan och mycket mer. Nätverket träffas 2–3 gånger per termin samt ordnar forskningspresentationer, ansökningsworkshop och symposier.
Vill du veta mer eller komma i kontakt med nätverkets forskare kontakta forskningskoordinator Helena Hill, helena.hill@sh.se
Mer om vår forskning – forskningsplattformen
Sedan 2016 har högskolan haft en forskningsplattform i syfte att förstärka forskningsunderbyggnaden av lärarutbildningarna vid Södertörns högskola. I december 2018 fastställdes ett nytt inriktningsdokument för perioden 2019–2021, där det anges att syftet med forskningsplattformen är att högskolan ska utveckla och stärka lärarutbildningarnas forskningsunderbyggnad genom att initiera, samla och bedriva forskning utifrån lärarutbildningarnas och lärarprofessionens frågor och behov.
Forskningsplattformen ska vidare ha en tydlig inriktning mot didaktisk och lärarutbildningsrelevant forskning och bidra till att skapa:
- en forskningsunderbyggd lärarutbildning med nära band mellan forskning och grundutbildning
- en stabil och etablerad forskningsmiljö inom didaktisk och lärarutbildningsrelevant forskning
- en fördjupad samverkan med skolor, kommuner och andra aktörer utanför högskolan
- en förståelse av förskolans, skolans och lärarutbildningens roll i ett mångkulturellt, flerspråkigt och medialiserat samhälle i snabb förvandling.
Inom ramen för forskningsplattformen fördelas forskningsmedel via interna utlysningar och strategiska satsningar (läs mer här – länk till sidan med interna projekt).
Läs mer om bakgrunden, de ekonomiska förutsättningarna och prioriterade områden under perioden 2019–2021.
Pdf, 161.8 kB.
Kontakt
Maria Zackariasson
Professor, Forskningsledare
Institutionen för historia och samtidsstudier
maria.zackariasson@sh.se 08-608 50 41
Möt Robin Samuelsson
På en förskoleavdelning för treåringar samsas barn av olika bakgrund. Svenska är sällan det enda språket som talas bland barnen. Men hur kommer det sig att barn som har svenska som andraspråk deltar i leken precis på samma villkor som sina kamrater?