Forskningsprojekt

Vid Södertörns högskola finns både internfinansierade forskningsprojekt och projekt finansierade av externa forskningsfinansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen, som är av relevans för Lärarutbildningen.

Bland de externfinansierade forskningsprojekten finns bland annat:

Internfinansierade forskningsprojekt

Nedanstående forskningsprojekt har under de senaste åren finansierats med interna medel via Lärarutbildningens forskningsplattform, dels genom strategiska satsningar, dels genom interna utlysningar som görs cirka två gånger per år:

An entangled history of the Kulturnation. The German schools in Stockholm and Helsinki 1933-1945. Susan Lindholm, historia, 2021.

Teaching, Play and Education for Sustainability in the era of
Schoolification in Swedish Preschool.
Robert Lecusay, pedagogik, 2021.

Digital utsatthet: lärares yrkesvardag i en digitaliserad miljö. Pernilla Josefsson, medieteknik, 2021.

Historiskt tänkande i praktiken – Hur professionella historielärares praktiska kunnande formuleras och överförs inom VFU. Andreas
Åkerlund, historia, 2021.

Samhällskunskapsundervisning på pojkdominerade yrkesprogram – hinder och möjligheter för att utveckla en samhällskunskapsundervisning som främjar demokratisk kompetens. Linda Ekström, statsvetenskap, 2020.

Skrivuppgifter och studenters skrivande i en komplex utbildningsmiljö: variation och stöd. Jenny Magnusson, svenska, 2020.

Sinnligt läsande – en pilotstudie. Christina Svens, litteraturvetenskap, 2020.

Skärmhjärnan goes to school – neuropedagogiska diskurser om medier och lärande. Carina Guyard, Ingrid Forsler, medie- och kommunikationsvetenskap, 2020.

Lekens roll i förskolans utbildning och undervisning. Monica Nilsson, pedagogik, 2020.

Från likabehandlingsplan till ”aktiva åtgärder” och ”skriftlig dokumentation” – Förskolors arbete med och förståelse av arbete mot diskriminering och trakasserier. Helena Hill, genusvetenskap, 2020.

Tänkandets barndom. En studie av bildningsbegreppet inom förskolan. Ulrika Björk, filosofi, 2020.

Resa för att lära? – globalisering, internationella fältresor och transformativt lärande. Katarina Mattsson, genusvetenskap, 2019.

Varför är det så svårt? En studie av lärares användning av digitala verktyg vid undervisning i naturvetenskap, matematik och teknik. Ann Mutvei, NO-didaktik, Sofia Lundmark, Kai-Mikael Jaa-Aro och Pernilla Josefsson, medieteknik. 2019.

Activating children from multi-ethnic disadvantaged urban areas today for a more sustainable tomorrow: playing and experimenting for sustainability leadership. Romina Rodela, miljövetenskap, Kari Lehtilä, biologi, Eva Färjsjö, MA-didaktik och Andrea Didon, NO-didaktik, 2019.

Lekens möjligheter och gränser: Barns lekfulla kommunikation i flerspråkiga förskolor. Postdoktorprojekt, Robin Samuelsson, svenska, 2019.

Intercultural Dialogues: Fostering Imaginative Empathy through Teaching Refugee Autobiographies to Swedish Upper Secondary School Students. Sheila Ghoose, engelska, 2019.

Lärare som normbärare. Lärares förväntningar på flerspråkiga lärarstudenters texter. Lina Nyroos, Maria Eklund Heinonen, svenska, 2019.

Inkludering och exkludering av studenter inom lärarutbildning. Ann Werner, genusvetenskap, 2019.

Förskolan som demokratisk mötesplats i en segregerad stad. Beatriz Lindqvist, etnologi. 2018.

Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck i förskolans vardag. Linda Murstedt, pedagogik, Monica Vikner Stafberg, pedagogik. 2018

Reality and dream: Preschool mathematical Bishop’s activities in observations of early childhood prospective teacher students. Alla Ericson, matematikdidaktik, Eva Färjsjö, matematikdidaktik, Marianne Kuusivuori, matematikdidaktik. 2018.

Barns narrativa filosofi i samiska förskolor. Viktor Johansson, pedagogik, 2018.

Modellering av samtalsmönster i undervisning. Anna Malmbjer, svenska, 2018.

Elever och pedagoger skapar kunskap om värdegrund och livsfrågor på fritidshemmet, postdokprojekt, Liza Haglund, pedagogik, 2017.

The correlation between students’ native bilingualism (multilingualism) and their academic performance. Martin Dvorak, engelska, 2017.

Språklig sårbarhet och tillgänglig undervisning. Monologens roll i språkutvecklande arbete. Boel De Geer, svenska, 2017.

Interkulturell moteld: Erfarenheter från amerikansk samhällsdebatt, forskning och pedagogik 1880-1980, David Östlund, idéhistoria, 2017.

Lärarstudenters val av och förhållningssätt till sitt framtida yrke, Hassan Sharif, socialt arbete/utbildningssociologi, 2017.

Undervisning av naturvetenskap med ELP för förbättrad förståelse, Ann Mutvei Berrez, NO-didaktik, 2017.

Content knowledge in a pedagogical context. Förhållande, proportionalitet och bråk, Natalia Karlsson, matematikdidaktik. 2017.

Berättandets praktiker i förskolan, Christine Farhan, litteraturvetenskap, 2016.

Att granska normer. En studie av begreppet normkritisk pedagogik och dess möjligheter och dilemman för likabehandlingsarbete i förskolan, Helena Hill, genusvetenskap, 2016.

Lärare utan gränser? Fritidspedagogens handlingsfält och kunskap, Eva Schwarz, praktisk kunskap. 2016.

Etik och moralisk kompetens på fritidshemmet, Staffan Nilsson, religionsvetenskap. 2016.

Taktil pedagogik – föremål och museisamlingar som pedagogiska resurser, Simon Sorgenfrei, religionsvetenskap. 2016.

Multiplikation och multiplikationstabellen: Elevers uppfattningar och förmåga att använda och utveckla multiplikativa strukturer, Natalia Karlsson, matematikdidaktik, 2016.

A Combined Multimodal Learning by Teaching Approach Stimulates Roma Elementary School Students’ Motivation for Studies of Mathematics and Natural Sciences, Alla Ericson, matematikdidaktik, 2016.