Lärarutbildningarnas interkulturella profil vid Södertörns högskola

Att arbeta med interkulturella perspektiv är återkommande under utbildningarnas kurser och i detta arbete ingår såväl att reflektera över och att utbyta erfarenheter som att utveckla kunskap om och att kunna tillämpa modeller och teorier. Utifrån ett sådant förhållningssätt i undervisningen tränar vi studenternas och de blivande lärarnas förmåga att skapa inkluderande undervisningsmiljöer.

På Södertörns högskola vill vi särskilt lyfta fram att kulturledet i interkulturalitet inte kan begränsas till att enbart gälla etnicitet, vilket är vanligt i andra sammanhang. I stället menar vi att våra analyser av förskola, skola och fritidshem bör präglas av en uppmärksamhet på och ett kritiskt förhållningssätt till hur olika kategoriseringar (såsom etnicitet, nationell identitet, socioekonomiska förutsättningar, religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsvariation, könsidentitet med mera) samspelar med varandra i lärandesituationer. Det kritiska förhållningssättet leder till att frågor om makt och identitet görs centrala för demokratiarbetet i undervisningsmiljöerna.

Begreppet interkulturalitet som växt fram i utbildningssammanhang har ofta ställts mot begreppen mångkultur och mångfald. Medan de senare tenderar att bidra till en statisk förståelse av kultur strävar vi på Södertörns högskola efter en mer dynamisk syn där blicken riktas mot de utrymmen för mellanmänskliga interaktioner som skapas av och i institutioner. Genom att lyssna på andra och sträva efter att få syn på sina egna föreställningar och förutfattade meningar om andra främjas inkludering och perspektivbyten. Ur ett interkulturellt perspektiv förstås därför lärande som något processuellt och pågående i stället för något fixt och färdigt.